Smärtklassifikation Flashcards
Definiera akut respektive långvarig smärta.
Akut smärta: Smärta med ett förväntat eller förutsägbart slut och med varaktighet mindre än tre månader.
Symtom på att något är fel i kroppen
Genereras oftast i den perifera vävnaden
Förändringar i CNS är reversibla
Funktionell smärta
Långvarig smärta: Smärta utan förväntat eller förutsägbart slut eller med varaktighet mer än 3 månader.
Smärta som består längre än normal tid för läkning.
Sjukdom, förlorat sin mening
Förändringar i CNS är irreversibla
Dysfunktionell smärta
Ge exempel på akuta smärttillstånd.
Nackspärr (cervikalgi)
Hjärtinfarkt
Vävnadsskador med åtföljande inflammationer (postoperativ smärta)
Smärta vid benfrakturer
Smärta vid akuta skedet av Herpes zoster-infektion
Vid akut smärta aktiveras autonoma nervsystemet och endokrina systemet. Vilka konsekvenser kan denna aktivering ha och vilka symtom ser du hos patienten vid denna aktivering?
Akut smärta orsakar en kraftig stressreaktion.
Frisättning av adrenalin/noradrenalin samt ADH/aldosteron (vätskeretention)- kan leda till ökad pulsfrekvens och blodtryck (risk för hjärtinfarkt)
Fördröjd mobilisering, risk för ventromboser
Försämrad lungfunktion med risk för lunginflammationer
Kortisolfrisättning leder till hyperglykemi
Omfördelar blodet bort från huden/matspjälkningssystemet
Vidgar pupillerna
Muskelspänningar
Ångest/oro/påverkan på sömn
Långvarig sömnproblematik
Hur kan akut smärta behandlas?
Paracetamol COX-hämmare/NSAID Opioida läkemedel Lokalanestetika Tramadol TENS
Redogör för perifer och central sensitisering.
Sensitisering innebär ökad känslighet och ökat nervimpulssvar vid stimulering.
Sensitisering av nociceptorer=perifer sensitisering leder till ökad smärta i det skadade området.
Den normalt höga retningströskeln i nociceptorerna har sänkts. Tröskelsänkningen beror på att lokalt bildade sensiterande ämnen bla prostaglandiner och cytokiner binder till nervändsluten på smärtfiber. Detta medför att smärtfibern lättare aktiveras av smärtframkallande substanser (algonena) och av mekaniska och termiska stimuli.
Sensistering av sekundära smärtneuron=central sensitisering leder till ökad smärta samt smärta runt det skadade området.
Komplext fenomen. Förändringarna liknar de som sker vid perifer sensitisering men sker i CNS. En ökad känslighet i de sekundära smärtneuronen i ryggmärgens bakhorn samt i närliggande postsynaptiska neuron. Retningströskeln i de nociceptiva neuronen har sänkts för både normalt smärtsamma som normalt icke smärtsamma stimuli. Genom att kringliggande neuron aktiveras ökar smärtneuronens receptoriska fält vilket leder till att smärtan upplevs i ett större område. De sekundära neuronets aktivitet står även under inflytande av decenderande system vilket gör att förändrad aktivitet i dessa kan bidra till den ökade retbarheten. Interaktion mellan nervceller och dess stödjevävnad (gliavävnad) bidrar också till central sensitisering genom frisättning av pro-nociceptiva ämnen (tex cytokiner, kemokiner, prostagalandiner)
Ange negativa konsekvenser av akut smärta (postoperativ smärta).
Kroppen reagerar vanligtvis med en inflammatorisk process som syftar till att läka skadan. Akut smärta tolkas av kroppen som ett hot vilket leder till en kaskad av fysiologiska reaktioner såsom ökad pulsfrekvens och blodtryck, ökad andningsfrekvens, svettning och en ökning av den generella muskelaktiviteten. Vidare kan smärtan leda till ångest och oro som förstärker upplevelsen av den ursprungliga smärtan.
Frisättning av adrenalin/noradrenalin samt ADH/aldosteron (vätskeretention) - kan leda till ökad pulsfrekvens och blodtryck (risk för hjärtinfarkt)
Fördröjd mobilisering
Långvarig smärta
Ångest/oro/påverkan på sömn
Påverkan på gastrointestinal funktion med ökad risk för obstipation
Vilka konsekvenser kan långvarig smärta innebära för individen?
Sömnstörningar Påverkan på sinnesstämning och humör Depression Stress Social isolering Nedsatt aptit Nedsatt arbetsförmåga Försämrad ekonomi Ökat vårdbehov
Vilka mekanismer kan ligga bakom utvecklingen av långvarig smärta?
Central sensitisering
Temporal summation (wind up) ökad och kvarstående aktivitet i det sekundära neuronet Kan förklaras av tex ökat antal glutamatreceptorer på det sekundära smärtneuronet
Disinhibition
Dysfunktion i kroppens nedåtgående smärthämmande system
Kan bero på minskad bildning av smärthämmande transmittorsubstanser såsom opioida peptider eller monoaminer
En annan orsak kan vara att antalet receptorer för dessa transmittorer minskar eller att receptorerna utvecklar en minskad känslighet. Smärtan kan då spridas till hela kroppen och blir då ständigt närvarande
Långtsidspotentiering
Kontinuerligt nociceptivt inflöde kan lpt uppstå
Ökad kommunikation mellan nervceller i CNS genom en förstärkning av signalöverföring tex mellan det primära och sekundära neuronet i ryggmärgens dorsalhorn
Aktivering av gliaceller
Vid en inflammatorisk reaktion kommer de perifera gliacellerna att aktiveras och bidrar till att förstärka smärtsignaleringen
Smärtfascilliterande system
Hur behandlas långvarig smärta och vad menas med multimodal rehabilitering?
Insatser med ett helhetsperspektiv, vilket integrerar medicinska och sociala åtgärder beroende på individens behov och sociala behov
Kombination av farmakologisk behandling, psykologiska insatser och fysisk aktivitet, manuella eller fysikaliska metoder
Vårdpersonal arbetar i team med läkare, sjukgymnaster, kuratorer, arbetsterapeuter, psykologer och ssk där också pat ingår
Målet för multimodal rehabilitering är att lindra smärtupplevelsen samt att öka individen allmänna funktionsförmåga och arbetsförmåga
Definiera 4 huvudtyper av smärta (utifrån etiologi).
- Nociceptiv smärta: smärta som uppstår av följd av en skada på en annan vävnad än nervvävnad och som beror på aktivering av nociceptorer
- Neuropatisk smärta: smärta som uppstår som en direkt konsekvens av en skada eller sjukdom i det somatosensoriska nervsystemet
- Nociplastisk smärta: uppstår till följd av förändrad nociception orsakad av störd smärtmodulering, och i avsaknad av tecken på vävnadsskada eller skada eller sjukdom i det somatosensoriska nervsystemet
- Smärta av oklar orsak: smärta utan känd neurobiologiskt underlag
Ange orsaker till nociceptiv smärta.
Hot om vävnadsskada
Vävnadsskada (med efterföljande inflammation)
Inflammation (kan även uppstå vid infektion, ischemi m.fl.)
Ischemi
Degeneration
Redogör för nociceptorer och för hur nociceptorer kan aktiveras.
En nociceptor är en nervcell vars uppgift är att upptäcka smärta. De aktiveras av kemisk, termisk eller mekaniskt stimuli. Reagerar på högtrösklig stimulering dvs stimuli som skadar eller hotar att skada vävnad.
Vad är inflammation?
Inflammatoriska reaktionen vid en vävnadsskada syftar till att stimulera till läkning. Det drabbade området drar till sig immunförsvarsceller, vita blodkroppar, från blodet. Dessa släpper ut olika försvarsämnen för att rensa bort orsaken till skadan.
Förklara de bakomliggande mekanismerna bakom smärta, rodnad/värme och svullnad vid inflammatoriska processer.
Värme/rodnad- vasodilation
Svullnad- ökad vaskulär permeabilitet
Smärta- kemisk stimulering av nociceptorer
Smärta:
- Algogena substanser frisätts och aktiverar nociceptorer
- Prostaglandiner bildas, aktiverar och sensitiserar nociceptorer
- Nerve growth factor (NGF) orsakar neurovaskulisering (nerver och kärl växer in) → fler nervändslut - fler impulser leder till större smärta
- Tysta c-nociceptorer aktiveras
- Ökad smärta- ökad aktivitet i det skadade området- läkning
- Ischemi- laktat leder till sänkt ph- algogena substanser frisätts- sur miljö orsakar inte smärta men främjar den
- Ischemi- energikris minskad ATP i cellen, förlängd relaxtion minskad Ca2+ återtransport, kvarstående muskelspänning leder till ischemi
- Degeneration- uppstår i slutfasen på inflammationer som inte läker ut eller som svar på en långvarig överbelastning
Rodnad/värme:
Dilation av arterioler, orsakas av bla prostaglandiner,
Svullnad:
Mastceller frisätter histamin som påverkar endotelcellerna att kontrahera, leder till endotelkontraktion (endotelgap) på vensidan som orsakar plasmaläckage
Hur kan syrebrist i muskelvävnad uppstå och varför gör det ont vid ischemi?
Repetitiva rörelser, dålig ergonomi, statisk belastning, vävnadsskada eller stress.
