Omtenta Flashcards
Motivs påverkan på intryck
Våra initiala bedömningar går ofta på autopilot; vi använder oss av scheman och heuristiker. Detta sparar oss tid och ansträngning, men kan leda till felbedömningar (bias) och stereotypisering, vilket kan leda till fördomsfullt beteende. Genom medvetna och kontrollerade tankeprocesser är korrigering oftast möjlig.
Vi tror/tänker oss att vi gör objektiva bedömningar, men väldigt ofta är vi omedvetet påverkade av våra intre motiv, åsikter och tankar, och det styr vår sociala kognition åt håll som gynnar oss själva.
Vårt resonemang mot en (medveten eller omedveten) slutsats är aldrig fri från bias, om vi inte absolut försöker dra så korrekta och opartiska slutsatser som möjligt.
Motivated reasoning
Känslomässiga fördomar leder till motiveringar eller beslut baserat på deras önskvärdhet snarare än en korrekt återspegling av bevisen. Ex motivation påverkar hur vi ser personer, om vi vill se en person på ett visst sätt.
Ett experiment: du kommer att gå på en date med X. Här är en film där han snackar med sina kompisar. Hur trevlig verkar var och en av dessa personer vara? Deltagarna bedömde att personen de skulle gå på date med verkade trevligare än de andra, och ha en mer positiv personlighet. Motiverad att se personen i ett positivt ljus. Implicit mål att bedöma personen positivt.
Selektiv informationssökning
Vi söker efter, och uppmärksammar, information (eller minnen) som stöder den önskade slutsatsen. Kvinnor var bättre på att genomskåda bristande statiskt när den antydde att kvinnor är sämre ledare än män.
Kelleys samvariationsmodell
Berömd klassisk attributionsteori som utgår ifrån att vi attribuerar andras beteende till inre eller yttre orsaker, baserat på tre faktorer:
Samstämmighet (consensus) - sammanfaller beteendet med hur andra beter sig (eller skulle bete sig) i samma/liknande situation? Utgår ifrån normer.
Distinkthet (distinctness) — skulle personen bete sig likadant i en liknande situation/liknande grupp människor?
Regelbundenhet (consistency) - engångsföreteelse eller ett återkommande beteende? (Ofta saknar vi information om detta!)
Fundamental attribution error
Vi tenderar att i högre grad attribuera utifrån inre orsaker, över yttre. Vi är snabba med att anta att det är personens personlighet som är på ett visst sätt, istället för att väga upp inflytandet av social faktorer eller omgivningen.
Explicita attityder
Attityder vi medvetet kan se och dra slutsater från. Förstådda. Ex, jag tycker om harry potter, jag ser en person som har på sig en harry potter tröja, jag tänker ”kul! Jag ska gå fram och prata med den här personen, vi båda gillar harry potter”. Medveten om vad man tycker.
Explicita mått
den person vars attityd man ville mäta får ta ställning till ett antal påståenden.
Kritik: antar att människor vill och kan uppge sina attityder på ett korrekt sätt. Social desirability bias - människor säger det som de förväntar sig att andra vill att en ska säga. Vissa saker är inte accepterade i samhället att tycka och tänka.
Implicita attityder
Attityder som ej är kontrollerbara, ibland omedvetna, underförstådda. En dålig magkänsla.
Implicita mått
Implicit associations test - sortera utifrån ens egna bias. (Få reda på om man har ex en racial bias etc). Tittar på en millisekunders skillnad.
Kritik: mäter inte folks attityder, utan vad de har sett.
Self-enhancing triad
Vi hanterar hot mot vår självkänsla/självbild genom olika typer av ”bias” i vår självuppfattning/bild.
Above-average effect - vi fokuserar på/överskattar våra goda sidor. Människor tänker in average ganska högt om sig själva. Ökar självkänslan. Även när man jämför samma kriterier för sig själv och andra bedömer man sig själv högre. Statistiskt omöjligt för oss alla att vara above average, för då skulle inte ett average finnas. Mekanism för att skydda självet och höja vår självbild.
Illusion of control - vi överskattar graden av kontroll som vi har över resultat och oförutsedda händelser. Motiverar människor att fortsätta med uppgifter när de annars skulle kunna ge upp.
Unrealistic optimism - vi är överoptimistiska. Människor tror vanligtvis att deras liv kommer att innehålla ett större antal positiva upplevelser och färre negativa upplevelser än andra. De har samma orealistiska optimism, men i mindre grad, för andra som är nära kopplade, som romantiska partners och nära personliga vänner. Ex rökare underskattar ganska oroväckande sin risk för cancer i förhållande till både icke-rökare och till och med i jämförelse med andra rökare.
Triangle of love
Tre komponenter av kärlek:
- intimitet
- Passion
- Commitment
Kärlek kan variera längs dessa tre dimensioner och bilda olika typer av kärlek.
Realistic conflict theory
Finns flera olika angrepps/synsätt för att förstå fördomar och diskriminering. En av dessa är ett kulturellt synsätt, med ”the Realistic conflict theory”.Enligt denna teori är fientlighet och fördomar mellan grupper vanligtvis är resultatet av en intressekonflikt mellan grupper över värdefulla varor eller möjligheter. När två grupper tävlade om samma mål, vilket bara en kunde uppnå, skulle det uppstå fientlighet mellan grupperna.
Fördomar och diskriminering återspeglar verkliga intressekonflikter mellan grupper som konkurrerar om värdefulla men otillräckliga resurser:
Jobb
Makt
Välstånd
Status
Prestige
Förlorare blir frustrerade, bittra. Vinnare känner sig fortfarande hotade, blir överbeskyddande. Skapa en miljö som föder fientlighet, fördomar, konflikter och diskriminering.
Inte alltid direct conflict, ibland är det en inbillad konflikt. Förklarar varför fientlighet och fördomar förekommer i samhällen.
