Långvariga ryggbesvär Flashcards
Diagnos
Tidsdiagnos
• Hur länge har jag haft ont?
Symptomdiagnos
• Vilka symptom har jag?
Orsaksdiagnos
• Vad är orsaken till att jag har ont?
Tidsdiagnos
Utgår från ryggbesvärens varaktighet (duration) kan de delas in i:
- Akuta ryggbesvär
- Långvariga ryggbesvär (ca 3 månader).
Symptomdiagnos
Oavsett varaktighet kan ländryggsbesvären indelas i tre symptomgrupper. Dessa kan förekomma enskilt eller i kombination. De tre huvudsymptomen är:
- Lumbago: Smärta lokaliserad till någonstans mellan de nedersta revbenen och glutealvecken. Kallas även lumbago om smärtan strålar ned utmed lårets baksida, som längst till i höjd med knäleden.
- Ischias: Smärtan har ett utbredningsområde som motsvarar ischiasnervens innervationsområde (område den försörjer). Smärtan är ofta förenad med sensoriska samt motoriska nedsättningar.
- Neurogen claudicatio: Smärta, motorisk och/eller sensorisk påverkan vid viss typ av fysisk aktivitet. Symptomen uppträder ofta utmed ischias- eller femoralisnervens utbredningsområde. Smärtan försvinner oftast i vila eller vid ändrad kroppsposition.
Orsaksdiagnos
Specifika ryggbesvär:
- När orsaken till ryggbesvären kan fastställas, ex. genom klinisk undersökning och/eller vid röntgen eller magnetkameraundersökning, kallas besvären specifika.
- Anses ha sämre prognos avseende förbättring på kort sikt. Finns oftast en specifik behandling.
- Exempel på specifika besvär är diskbråck och spinal stenos.
Ospecifika ryggbesvär:
- Ryggbesvär utan diagnostiserbar orsak kallas ospecifika.
- 90-95 procent av de akuta ländryggsbesvären anses vara ospecifika.
Effekter av långvariga ryggbesvär
Långvariga ryggbesvär leder ofta till…
- Fysisk inaktivitet.
- Negativ påverkan på ryggradens olika vävnader (ex. skelett och muskulatur).
- Risk för nedsatt allmän kondition och övervikt.
- Bristande självtillit och social isolering
Effekter av fysisk aktivitet
Rekommendationer
• Ryggträning har en positiv effekt vid långvariga ryggbesvär.
• Konditionsträning kan utföras i form av ex. promenader eller joggning.
• I vissa fall kan viktavlastande aktiviteter (ex. simning) eller aktiviteter i framåtböjt läge (ex. cykling) vara att föredra.
Ordination
• För de allra flesta patienter med akuta eller långvariga ryggbesvär bör rekommenderas att, trots besvären, vara ”så normalt fysiskt aktiv som möjligt”.
• Vid ospecifika besvär kan ett poängterande av att ingen vävnadsskada går att lokalisera, och att någon ”farlig” skada eller förändring således inte finns, vara en starkt motiverande faktor.
• Vid uttalad rörelserädsla kan gradvis normalisering av den fysiska aktiviteten ske.
• Vid specifika besvär, ex. diskbråck eller spinal stenos, måste aktiviteten anpassas till förekomst av symptom.