smärta

Question 1

Hur ser det biomedicinska vs biospsykosocia teroerier på smärta?

Answer 1

Biomedicinsk teori smärta - reduktivt, smärta pga skada, behandla orsaken så behandlas smärtan

Biopsykosocialt – holistiskt, samverkande faktorer, meditation och vidmakthållande viktigt

Question 2

Vilka biologiska, psykologiska och sociala faktorer kan bidra till smärta?

Answer 2

biologiska:
sjukdomsgrad, smärtreceptorer, inflammation, hjärnfunktion

psykologiska:
stämningsläge, katastrofiering, stress, hantering

sociala:
kulturella faktorer, social omgivning, ekonomiska faktorer, socialt stöd

Question 3

Vad är nocicieption

Answer 3

smärtsignaleirng
sinnesupplevelse av smärta

Question 4

Vilka olika fibrer för förmedling av smärta finns?

Answer 4

Två typer av fibrer förmedlar

a – delta (skarp, snabb)

C – fibrer (molande, brännande)

Question 5

Vad menas med att smärta sker via flera modulerande system?

Answer 5

Finns flera modulerande system

Nociception är inte lika med smärta

Omkoppling och modulering sker i flera led

Smärta = slutprodukt efter en komplex process

BILD

Question 6

Vad är smärta?

Answer 6

En obehaglig sensorisk och/eller emotionell upplevelse förenad med
vävnadsskada eller hotande vävnadsskada, eller beskriven i termer av sådan
skada. Smärta är alltid subjektiv och kan uppträda i frånvaro av vävnadsskada.”
- IASP

Question 7

Vilka typer av smärta finns och vad innebär de?

Answer 7

Nociceptiv – vävnadsskada
- Viceral – smärta från interna organ (ibland
”referred” pain)

Neuropatisk – nervskada
- Perifer vs centraliserad

Nociplastisk – förändrat smärtsystem

Idiopatisk – Oklar orsak

Psykogen/somatoform – psykologisk
orsak
- Föråldrad kategori, främst historiskt
intressant

Fantomsmärta – smärta från
amputerad kroppsdel
- Hälften av amputerade upplever
fansomsmärta i någon grad

Lokaliserad/generaliserad

Question 8

Vad är primär vs sekundär smärta?

Answer 8

primär = smärta som sjukdom
sekundär = smärta som symtom

Question 9

Vad är akut vs lång varig smärta?

Answer 9

-3, eller som mest 6 månader
Vävnadsskada, ”objektiva fynd”
Försvinner när skadan läkt
Återkommer endast i vissa fall, t ex:
* Migrän
* Spänningshuvudvärk
* Tandvärk
Begränsade psykosociala konsekvenser

Mer än 3, eller mer än 6 månader
Inte alltid objektiva fynd
Ofta förknippad med andra kroniska sjukdomar
* T ex reumatism, diskbråck, mm
Går ofta i skov, och påverkas av många faktorer, t ex
* Mående
* Kontext
* Kognition
omfattande psykosociala begränsningar/påverkan

Question 10

Hur mäts smärta?

Answer 10

Subjektiva mått

Själv rapporter

Objektiva mått

Observation: fysiologi och funktion (kan vara mer fokuserat vid nedsättning)

Question 11

Hur beskrivs smärta?

Answer 11

Beskriva smärta

Lokalisation

Intensitet

Konsekvenser

Question 12

Vilka psykosociala huvudfaktorer påverkar smärtupplevelsen?

Answer 12

Psykosocialafaktorer

Humör

Uppmärksamhet

Kognition

Social kontext

Question 13

Varför kan smärta upplevas olika?

Answer 13

tröskel + tolerens
Tröskel likartad hos alla, medan tolerans varierar mycket
* Depression och ångest kan sänka båda!

Question 14

Vad innebär hyperalgesi/allodyni?

Answer 14

Hyperalgesi = gör mer ont än det ”borde”
* Primär vs sekundär
* Allodyni = smärta av normalt icke-smärtsam stimulans
* Taktil, värme, rörelse

Question 15

Vad är gate control theory?

Vad är positivt med gate control theory?

Vad är kritik mot gate control theory?

Answer 15

Snabba afferenter blockerar långsamma
sådana (som C-fibrer) i bakhornet
* Typexemplet är snabb smärta som blockerar
långsam sådan, men kan också vara andra
afferenter
* T ex elektrisk stimulering kan därmed blockera
viss typ av smärta

Smärta ses som en förnimmelse/perception
* Individen har en aktiv roll, inte bara passiv mottagare av stimuli
* Individuell variation – olika stor öppning i ”grinden”
* Multipla orsaker till smärta
* Olika kombinationer av fysiologiska och psykologiska faktorer som ursprung till
smärta
* Samspel body‐mind?

Mekanismerna förefaller vara väl dokumenterade, men var finns grinden?
* Modellen förutsätter fortfarande en organisk/fysiologisk orsak till smärtan (dvs
Stimulus‐Respons modell i grunden)
* Fortfarande en uppdelning i ”body and mind” – inte en integration

Question 16

Vad är neuromatrix teorin?

Vad är positivt med neuromateix teorin?

Vad är kritik mot neuromatrix?

Answer 16

En mängd inflöden (”neurosignature patterns”) bestämmer tillståndet hos ”smärtmatris”, områden i hjärnan bearebetar smärtmatrisen och beteenden kopplade som i sin tur formar smärtupplevelser och smärtbeteenden

Förutsätter ingen överordnad fysiologisk orsak
2. Tar hänsyn till flera faktorer
3. Bibehåller flera fördelar med gate control-teorin, men matchar bättre med
den biopsykosociala modellen!

Svag design, inga bevis på kausalitet – dålig intern validitet
2. Anekdotiska, osystematiska mått och därmed osäkra data
3. Generaliserbarhetsproblem, d v s dålig extern validitet
Spekulativ och vag teori: bidrar den med något nytt?

Question 17

Vad är fear-avoidance modellen?

Answer 17

Undvikandebeteenden är centrala
* Både kognitiva och beteendefaktorer ingår
* Patientens förväntningar på smärtfrihet
* Katastoftankar – ”någonting går sönder”
* Nedstämdhet, inlärd hjälplöshet, depression

Question 18

Vad är etiologin bakom långvarig smärta?

Answer 18

Fyra grundsatser:

Utveckling/process
Gradvis utveckling, lär man in kroniska smärtbesvär?

Kontext
Kontextokänslighet
Okänslighet till cues kan leda till rigida hanteringsstratgier
Medandra ord är indiidens respons på smärtan viktigt
Smärtbeteenden
Primära, sekundära, teritära sjukdomsvinster
- Primär - (intrapersonella) slipper något obehaglgit (slipepr göra hushållsysslor)
- Sekundär - (interpersonella) smärtbeteenden leder till positiv upplevelse (sympati)
- Tertiära - smärtan leder till positiv känsla hos någon annan

Transdiagnostiska processer
- Komorbiditet: depression, ångest, sömnproblem
- Gemensamma bakomliggande processer
- Gemensamma faktorer för komorbida tillstånd + smärtan kan driva på processen (ex katastroftankar)

Inlärning
- Inlärning gör omgivningen förutsägbar - naturliga reaktioner blir maladaptiva
- Respondent (katastroftankar, trauma)
- Operant (negativt förstärkta undvikanden)

Question 19

Vad är riskfaktorer för långvarig smärta?

Answer 19

Psykologiska och sociala variabler har större betydelse än de biomedicinska för
utveckling av långvarig funktionsnedsättning

Psykiatrisk problematik, depression, personlighetsstörningar.
* Social arbetssituation/hälsa; stöd från chefer och arbetskamrater.
* System- och samhällsfaktorer; lagstiftning, försäkringsfrågor, arbetets egenskaper mm

Question 20

Hur behandlas smärta?

Answer 20

Multimodal behandling
Fysisk aktivitet
TENS

Question 21

Vilka är vanliga terapier vid smärta?

Answer 21

Self‐regulation; biofeedback, avslappning, hypnos, medveten närvaro (”respondent
methods”)

Beteendeterapi; smärtbeteende, aktivitetsbalans, beteendeaktivering, exponering
och fysisk aktivitet (”behavioral methods”)

Kognitiv beteendeterapi; kunskap, coping och tillämpning i vardagen (”cognitive
methods”)

Tredje vågen och ACT; acceptans, värderingar och medveten närvaro (”psykologisk
flexibilitet”)

Question 22

Vad är multimodal rehabilitering?

Vilka ingår i teamet?

Answer 22

Läkare: kontrollerar somatiska besvär och mediciner. Ofta nedtrappning,
konsolidering. Förklarar smärtfysiologi.

Fysioterapeut: anpassad fysisk träning, aktivitetsbalans, hållning, yrsel- och
balansträning.

Arbetsterapeut: utreder anpassningar och arbetskapacitet, assisterar med ergonomi
och hjälpmedel.

Kurator: intyg och ekonomi, assisterar i kontakter med myndigheter (FK). Stödsamtal
och psykosocialt.

Psykolog: Förklarar psykologiska aspekter av smärta. Hanterar komorbiditet,
genomför psykologisk behandling och uppföljning

Question 23

Vad innefattar psykologens roll i den multimodala rehaben?

Answer 23

Ofta gruppbaserat, men vanligt med individuella inslag
Typiskt en kombination av kognitiva och beteendemässiga komponenter
(klassisk KBT)
Vanliga teman för sessioner
- Aktivitetsbalans, smärttoppar
- Beteendeaktivering och stresshantering
- Oro och grubbel
- Känslor och ångest
- Kommunikation och gränssättning
- Sömn och insomni
- Psykiatrisk komorbiditet hanteras individuellt (sömn, depression, ångest)
- ACT-aspekter/program allt mer förekommande

Question 24

Vilka läkemedel kan användas vid smärta?

Answer 24

NSAID och paracetamol
SSRI/SNRI och TCA
Antikonvulsanter och muskelavslappnande
Opioider

Question 25

Vilka färdigheter behövs av behandlaren vid behandling av smärta?

Answer 25

Kunskap om det som patienten med aktuell diagnos behöver kunna (”targeting”)
* Viss medicinsk kunskap nödvändig!

Individanpassning och (beteende-) analys (”tailoring”)
* Hantering av smärtans olika konsekvenser och processer

Tydlighet i förväntningar - beskriva rimliga mål
* Starta på (väldigt) låg nivå → trappa upp gradvis

Förståelse om andra yrkeskategoriers arbete (teamperspektiv)

Question 26

Vilka är utmaningar vid behandling av smärta?

Answer 26

Beteendeförändring i många områden
* Kräver samarbete/teamarbete och bred kunskap

Acceptans och patientens förväntningar
* Kommunikation och pedagogik

Komorbiditet
* Patienter kan bli nekade psykiatrisk hjälp p ga somatiska besvär

Medicinering
* Som hjälp eller hinder

Funktionshinder
* Komplicerar behandlingslogistik och följsamhet

Biopsykosocialt perspektiv!

Question 27

Vad är funktionen av smärta?

Answer 27

Att kräva uppmärksamhet för att individen ska prioritera undkommande, återhämtning och läkning
Alarm system

Question 28

Hur kan smärtfysiologin förenklat förklaras?

Answer 28

Nervstimulering: smärtimpulser från det
stimulerade området TILL hjärnan; respons
FRÅN hjärnan till det stimulerade området
* Nervtransmissionen till och från hjärnan kan antingen inhiberas eller faciliteras
* Smärtimpulser moduleras ständigt på deras väg igenom nervsystemet

Question 29

Hur kan man klassificera smärta utifrån duration?

Answer 29

Akut är smärta som pågått upp till 4 veckor
Sub-akut: 4-12 veckor
Långvarig: längre än 3 månader
Procedur smärta: tillfogad av olika behandlingsmetoder (nål)

Question 30

Vad är skillnader mellan smärta hos vuxna och barn?

Answer 30

Barn har känsligare smärtsystem
- Lägre smärttrösklar
- Smärtsignaler är kraftigare
- Signalering pågår under längre tid
Det dämpande och smärthämmande systemet är ej utvecklat som det är hos vuxna

Question 31

Hur ser behandling för akut smärta ut för barn?

Answer 31

Sätter man in bra arsenal av behandling (inklusive farmakologisk) ger det bättre prognos

Värme/kyla

Distraktion
- Har god evidens vid vissa smärt tillstånd (vid procedur smärta och viss akut smärta)
- Gäller bar då barnet vill bli distraherat (är kontraproduktivt om barnet inte vill bli distraherat)

Andning
- Inhiberar smärtimpulser

Avslappning

Bemötande från vårdpersonal
- Tillit, trygghet, kontroll

Information, förberedelser
- Viktigt vid procedur smärta

Socialt stöd
- Lugnar systemet och hämmar smärtimpulser

Smärtskattning
- Inte bra vid långvarig smärta, hjärnan är redan upptagen av smärtan
- Vid akut smärta - viktigt då bättre interventioner vi kan sätta in direkt desto bättre prognos långsiktigt
- Smärtskattning lägger grunden för effektiva interventioner

Question 32

Varför fungerar ACT som intervention vid smärta?

Answer 32

Påverkar neurologisk aktivitet
Smärta och känsloreaktioner är dubbelriktad koppling
Tolkning av smärtan, orsak och mening påverkar smärtans intensitet
Hot = mer ont
Upplevelse av kontroll = försvagas smärtimpuls
- Ofta förståelse för vad smärtan står för

Question 33

Vad kan nålrädsla orsaka?

Answer 33

• Säkerhet under procedur
  
  • Undvikande av vård
  • Ger försvagat skydd i samhället - om färre tar vaccinationer
  • Kostar pengar - kräver mer resurser, lägga mer tid på barn som utvecklat detta
    Kan orsaka nålfobi

Question 34

Hur kan procedurädsla behandlas?

Answer 34

• Smärtstilland och lugnande
  
  • Lokal bedövning
  • Förberedelser, information
  • Bemötande, trygghet/tillit, delaktighet från barnet
  • Andning, avslapning
  • Distraktion
  • Hypnos
  • Stöd av närstående
  • Amning
  • Äta något sött
  • Kyla/värme
    Vibrationer (genom leksak, elelr elektroder)

Question 35

Många barn underbehandlas för postoperativ smärta, vad kan detta orsaka?

Answer 35

Adekvat smärtbehandling ger mindre smärta och bättre återhämtning

Många barn underbehandlas
Underbehandlad postoperativ smärta -> föresenas återhämtning,
Ökad opioidkonsumtion
* Sänkt hälso-relaterad livskvalitet
Ökad ångest
Sömnproblem
Ätsvårigheter
* Sämre funktion (socialt, fysiskt, skola)
* Ökar risken för utveckling av kronisk post-operativ smärta

Question 36

Vad är prediktorer för kronisk post-operativ smärta?

Answer 36

• Pre op smärta
  
  • Ångest
  • Smärt coping
    Smärtkatastrofiering hos föräldrar

Question 37

Vad är resiliens?

Answer 37

“Effective functioning despite the exposure to stressful circumstances and/or
internal distress and is considered an important aspect of adaptive functioning in
the presence of pain”

Question 38

Vad är en faktor som kan prediciera/relatera till resiliens?

Answer 38

Psykologisk flexibilitet
God evidens för resiliens inom smärta
- Hur vi förhåller oss till obehag

kan predicera hälsorelaterad livskvalite och smärta
psykologisk flexibilitet hos föräldrar kan även predicera livskvalitet och smärta

Question 39

Vad är pain coping?

Answer 39

Förmåga att hantera smärta

Fysisk, psykisk och/eller social förmåga att leva med sjukdom eller funktionshinder.
Denna betydelse är vanlig i svensk medicin och omvårdnad. Begreppet ‘coping’ i
denna betydelse spelar också en viktig roll inom stressforskning och rehabilitering

Question 40

vad är pain self-efficacy?

Answer 40

tilltro till att kunna hantera smärta
(Prediktor CPSP)

Question 41

Vad är interventioner för långvarig smärta?

Answer 41

• Kbt
  
  • Act
  • Nu behöver mer fokus läggas på vad som ger effekt
    ○ Många studier är multimodala, vad är det som faktiskt funkar?
    Mer fokus på processforskning

Question 42

Vad är riskfaktorer för långvarig smärta?

Answer 42

Ångest
– Depression
– Stress
– Passiv coping
– Sömnproblem
– Andra somatiska tillstånd
– Föräldra- och familjefaktorer
– Emotionellt undvikande
ACE
Tydlig koppling mellan social utsatthet och ohälsa

Question 43

Vad är friskfaktorer vid långvarig smärta?

Answer 43

Fysisk aktivitet
* Kompisar
* Skola
* Återhämtning
* Psykologisk flexibilitet/ acceptans av smärta
Bättre psykosocial och fysisk funktion och minskad nedstämdhet/ångest
* Self-efficacy

Question 44

Vad är hypervigilans?
& varför fungerar mindfullness emot detta?

Answer 44

Hypervigilans:
Upptagen av symtom

Motsatsen är mindfulness

Question 45

Hur kan en förälders stress/coping påverka barn med smärta?

Answer 45

Hur de känenr sig och beter sig -> barnets stressnivå och val av coping strategi
Acceptans hos förälder predicerar lägre grad av distress hos barnet
Mer fokus läggs på föräldrainterventioner

Question 46

På vilka sätt är utvecklingsnivå viktigt att ha som perspektiv vid smärtbehandling?

Answer 46

Utvecklingsnivå påverkar förmåga till:
– Självreglering
* Känsloreglering
* Impulskontroll
* Målstyrt beteende
– Tillämpning av copingstrategier
Vad barn har för möjligheter att ta in och ta till sig information/omgivningen/ andra människor
* Vad barn har för möjligheter att rapportera sakligt och korrekt

Question 47

Hur ser komorbiditeten ut mellan smärta och npf (neuropsykiatrisk)?

Answer 47

Npf både riskfaktor för utveckling av smärta och vidmakthållande av smärta
Innebär försvårande omständighet för hantering och behandling av smärta
Kombinationen innebär ytterligare försämrad funktion och livskvalitet än personer med enbart smärta eller npf

Question 48

Kan social utsatthet påverka smärta?

Answer 48

Patienter sökt för fysiska åkommor, även mycket psykisk ohälsa – samband med social utsatthet under barndomen
”Översjuklighet” av fysiska och psykiska symptom hos personer som upplevt våld, försummelse eller andra typer av sociala svårigheter under sin barndom
Tydligt samband mellan social utsatthet och psykosomatiska besvär, inklusive smärta