Sluttningsprocesser Flashcards
Vad är massrörelse?
En massrörelse är den geomorfolgiska process som inträffar då jord, sten eller snö rör sig ner för en slänt och inträffar då gravitationskraften blir större än de friktionskrafter och kohesionskrafter som håller emot.
Exempel på massrörelser är: ras, jordskred, laviner och jordflytningar. Orsaker till massrörelser kan vara vibrationer från jordskalv eller järnvägstrafik, mänskliga aktiviteter som leder till sänkt hållfasthet i området eller stora mängder regn.
Vilka krafter ligger bakom sluttningsprocesseer?
De är areellt verkande processer, dvs över stor yta och verkar på alla sluttningar. Krafter:
• Gravitation - drivmekansm för alla massrörelser. Finns 2 krafter inom gravitationen:
-Pådrivande: sjuvkraft
-Mothållande: 1. Friktion - hållfasthet hos materialet - 2. Internfriktion - partikelstorlek, form och porvolym, 3. Kohesion - bindningen mellan molekyler och atomer i ett material
• Klimat - Påverkar mängden och tidpunkten för nederbörd, typ av nederbörd och typen av vegetation i olika områden.
Påverkar vilken typ av jord som bildas.
• Vegetation - skyddande täcke, adderar vikt, rotsystem erhållande kohesion till sluttningar (bindning)
• Vatten - vattenmättad jord har lägre hållfasthet, eroderar basen av sluttningar, agerar som smörjningsmedel.
Vilka olika typer av massrörelser finns och vad avlagras?
- Jordkrypning
- Solifluktion
- Jordskred
- Slamströmmar
- Ras - snölaviner
Avlagringar av massrörelser är:
• Kolluvium – relativt oordnade stenblock och grusrester vid foten av sluttningar som fraktats dit huvudsakligen pga tyngdkraft
• Alluvium–sorterade och som regel mindre sediment som fraktats med vatten(drag) och nu hittas i eller under markytan i dalbottnar
Vad är jordkrypning?
Sluttningsprocess - mycket långsam (1-3 cm/år) i vårt klimat pga volymförändringar, frostprocesser. Man kan se tecken på rörelse genom t ex böjda trädstammar eller lutande stolpar. Rörelsen är plastisk.
Orsakas ofta av volymförändringar i sluttande mark. I vårt klimat beror det typiskt på frost-processer. När islinserna tinar bildas smältvatten –friktionen blir låg och det kan ske små glidningar i jorden.
Jordkrypning eller creep förekommer i sluttningar där det övre marklagret omväxlande utvidgas och krymper. Dessa förändringar i markens volym orsakas av is som bildas i områden där temperaturen växlar mellan minus- och plusgrader. När isen expanderar pressas jordlagret och sedan återgår det inte till sitt tidigare läge utan sjunker en liten bit utför sluttningen. Denna process kan sedan upprepas var gång marken utvidgas till dess att materialet nått sluttningens nederkant. Fenomenet kan även uppkomma då marken mättas med vatten eller torkar ut. Lutande staket och telefonstolpar samt böjda trädstammar är alla tecken på jordkrypning.
Vad är solifluktion/jordflytning?
Sluttningsprocess - Långsam (0,5 - 5 cm/år) flytrörelse hos en vattenrik regolit utför en sluttning. Jordflytning är vanlig inom områden som uppvisar tjälningsfenomen - dvs. permafrost, där det översta markskiktet tinar upp endast under sommarhalvåret. I fjälltrakterna kan jordflytning ofta märkas i form av “flytvalkar”. De kan bildas i sluttningar som endast lutar 2°.
Jordflytning, solifluktion, förekommer i speciella jordarter, till exempel finmo och mjäla. När tjälen är kvar nere i marken medan den går ur de översta jordlagren kan vatten strömma igenom. I sluttningar innebär det att jorden rör sig nedåt p.g.a. gravitationen och bildar jordvallar.
Vad är jordskred? och vad är skillnaden på ras och jordskred?
Sluttningsprocess - Jordskred uppkommer när hållfastheten i marken försämras såpass att marken inte längre är i jämvikt utan börjar att röra på sig. Börjar med sprickbildning i övre del, ofta efter mycket regn. Jorden rör sig då snabbt över en eller flera glidytor. Jordskred förekommer i finkorniga jordarter såsom silt och lera.
Två typer av jordskred:
- Translationsskred - glidning efter i princip plan yta - Active layer detachment slide - ofta frusen mark. Block bryter loss och glider ned.
- Rotationsskred - eller skålskred på grund av dess cylindriska skredyta. Roterande rörelse som bildar tröskel längre ned.
Rotationsskred börjar nästan alltid med sprickbildning. Utvecklingen kan ta lång tid. Den här sprickan har vidgats ca 1m under en treårsperiod. Rotationsskred utlöses ofta genom att stränder undergrävs av vågor. Dessa skred är tillbakagripande; med det menas att då ett ”block” glidit iväg, blir området bakom detta instabilt - och risken för ett skred till är stort. Man delar in rotationsskreden i två grupper: Skålskred respektive flaskskred. Dessa benämningar härleder till skredets form: Skålskred bildar skredärr med en rundad form, och om marken är uppblött kan den tryckas ut genom en smal öppning och kan då bilda ett skredärr, med formen av en flaska.
Vad är en slamström?
Sluttningsprocess som är vanlig i bergsområden, särskilt områden med ett torrt klimat. Vid mycket och häftigt regn eller smältning av snö spolas finkornigt eller grovt material till exempel sand eller stenblock ner för sluttningar och samlas till slamströmmar i dalgångarna.
Vad finns det för risker i Sverige med jordskred?
1977 Tuveskredet på grund av vägbygge som ändrade grundvattenförhållanden. Finns ras och skredrisk i områden under högsta kustlinjen, där det finns älvsediment. Det finns en sannolik ökning av moränskred och slamströmmar i fjällen i och med klimatförändringar. • Särskilt problematiska är områden med marina leror – Västkusten och Vänerbäckenet
Vad är skillnaden på ras och jordskred?
Jordskred förekommer i finkorniga jordarter såsom silt och lera. Det finns även det som kallas “ras” som sker i jordarter som sand eller grus. Ras “bara rasar ned” medan jordskred glider ned.
Vad orsakar ett ras eller jordskred?
Oftast är ett inträffat skred eller ras en kombination av flera orsaker.
- Ökat marktryck (dvs. människans påverkan genom bebyggelse eller djurhållning etc.). Detta ökar de krafter som vill trycka ner marken.
- Vibrationer i marken - jordbävningar och vulkanutbrott, Annan mänsklig påverkan är: vibrationer från sprängningar, och sluttningsförändringar pga bebyggelse, deposition av material ex. soptipp, läckande ledningar, kalhuggning.
- Erosion eller vittring. Detta sker exempelvis vid älvstränder där stranden ovan riskerar att rasa. Detta minskar de krafter som vill hålla emot marken.
- Ökad vattenmättnad i marken. Ökad vattenmättnad försämrar markens hållfasthet och kan därigenom lättare leda till skred eller ras. Detta kan bero på långvarigt regnande, kalhuggna områden eller igensatta diken. Detta skall bland annat kopplas till urlakning av leror som legat under högsta kustlinjen. Det handlar främst om så kallad kvicklera som finns i Västsverige. Då har saltkristaller i leran lakats ur och därigenom försämrat hållfastheten. Vid nederbörd under lång tid blir sedan leran mättad med vatten och övergår vid en viss vattenmättnad och en viss omrörning till i princip helt flytande form.
Ett exempel på detta är vid översvämningar. Då kommer ett långvarigt regnande och höga vattennivåer i sjöar och älvar öka vattenmättnaden i marken. Så länge som vattennivåerna i sjöar och vattendrag är höga så kommer detta skapa ett mothåll. Problemen blir när vattnet drar sig tillbaka. Då försvinner mothållet samtidigt som vattenmättnaden i täta jordarter som lera fortfarande är hög.
Vanligt är även att glidytorna skapas av (massiv) nederbörd. Då blir den översta delen av jordlagret genomdränkt av vatten och därför tyngre, och kan då glida bort från den torra jorden.
Vad är sluttningsprocesser?
Material, bl.a. vittrat sådant, på platser där markytan sluttar kan av gravitationskraften komma i rörelse nedför sluttningen. Detta benämns tyngdkraftsdrivna massrörelser. Sluttningsproces-ser kan delas in i olika kategorier, bland annat beroende på typ av massa som rör sig (jord, berggrund eller snö) och rörelsens hastighet (från långsammast till snabbast: krypning, skred, strömmar eller ras). Exempel på sluttningsprocesser är jordflytning, jordskred, slamström, snölavin, bergras och jordras.
Jordflytning är en krypningsprocess som sker i sluttningar som genomströmmas av rinnande vatten och när tjälen går ur de övre lagren i marken men är kvar i de undre. Då kan jord lång-samt ”flyta” nedför sluttningen.
Jordskred är en skredprocess som ofta sker tämligen snabbt och innefattar stora mängder jord. Jordskred utlöses oftast av en speciell händelse. Till exempel kan massans tyngd ha ökat av en större byggnad. Vanliga orsaker är också jordbävningar (endogen process; sker när litosfär-plattorna (berggrundsplattorna) stöter emot varandra) samt häftiga regnfall. Vatten dels ökar massans tyngd och dels minskar friktionen mellan massans partiklar.
Slamströmmar är ”naturligt förorenade” vattenströmmar och inträffar när vattenströmmar från häftiga regnfall tar med sig jord, lera, vulkanaska eller annat stoft som kan finnas på slutt-ningarna.
Snölaviner är strömprocesser av snö. Laviner kan förekomma på sluttningar med lutningar mellan omkring 20° och 60°. Sluttningar under 20° är inte tillräckligt branta för att gravitat-ionskraftskomposanten i den möjliga rörelseriktningen nedför sluttningen ska bli tillräckligt stor för att kunna förflytta massan, och sluttningar över 60° är för branta för att större massor av snö ska kunna lägga sig stilla där.
Berg- och jordras innebär att bergs- och löst material (ofta vittrat sådant) lossnar från höga punkter och sedan faller (rasar) fritt nedför bergssluttningar. Nedanför stupet ansamlar de sig naturligt ofta i konformer, s.k. taluskoner.
