hjärt och kärl + obesitas Flashcards

1
Q

Vad är en hjärtinfarkt?

A

I kärlen kan det bli inlagringar
Åderförkalkningar - förfettning
Blir skört och kan spricka
- Kroppen försöker laga med röra blodproppar som skapar ett stopp
-> inget syre till den delen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur ser prevalensen av hjärtinfarkter ut?

A

Hjärtinfarkt
Ca 23000 hjärtinfarkter per år, 20% avlider
- Ålder största riskfaktor
- Dödlighet sjunkit under senaste 40 åren

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur kan hjärtinfarkt behandlas?

A

PCI - ballongvidgning

By-pass

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur mår man efter hjärtinfarkt?

A

kan må väldigt dåligt
men många mår faktiskt bra!
- vissa kan se det som en nystart

dock kan det upplevas som en kris
Krismodell: kris = förlust
- Förlora trygghet, kontroll
Identitet (vem är jag nu?)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur ser prevalensen av depression och ångest ut efter hjärtinfarkt?

A

deppresion och depressiva symtom hos 1/3
drygt 1/4 med ångest
Depression är riskfaktor för hjärtinfarkt - så en stor del av siffrorna kan vara personer med depression sen innan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur påverkas de med depression efter en hjärtinfarkt?

A
  • Svårare med egenvård efter
    • Dålig livskvalitet
    • Sämre hjärtprognos (depression - riskfaktor)
      För tidig död
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur behandlas depression i relation till hjärtinfarkt?

A

Kbt, ipt, problemlösningsterapi har visat vissa effekter
Ssri liknande resultat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Är depression en riskfaktor eller markör?

A

depressions behandling påverkar inte hjärtprognosen

Kan depression vara en riskmarkör snarare än en riskfaktor?
- Det är samma gener som kan elda till hjärtinfarkt som kan orsaka depression
- Så om man. Hjälper depressionen kanske inte anlaget för infarkt förändras
○ Därför behandlingen för depressionen inte påverkade hjärtprognos.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är förmaksflimmer?

A

Hjärtat slår oregelbundet och för fort ofta.
- arytmi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka psykologiska konskevenser kan uppstå av flimmer?

A

Symtomupptagenhet
- Ihållande rädsla att få episoder av. Flimmer
- Hypervigilans
- Undvikande av sociala och fysiska aktiviteter
Kontrollbeteenden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur behandlas psykologiska aspekter av flimmer?

A

KBT vid detta:
Liknar annan evidensbaserad hälsoångestbehandling
Riktar sig mot hjärtfokuserad ångest samt depressiv inaktivitet.
Gradvis exponering för kroppsliga symtom som liknar förmaksflimmer (ex. pulshöjning vid fysisk ansträngning, yrsel).
Gradvis exponering för situationer och aktiviteter som patienten undviker.
Plocka bort kontrollbeteenden
Övning i att möta och beskriva hjärtsymtom, tankar, känslor och beteendeimpulser

PTSD behandling
Plötsliga hjärthändelser
Operationer
Komplikationer
-> orsaka undvikanden
- Såsom sjukhus
- Sjukhus serier
- Allt med sjukvård
Larm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är job strain model?

A
  • Job strain model = hövga krav och låg kontroll kopplas till krankärlssjukdom
    • Obalans mellan ansträngning/belöning ökar risken för förstagångsinfarkt
    • Job strain hos kroniskt kranskärlsjuka ökar risk för nya hjärthändelser
      Obalans mellan ansträngning/belöning har associerats med nya hjärthändelser, särskilt hos kvinnor
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur kan personlighet vara relaterat till kranskärlsjukdom ?

A

Typ A - kan det vara en risk för kranskärlsjukdomar?

Fientlighet
Senare analyser visar att framför allt fientlighet kan vara en risk för hjärtat (både utveckling och prognos)
Vad är fientlighet?
- Aggresivitet: ilska, förbittring, benägehet att reagera negativt, cynism, misstänksamhet
- “free floating hostility”

Typ D
D = distressed
Negativa känslor (oro, nedstämdhet, aggressivitet)
Social hämmande, isolerade
Har kritiserat (för små studiesampel, gjorda av en och samma forskare)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur relaterar fysiologiska responser till hjärtat?

A

skriv om bild

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur kan en stressbehandling se ut för hjärt- kärlssjukdomar?

A

Gruppbehandling
Teman och dagordning för varje träff
Hemuppgifter
Avslappningsträning

Känn igen stress-signaler
Observera sitt eget beteende -> ger ökad medvetenhet
Föra dagbok
Vilka reaktioner?
Vilka situationer?
Utveckla den “inre rösten”

Göra beteedeanalys
- Likt en ABC

Förändra sina beteenden:

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

På vilket sätt är obesitas en kronisk sjukdom?

A

Eftersom obesitas är en kronisk sjukdom krävs också lång uppföljning, ofta livslång, och nya insatser vid behov.
- Stora fysiologiska förändringar etableras
- Får ofta insulinresistens
- Påverkar systemiskt
- Får jobba med motstånd konstant
När det gått tillräckligt långt förändras kroppen

17
Q

Hur kan psykologer bidra till förbättrad folkhälsa?

A

Sammanhållen vård
Barn och vuxna behöver detta för att tidigt upptäcka och utreda till behandling och uppföljning
Tidiga insatser är viktiga för att hindra fortsatt viktuppgång. Som ökar risken för följdsjukdomar och kan försvåra behandling

18
Q

På vilket sätt behöver vården bli mer jämlik gällande obesitas?

A

Det finns stora skillnader i obesitasvården i
Sverige när det gäller att utreda, behandla och följa upp patienterna.
I både primärvården och den specialiserade vården skiljer sig andelen personer med obesitas som får behandling.
Patienterna står själva för stora kostnader
Många fler patienter behöver obesitaskirurgi,
Inget av de aptitreglerande obesitasläkemedlen ingår ännu i den statliga läkemedelsförmånen

19
Q

På vilket sätt kan psykologer jobba med folkähslan (obesitas)

A

Jobba med korrelerande sjukdomar/tillstånd
- Stress
- Sömn
- Ätstörningar – ffa hetsätningsstörning och nattligt ätande
 NPF
 PCOS
 Hormoner-pubertet, graviditet,
menopaus (klimakteriet)

Känsloreglering kopplat till obesitas

Etablera vanor och ätbeteenden som är regelbundna, balanserade och hållbara
 Alkoholintag
 Matvanor
 Sötsug
 Blodsockerkontroll (även relaterat till
psykisk ohälsa)
 Äthastighet
 Mättnadskänsla

20
Q

Vilka nivåer av prevention kan utföras för fetma?

A

Primärprevention – förebygga sjukdomar innan de uppstår. Kunskaper om goda levnadsvanor.
Sekundärprevention – behandla sjukdomar på ett tidigt stadium och påverka riskfaktorer för att förebygga återinsjuknande.
Tertiärprevention – minska morbiditet och förbättra livskvalitet vid sjukdomar. Diabetes, hjärt-kärlsjukdom, cancer, fetma.

21
Q

Vad är saker som påverkar matval?

A

Utvecklingsmodeller
Kognitiv
Psykofysiologiska

22
Q

Vad är reward/body hunger?

A

Hjärnan använder glukos som energikälla
 Socker kan anses vara en substans med potential för beroende
 Stimulerande, lugnande effekt
 Kulturellt kitt
 belöning
 lindring

23
Q

Hur behandlas obesitas?

A

Kost och motion
 Läkemedel
 Intragastrisk ballong
 Kirurgi