diabetes Flashcards

1
Q

Vad är typ1 diabetes?

A
  • Ingen insulinproduktion
    • Kronisk
    • Immunförsvaret angriper bukspottskörteln och förstör insulinproducerande celler
      Tror att en stressor kan aktivera processen - kopplat till genetiskt anlag
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka är symtom för typ 1 diabetes?

A

stora urinmängder, ökad törst,
onormal trötthet, viktnedgång

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är etiologin av diabetes typ 1?

A

Immunförsvaret angriper och förstör de
insulinproducerande
cellerna i bukspottkörteln
* Ärftliga anlag + yttre miljöfaktor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är typ 2 diabetes?

A
  • Växande samhällsproblem
    • Har en relativ insulinbrist
    • Blir man överviktig så gör det saker med kroppen -> behöver mer insulin
    • Nedsatt förmåga att ta upp insulin - insulinresistens
    • Bukspottskörteln blir tröttare och utsöndrar mindre
    • Starkare ärftlig komponent - behöver inte vara överviktig
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur behandlas typ 2 diabetes?

A
  • Stegvis
    1. Livstilsförändring
    2. Medicin för att öka insulinupptagningsförmåga(metformin) - alt sänka blodsockret(ozempic
    3. Insulinbehandling läggs till (om man levt med det länge - bukspottskörteln blir för trött) (om debut fortsätter går ner i ålder kommer alltfler behöva detta då de får leva längre med sjukdomen)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är huvudsakliga målet vid diabetes?
Varför?

A

Mål: god blodsockerkontroll
Varför?
Dålig blodsockerkontroll:
- Får ökad risk för hjärt-kärlsjukdom
- Njurproblem
- Nerver och kärl påverkas
Svårare att läka sår

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad kan vara svårigeheterr vid att uppnå målet av god blodsockerkontroll?

A

Varför är det svårt att nå det här målet?
- Eget ansvar
- Egen läkare
Balansgång

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är hyperglykemi?

A

Hyperglykemi (högt)
- Depression liknande symtom
- feber
- Trötthet
Törstig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är hypoglykemi?

A

Hypoglykemi (lågt)
- Ångest liknande symtom
- Hjärtklappning
- Humörsvängning
Yrsel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka är sociala aspekter som kan påverka mående av diabetes?

A

Stigma
Skuldbeläggande
Ensamhet och isolering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vilka sociala begränsningar vid diabetes?

A

Yrkesval
Fritidssysselsättningar
Körkort

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är sociala riskfaktorer för utveckling av typ 2?

A
  • Samma saker som generellt är riskfaktor för sjukdomar
    Låg utbildningsnivå
    Låg inkomst
    I Sverige högre risk bland utlandsfödda
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad finns för sociala riskfaktorer för sämre behandlingsutfall?

A

Personer i etniska och kulturella minoriteter
Personer med låg socioekonomisk status

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är skyddsfaktorer för diabetes?

A

socialt stöd
- för utveckling av typ 2 men för välmående vid båda

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vad är psykologiska aspekter som påverkar/påverkas vid diabetes?

A

Diabetes är krävande
Ställer stora kognitiva krav hos en person
Behöver mycket exekutiva färdigheter för att klara av det
Såsom: arbetsminne, planera, fokus, sätta igång

Diabetes -> större risk för psykisk ohälsa (gäller alla kroniska sjukdomar)
Psykisk ohälsa är associerat vid sämre behandlingsutfall vid diabetes
Ond cirkel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka är psykologiska problemområden att ta hänsyn till vid diabetes?

A

diabetesbörda
depression
ångest och rädsla för hypoglykemi
utförande av egenvård
kognitiva kapaciteter
ätstörning

17
Q

Vad är diabetesbördan?
- Vilka drabbas mest?

A
  • Psykologiska börsdan av att leva med diabetes
    Kvinnor och yngre upplever större börda av detta
    Större vid ny diagnos
    Ökad fokus på diabetes -> diabetes styr livet
    Jag klarar inte detta - ger upp -> depression - sämre sjukdomskontroll
    Kan leda till utmattning (pga hantering av allting) (diabetes burnout)
18
Q

Vad är viktigt vid KBT behandling för diabetes?

A

Verkar vara viktigt att inte ge generisk KBT - har kunskap om och pratar om egenvård
- Hjälper de få kontroll över situationen
Viktigt att ha kunskap om diabetes och väver in i behandling för att få effekt

19
Q

Vad är målet vid ACT för diabetes?
Vad för resultat har det visat?

A

Mål: förbättra psykologisk flexibilitet
Finns en del studier - gällande typ 2 visat lovande resultat
Svårt att dra större slutsatser
Få studier vid typ 1

20
Q

Hur relaterar depression till diabetes
Samt vilka nedsättningar i funktion kan det orsaka?

A

Depression risk för utveckling diabetes
Dubbelt så vanligt vid diabetes
Mer långvariga &/ djupare episoder
Nedsättningar i funktion och livskvalitet
- sämre problemlösningsförmåga
- svårare med igångsättning
- sämre minne
- ökad trötthet
Sämre egenvård & glykemisk kontroll

21
Q

Hur relaterar ångest till diabetes?

A

Ångestdiagnos ger ökad risk för att utveckla typ 2 diabetes
Ungefär 40% får symtom för ångest
Mer vanligt med GAD
Hälften oroar sig för hypoglykemier
Associerat med sämre sjukdomskontroll

22
Q

Hur ser fysiologin ut vid hypoglykemi?

A

svettningar
* Hjärtklappning
* Yrsel
* Synstörningar
* Blekhet
* Oro
* Humörsvängningar
* Trötthet
* Koncentrationssvårigheter

  • alla är liknande ångestsymtom
23
Q

Vad är negativa konsekvenser av hypoglykemi?

A

Obehagliga symtom
* Social genans
* Kognitiva störningar
* Konflikter i relationer
* Medvetslöshet
* Olyckor och skador
* Död

24
Q

Vad är beteenden som kan uppstå som konsekvens av rädsla för hypoglykemi?

A
  • Överdriven kontroll av blodsocker
    • Överätande
    • Insulinrestriktion
    • Undvikande av:
      ○ Motion
      ○ Vara ensam
      ○ Vara hemifrån själv
      Åka kollektivt
25
Q

Vad är hypoglykemisk omedvetenhet?

A

Den autonoma reaktionen minskad/försvunnen
Inget adrenalinpåslag
Får inga varningsignaler på hypoglykemi utan går direkt till neuroglukopeni - hjärnan får inget socker
Kan mätas via skattning:

26
Q

Vad är neuroglukopeni?

A

hjärnan får inget socker

27
Q

Varför blir vissa med hypoglykemisk omedvetenhet inte skrämda?

A

De tidiga varningssignalerna (autonoma) på hypoglykemi syftar till att per automatik signalera fara
- Signalerna ger upphov till olika symtom som t ex hunger och oro
- Dessa signaler får inte personer med hypoglykemisk omedvetenhet
- Det resulterar i att kodningen av lågt blodsocker som farligt inte görs
De blir inte rädda/känner inte rädsla innan hypoglykemin sker

28
Q

Vanliga tankar vid dysfunktionella orädda?
(för hypoglykemi)

A
  1. normalisering
  2. underskattar risk
  3. vill ej ha sjukroll
  4. rädsla för hyperglykemi/komplikationer
29
Q

Vilka responser påverkar dysfunktionella orädsla?

A

○ Motivationen att äta
○ Känslomässiga uttrycket
○ Aversion
○ Minne

30
Q

Vad kan anses vara adekvat rädsla och hur ska olika nivåer bemötas?

A

Adekvat rädsla - beroende på risk nivå och grad av rädsla
Låg grad av rädsla vid hög risk - “förnekande” - vill öka motivationen för att minska risken
Hög grad av rädsla vid låg risk - “fobisk” rädsla - vill ge hjälp till att hantera oron.

31
Q

Hur ser behandling ut för fobisk rädsla av hypoglykemi?

A
  1. Bedömning av fear of hypoglykemi
    1. Normalisering av rädsla
    2. Utvärdera beteendestrategier för att hantera rädslan
    3. Fastställa säkerhetsmarginaler
      Gradvis exponering
32
Q

Hur releterar diabetes 1 till ätstörningar?

A
  • Ca 20-25% med kliniskt signifikant ätstört beteende
    • Utvecklas ofta efter diabetesdiagnos
      Ökade riskfaktorer: kvinna, diabetesbärda, rädsla för hypo/hyperglykemi

Ger en komplex, heterogen och potentiellt livsfarlig problematik:
- insulinrestriktion
- Kräkning/laxerande
- Överdriven fysisk träning
- Hetsätning
- Restriktivt ätande
Matregler

33
Q

Vad ligger bakom den höga komorbiditeten av diabetes typ 1 och ätstörningar?

A
  • Uppmärksamhet på mat och vikt
    • Viktuppgång pga insulinbehandling
    • Uppmuntrar till perfektionism
    • “tillåten” och “förbjuden” mat
    • Känsla av att berövas mat -> hetsätning
      Hypoglykemi -> ohämmat ätande
34
Q

Hur kan diabetes och komorbid ätstörning behandlas?

Vad kan hinder i det vara?

A
  • Multidisciplinärt
    • Intensiv insulinbehandling ej lämpligt mål
    • Små, gradvisa mål för egenvård och insulinbehandling
    • Hinder:
      ○ Insulinödem / vätskeansamling kan trigga ångest för vikt och kroppsform -> ökad risk för återfall
      ○ Hypoglykemi kan trigga återfall i hetsätning/insulinrestriktion
      Perfektionistiska mål kan störa
35
Q

Hur ser ätstörningar ut i relation till typ2 diabetes?

A
  • Hetsätningsstörning och night eating disorder vanligast, såsom subkliniska besvär
    • Föregår ofta diabetesdiagnosen
      Kroppsmissnöje och stigma vidmakthåller
36
Q

Vad är målet vid behandlingsimplikationer för diabetes?

A

Mål: förbättra blodsockerkontroll/egenvård
- KBT med fokus på egenvårsbeteenden
- Utbildningsinriktade interventioner

37
Q

Vad är viktigt vid psykologiska inventioner vid diabetes?

A

Vid psykisk ohälsa viktigt att integrera ett fokus på egenvård
Gäller även interventioner med syfte att förbättra egenvård och blodsockerkontroll
Gruppformat adderar känslomässigt stöd och minskar isolering
Även internetförmedlade interventioner kan vara effektiva

38
Q

vad är vanliga interventioner för psykisk ohälsa vid diabetes?

A

KBT för
- Depression
- Ångestproblematik
- Rädsla för hypoglykemi
Multidisciplinär behandling av ätstörning