Reumatoid artrit Flashcards
Orsaker
Vad är orsaken till RA?
• Grundläggande bakomliggande orsaker är i stora delar oklar.
Vad händer vid RA?
• Kroppens försvarsceller och immunsystem, som i normala fall aktiveras vid ex. infektioner, aktiveras och förblir aktiverat trots att inga yttre angripare (bakterier, virus, mm) kan identifieras.
Vad leder detta till?
• Oförmågan till nedreglering i immunsystemet leder till att kroppens egna organ och strukturer attackeras och skadas.
Patofysiologi
Ledbesvär
RA är en kronisk systemisk och inflammatorisk sjukdom.
Symmetrisk polyartrit (inflammation i flera ledstrukturer på både höger och vänster sida) förekommer med ett skovvis förlopp (tillfälliga försämringar).
Vanligt med destruktion av ledbrosk (sekundär artros) samt benskörhet (osteoporos) och därmed ökad frakturrisk vid fall.
Utöver ledbesvären…
…förekommer engagemang i ex. hjärt- och lungsäck samt blodkärl.
…har personer med RA en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och förtidig död.
Symptom
Kronisk smärta
Kardinalsymptomet vid RA är smärta.
Även fast smärtan varierar i intensitet, lokalisation och kvalitet är den att betrakta som kronisk.
Övriga symptom
Trötthet.
Stressreaktioner.
Nedsatt ledrörlighet, muskelfunktion och kondition.
Diagnostik
Funktionsklassificering
På grund av stora individuella variationer i sjukdomsmanifestationer och sjukdomskonsekvenser används ett system för funktionsklassificering vid RA.
a) Möjlighet till ett självständigt liv utan större sjukdomssymptom.
b) Självständigt liv trots symptom i form av smärta, stelhet och nedsatt fysisk kapacitet.
c) Ett visst beroende i dagligt liv.
d) Fullständigt beroende.
Prognos och behandling
Prognos
• Svårt att förutsäga på grund av individuella variationer i sjukdomsförloppet.
• Remission av sjukdomen, eller näst intill remission, är numera ett realistiskt mål
mycket tack vare stora framsteg med nya läkemedel.
Behandling • Patientutbildning. • Läkemedel. • Kirurgi. • Fysisk aktivitet. • Smärtlindring. • Hjälpmedel. • Psykologiskt och socialt stöd.
Akuta effekter av fysisk aktivitet
Vanligt med ökad smärta i samband med att fysisk aktivitet eller träning påbörjas.
Denna tillfälliga smärta kan dock ses som en form av ofarlig ”träningsvärk” och är ofta övergående.
Långtidseffekter av fysisk aktivitet
- Regelbunden måttlig fysisk aktivitet resulterar i förbättrad muskelfunktion samt ökad livskvalitet hos patienter med tidig RA.
- Generell aktiv träning verkar vara gynnsam för ledrörligheten.
- Patienter kan, liksom friska individer, förbättra sin kondition, muskelfunktion, bentäthet och dagliga aktivitetsförmåga med fysisk träning.
- Måttlig intensiv träning påverkar troligtvis inte leddestruktionen negativt. Däremot kan eventuellt långvarig högintensiv träning kunna påskynda leddestruktionen hos de individer som initialt har destruktion i stora leder, särskilt skulder- och fotleder.
Primärprevention
Fysisk aktivitet och träning används endast i sekundärpreventivt syfte vid RA, eftersom primärprevention inte är möjligt.
Sekundärprevention
- På grund av stress och trötthet samt de ökade riskerna för osteoporos och för tidig död, främst i hjärt-kärlsjukdom, är fysisk aktivitet för positiva hälsoeffekter i hög grad aktuell vid RA.
- Därutöver finns indikation för individanpassad träning (se långtidseffekter).
Ordination
Fysisk aktivitet vid RA
• Alla personer med RA bör uppmanas att vara fysiskt aktiva för att förbättra och bibehålla sin fysiska och psykiska hälsa samt minska de ökade riskerna för följdsjukdomar.
• Träningen måste integreras i det vardagliga livet och på grund av sjukdomens varierande förlopp bör den läggas upp individuellt.
• Eftersom sjukdomen är livslång är det viktigt att träningen utförs så självständigt som möjligt.
• Regelbunden kontroll och träning av rörligheten rekommenderas.
Träningsformer
• Konditionsträning (ex. cykling, längdskidåkning, stavgång, promenader och dans)
• Styrketräning i apparatur eller med gummiband.
• Träning kan med fördel bedrivas i uppvärmd bassäng för avlastning samt mjukt och jämnt motstånd.
Observanda vid fysisk aktivitet
Ordinationen av fysisk aktivitet skiljer sig inte mycket från generella träningsrekommendationer. Dock gäller ett antal observanda, dessa är:
- Träningen bör ”smygas in”, det vill säga att belastningarna initialt bör vara lägre än de rekommenderade för befolkningen generellt för att sedan successivt öka under perioder av minst 2-3 veckor.
- Träningen måste anpassas till svängningar i sjukdomens förlopp (skov).
- Ett medvetet förhållningssätt till en eventuell ökning av smärta initialt underlättar den fortsatta träningen (se akuta effekter).
- Troligtvis är det bättre att ha fokus på målen för träningen snarare än de symptom som eventuellt framkallas.
- Det är dock vanligt att man tillämpar den så kallade 24-timmarsregeln och sänker belastningen om det uppstått ökad smärta som varat minst ett dygn direkt efter träningen.
Kontraindikationer
Försiktighet vid träning
Kortison, som är ett läkemedel som används vid behandling av RA, kan minska hållfastheten i ex. ligament och senor vilket medför ökad risk för bristning (framförallt vid kortisoninjektioner).
Eftersom det är vanligt med osteoporos (benskörhet) vid RA kan det föreligga en ökad risk för frakturer vid fall.
Patienten har destruktion i stora leder bör informeras om att nyttan av högintensiv träning bör vägas mot riskerna att deras leddestruktion kan utvecklas något snabbare (se långtidseffekter).
Patienter med ledplastik bör vara försiktiga vid styrketräning med hög belastning.
Särskild uppmärksamhet från sjukvårdspersonal vid:
Inflammation i hjärt- och/eller lungsäck samt vid blodkärlsinflammation. Hjärtsvikt eller njurengagemang.