Smärta ur olika perspektiv Flashcards
Redogör för smärtans komponenter.
→ Sensorisk diskriminativ komponent- somatosensoriska cortex
Smärtans intensitet, lokalisation, karaktär och duration
→ Affektiv komponent- limbiska strukturer
Det obehag som är förenat med smärta
→ Kognitiv komponent- prefrontal/frontalcortex
Inverkan på tankar och handlingar
Vad menas med neuromatrix?
Sammantaget kallas det hjärnstrukturer som deltar i bearbetningen av smärtimpulser för smärtans neuromatrix.
Nervnätverk.
Vilka psykologiska faktorer kan öka/minska upplevelsen av smärta?
Det psykologiska faktorer som har visat sig påverka smärtupplevelsen omfattar bland annat ångest, depression, tidigare erfarenheter, attityder samt förväntningar på smärtan, vården och sjukvårdspersonalen.
Ökar: Stress Ångest Oro Depression Sömstörningar
Minskar: Kunskap Kontroll Avspänning Förändrad livsstil Anpassad fysisk aktivitet
Vad menas med smärtkatastroferande?
Den första faktorn som kan förstärka smärtupplevelsen är smärtkatastroferande som innebär att personen fokuserar på smärtan och värderar den egna förmågan att handskas med den som negativ.
Med detta avses en tendens att fokusera på smärtan och negativt värdera den egna förmågan att handskas med smärtan.
Vad är rädsla-undvikande modellen?
Rädsla - undvikandereaktion (fear-avoidance response, FAR) är den mest använda modellen för att beskriva utvecklande och vidmakthållande av ett långvarigt smärttillstånd. Patienter med detta reaktionsmönster undviker aktiviteter som de befarar kommer att göra ont eller medföra skada.
Undvikande pga rädsla och katastroftankar leder till inaktivitet, funktionsproblem och nedstämdhet
När vi upplever smärta i samband med rörelse förväntar vi oss smärta vid rörelse i framtiden, vilket leder till ett undvikande av rörelser. Rädslan för smärtan resulterar i undvikande och skapar en ond cirkel. Undvikande av rörelser leder till en reducering av fysiska och sociala aktiviteter.
Ge exempel på kulturella/religiösa aspekter på smärta.
Om man skriker högt i Skandinavien kommer man att vara avvikande, men i Jordanien tex, måste smärtan skrikas ut annars är det avvikande.
I Buddhismen, liksom i många andra religioner, betraktas smärtan som en del av livet och som något man därför kan nonchalera.
Andra religioner betraktar smärta som orsakad av obalans i fördelningen av vitalenergi.
En biopsykosocial och kulturell betingat fenomen
Påverkas av tankar, känslor, reaktioner, förväntningar, religion eller annan trosuppfattning och tidigare egna eller kollektiva erfarenheter av smärta
I vissa kulturer uppfattas smärta som en given del av livet, ett hot, ett straff en prövning.
Vad menas med skillnader när det gäller genus/kön och smärta?
Förekomst och upplevelse av smärta kan som tidigare beskrivits påverkas av en mängd faktorer varav individens kön utgör en faktor.
Kön- biologiskt kön, kvinnor och män, där de biologiska skillnaderna kan definieras som olikheter i könsorgan, kromosomer, och könshormoner men också olikheter i tex kroppsstorlek, muskelmassa, och lungvolymer.
Genus- sociala aspekten av det biologiska könet och skapas genom individens interaktion med samhällets ideal, normer och förväntningar.
Smärtans olikheter som beskrivs hos kvinnor och män har ingen enkel förklaring utan utgörs sannolikt av ett komplext samspel mellan biologiska, sociokulturella och psykologiska aspekter.
Trots delvis oklara samband är det ändå av stor vikt att belysa köns- och genusskillnader vid smärta då smärta som fenomen är en av sjukvårdens största utmaningar där kvinnan tycks vara den mest drabbade.
Vilka mekanismer kan förklara skillnader när det gäller kön och smärtupplevelse/ smärtbehandling?
Mekanismerna bakom smärta och könsskillnader är till stora delar fortfarande okända.
Biologiska, psykologiska och psykosociala faktorer interagrarar på ett komplext sätt och bidrar till den slutliga smärtupplevelsen.
Könsskillnader har påvisats vid bearbetning av smärtsignaler. Kvinnor har i studier rapporterats ha större emotionell sensitivitet med längre minne av känsloupplevelser (framförallt negativa) vid jämförelse med män. Detta skulle kunna bero på större aktivering av motsvarande hjärnområden hos kvinnor och med större överlappning av de aktiverade områdena.
Kvinnliga könshormoner kan spela en stor roll vid aktivering av smärtsystemet där östrogen generellt sett anses ha en pro-nociceptiv funktion medan testosteron verkar anti-nociceptivt.
Kvinnliga könshormoner som östrogen kan utöva sin pro-nociceptiva effekt genom att öka NMDA-receptorers känslighet (snabb effekt) och genom att påverka syntesen av exempelvis NMDA-receptorer via ökad gentraskription (långsam effekt).
Det kvinnliga könshormonet progesteron har visat sig ha en smärtlindrande effekt framförallt vid neuropatisk smärta.
Senare tids forskning har visat att gener som kodar för opioida peptider som är involverade i smärtupplevelsen skiljer sig hos män och kvinnor. Behandling med läkemedel som binder till de endogena kappa-receptorerna (kappa-opioider) leder till smärtlindring hos kvinnor men inte män. Hos män tycks istället my-receptorer ha en viktigare smärtlindrande funktion.
