Smärta Flashcards
Definition
International Association for the Study of Pain (IASP)
”Smärta är en obehaglig sensorisk eller emotionell upplevelse, associerad med upplevd eller hotande vävnadsskada eller beskriven i termer av en sådan”.
Detta innebär…
• … att smärta alltid är en subjektiv upplevelse.
• … att smärta inte alltid är relaterad till omfattningen, eller ens förekomst, av en
vävnadsskada.
• … att smärta är ett psykologiskt fenomen och kan inte beskrivas objektivt, utan måste beskrivas utifrån individens beteende och egen upplevelse (ex. genom smärtskattning).
Akut smärta
Sällan ett allvarligt problem.
Svarar i regel bra på analgetiska (smärtstillande läkemedel) eller orsaksrelaterad behandling inriktad på att återställa funktionen.
Initialt är ofta behandlaren aktiv och patienten passiv. Kan leda till långvarig smärta.
Långvarig smärta
Mer komplex och ofta mycket svårbehandlad.
Patienten bör här vara den aktiva och behandlaren bör ha en rådgivande funktion (ex. stimulera patienten till fysisk aktivitet).
Smärttröskel
Den minska intensitet av ett visst stimuli som patienten uppfattar som smärtsamt
Smärttolerans
Hur mycket av ett visst smärtsamt stimuli som man ”tolererar”
Hur transporteras smärtsignalen i kroppen?
- Aktivering av nociceptorer
- Signalen leds in i ryggmärgen via det så kallade primärneuronet
- I ryggmärken sker omkoppling till sekundärneuronet
- Som skickar vidare signalen uppåt i nervsystemet
- I hjärnan når signalen Thalamus
- Som i sin tur skickar den vidare till olika delar av hjärnan En del banor går till den del av hjärnan där vi kan tolka smärtans lokalisation (”jag har ont”). Andra banor går till den del av hjärnan för emotionell bearbetning (”jag har obehag”).
Omhändertagande vid långvarig smärta
- Fysisk aktivitet är en avgörande faktor vid omhändertagande av patienter med långvarig smärta.
- Patienter med långvarig smärta utvecklar ofta efterhand en låg fysisk kapacitet och låg livskvalitet med social isolering.
- Aktivitetsinducerad smärta tillsammans med oro och okunskap över smärtans orsaker leder ofta till sänkt aktivitetsnivå.
- Katastroftänkande, det vill säga att man förväntar sig att smärtorna kommer att förvärras och att prognosen är dålig, försämrar prognosen.
- Patienter med långvarig smärta har ofta sänkt stämningsläge eller i vissa fall depression.
Akuta effekter av fysisk aktivitet
- Höjd smärttröskel under och efter fysisk aktivitet.
- Högintensivt arbete samt längre duration tycks ge en bättre effekt.
- Effekten tycks avta successivt efter avslutad aktivitet (normalnivå inom ca en timme efter avslutad aktivitet).
Långvariga effekter av fysisk aktivitet
- Smärtlindrande effekter.
- Påverkar stämningsläget positivt.
- Bryta social isolering.
- Öka den generella aktivitetsnivån och den funktionella kapaciteten.
- Förbättrad kroppsuppfattning
- Stärkt självbild av patienten som frisk individ.
- Sekundära muskelspänningar till följd av smärta kan minska.
Nedåtstigande smärthämmande system
- Vid arbete aktiveras tryckreceptorer i muskulaturen
- som skickar signaler till hjärnan via ryggmärgen 3. Signalen når även kärnor i hjärnstammen (PAG) 4. och förlängda märgen (NRM)
- Dessa ökar aktiveringen av smärtlindrande substanser (ex. betaendorfin) som kan verka smärtdämpande på ryggmärgsnivå
Gate control-teorin
- Aktivering av beröringsfibrer
- Signalen skickas till hjärnan via ryggmärgen
- Vid ryggmärgen sker även omkoppling till ett smärthämmande interneuron
- som troligtvis verkar genom frisättning av signalsubstansen GABA
Övriga mekanismer
Distraktion
Kan förändra upplevd smärta och bidra till smärtlindring under samt efter arbete.
Förväntningar
Förväntad smärta kan där emot öka smärtupplevelsen (nocebosmärta).
Stress
Akut stress är associerat med smärtlindring.
Långvarig stress kan vara förenat med ökad smärtkänslighet.
Tidigare smärtupplevelser
Tidigare smärtupplevelser kan både minska och öka upplevd smärta. Detta beror troligtvis på olika omständigheter i övrigt.
Indirekta effekter
Effekt på depression och ångest
Fysisk aktivitet kan minska symptomen hos personer med depression och ångest.
Nedstämdhet kan bidra till ökad smärtupplevelse och nedsatt förmåga att hantera smärtsituationen.
Fysisk aktivitet skulle därmed kunna påverka smärtsituationen positivt genom att höja stämningsläget.
Effekt på sömn
Regelbunden fysisk aktivitet av måttlig intensitet kan förbättra sömnkvaliteten.
Detta skulle teoretisk kunna bidraga till en bättre smärtsituation, genom att patienten blir mer utvilad och harmonisk.
Dosering
Duration
Minst 10 minuter (ytterligare höjning av smärttröskeln vid längre duration).
Typ av aktivitet
Konditionsträning (promenader, löpning, cykling, simning, mm). Styrketräning.
Intensitet
Högintensiv fysisk aktivitet (ex. löpning) tycks ge en bättre effekt än lågintensiv fysisk aktivitet (ex. promenader).
Vanligt med låg fysisk kapacitet hos personer med långvarig smärta. I dessa fall kan lågintensiv fysisk aktivitet (ex. promenader) vara tillräckligt.
Kontinuitet
Regelbunden fysisk aktivitet viktigt både för smärtlindring samt för att förbättra fysiska funktionsförmågan vid långvariga smärttillstånd.