Glaciala processer Flashcards
Vad är en glaciär?
Glaciärer är mycket stora ismassor som bildas i bergsområden om snön som faller på vintrar-na inte hinner smälta bort under somrarna. Detta resulterar i att snömassorna ständigt byggs på. Trycket på de undre snölagren gör att snön där pressas ihop till kornsnö (firn). Kornsnön i lagren ännu längre ner omvandlas till is. Av sin egen tyngd kommer de väldiga ismassorna att glida nedför sluttningarna. Lägre ner är temperaturen högre varför isen börjar smälta. Om smältningen är större än tillväxten kommer glaciären att minska i storlek och i det motsatta fallet kommer glaciären att växa i storlek.
Glaciärer eroderar landskapet genom att slipa ned (vittra) och transportera material längs glidbanan. Ju mer material glaciären får med sig, desto mer slipar den omgivningen. U-formade dalar bildas (till skillnad från det rinnande vattnets V-formade dalar). Orsaken till skillnaden i form mellan glaciärens dalar och det rinnande vattnets dalar ligger sannolikt främst i att glaciärer är fastare och tyngre än vattenfloder. Det eroderade materialet släpps kvar på platsen när isen smälter och bildar jordarten morän, vilken är den vanligaste i Sverige.
Idag är omkring 10 % av jordens landyta täckt av glaciärer och de största finns i Antarktis och på Grönland.
Vad är en istid?
Istider är kallperioder i jordens historia under kvartärperioden där stora delar av norra Europa, Nordamerika, Sibirien samt södra Sydamerika varit täckta av glaciärer, s.k. inlandsi-sar. Istider benämns även glacialer och varmperioder mellan istider interglacialer. Den senaste istiden som började för ungefär 100 000 år sedan och vars sista spår försvann för omkring 8 500 år sedan sträckte sig ner till södra Jylland på Danmark och islagret var drygt 3 kilometer tjockt. Den näst senaste istiden antas dock ha varit den allra största under kvartärperioden.
Vilka exogena förändringar har inlandsisen orsakat i naturlandskapet under de senaste istiderna?
Rundhällar Rullstensåsar Moräner Flyttblock Landnivåförändringar
Vad innebär Landnivåförändringar?
Tyngden från den 3 km tjocka inlandsisen tryckte ned den fasta bergrunden, vilket var orsa-ken till att en landsänkning inträffade under istiden. Sänkningen blev som störst där islagret var som tyngst (d.v.s. tjockast). När isen senare smälte bort upphörde trycket och en landhöj-ning inträffade. Landhöjningen pågår än idag med en varierande hastighet. Höjningen är i Sverige idag som störst längs bottenvikskusten där den har uppmätts till omkring 1 cm/år.
Inlandsisen innehöll stora mängder fruset vatten. Under istiden sjönk därför havsnivån. När isen senare smälte och det tidigare frusna vattnet åter sjönk ner till haven steg havsnivån igen. Den nivå havet nådde när havsytan stod som högst efter den senaste istiden betecknas högsta kustlinjen (HK). I det moderna Svenska naturlandskapet syns denna bland annat genom att vegetationen på kullar kan vara begränsad under HK eftersom vattnet där eroderat bort den finkorniga jorden.
Vad är Flyttblock?
När inlandsisen drog fram över landet fastnade inte bara mindre bergartsmaterial som grus och sand i isen, utan även större bergblock. När isen senare smälte bort blev även dessa liggande i naturlandskapet. I Sverige är flyttblock, som ser ut som vanliga stenar fast med mycket större storlek, vanligt förekommande. De större kan vara lika stora som moderna villor.
Vad är en Rullstensås?
I inlandsisens avsmältningsperiod bildades strömmar av smältvatten i tunnlar inuti ismassan som sedan mynnade ut där inlandsisen upphörde. Likt vanliga floder (se ”Rinnande vatten” ovan) transporterade dessa smältvattensälvar berg- och jordartsmaterial som fastnat i isen och lika likt valiga floder avlagrades detta material vid mynningen där inlandsisen upphörde p.g.a. otillräcklig vattenhastighet.
Detta har resulterat i att uppemot tiotals meter höga och många kilometer långa rullstensåsar bildats. De partiklar som bygger upp rullstensåsarna (de större och mer tydliga är sand, grus och sten) är ofta runda och välslipade, vilket kommer av att de rullat runt och fått kanter av-slipade. Sådana stenar kallas rullstenar och det är dessa som gett namn åt rullstensåsarna.
Vad är en Rundhäll?
En rundhäll är en speciellt formad förhöjning av berggrunden som orsakats av att inlandsisen ”glidit” fram över berggrunden. En rundhäll har dels en stötsida som varit vänd mot inlandsisen och en läsida som varit vänd från inlandsisen. Stötsidan slipades alldeles slät av infrusna stenpartiklar i inlandsisens undersida när den gled fram. Det kan också ha inträffat att hårdare infrusna stenpartiklar orsakat repor i berggrunden, s.k. isräfflor.
Läsidan, däremot, kom inte åt att bli slipad. Istället har smältvatten från isen orsakat frost-sprängning och på så sätt vittrat loss stora bergbitar som sedan transporterats bort av isen. Därför är läsidan skarpkantig och brant.
I Sverige, som varit helt täckt av inlandsis, är rundhällar vanliga. Orienteringen på rundhällars stöt- respektive läsidor samt isräfflor avslöjar inlandsisens riktning. I Sverige är således rund-hällars stötsidor riktade ungefär mot norr medan läsidorna är riktade ungefär mot söder.
Hur bildas en glaciär?
mer snö faller än vad som smälter bort -> högt tryck -> is -> tyngd gör att is deformeras -> plastiskt -> rör sig nedåt pga gravitation
Vad innebär Ackumulation?
Mer snö faller under vinterhalvåret än försvinner under sommarhalvåret (toppen av glaciär, se bild i häfte)
Ackumulation + Ablation = isrörelse (isflöde)
Jämviktslinje skiljer dessa där det snöar lika mkt på vintern som det smälter på sommaren.
Vad innebär Ablation?
snö/is som försvinner - smälter mer än det snöar (nedre delen av glaciär)
=löses till isberg i vatten
Ackumulation + Ablation = isrörelse (isflöde)
Jämviktslinje skiljer dessa där det snöar lika mkt på vintern som det smälter på sommaren.
Vad är Sublimation?
I mycket torra områden kan isen bli till ånga
Vad innebär ablation för inlandsisar som på Grönland och Antarktis?
KALVNING - isberg lossnar i
Vad är glacial erosion?
Glacialerosion är all nötning, slipning, lossbrytning och upplockning av berg- och jordmaterial som sker genom inverkan av en glaciär eller inlandsis. En viktig form av den glaciala erosionen är glacial abrasion, som uppstår i samband med att en glaciär glider över sitt underlag. Fastfrusna stenar och gruskorn i botten av glaciären fungerar som slipmaterial. Hällytorna slipas jämna, ofta med tydliga slipspår i form av grunda, parallella repor, s.k. isräfflor. Landskapet får mjukt rundade former, rundhällar. I kraftigt kuperade berglandskap, där glacialerosionen utförs av dal- och nischglaciärer, uppstår skarpkantade bergsryggar (arêtes), spetsiga bergstoppar (horn), djupa glaciärnischer (cirques) och U-formade dalar.
Vilka typer av glaciärer finns det?
- Nischglaciär - rel. små, skålformade högt uppe i bergen en glaciär som ligger i en gryta eller skål. Vanliga i Sverige.
- Dalglaciär - en glaciär som flyter fram längs en dalgång.
- Piedmontglaciär - en glaciär som rinner ut och breder ut sig på låglandområden. De är ofta lobformade till utseendet.
- Isfält - större och täcker större yta men är rel. tunna. Rörelsen i isen STYRS av underliggande topografi, berg i Sydamerika
- Platå-is (ice cap) - täcker stort område, flack, STYRS EJ av underliggande topografi, uppe på platt yte med radiellt flöde och är högst i mitten.
- Istäcke - som större Platå-is 50 000 km2< (Antarktis och Grönland)
- Utlöparglaciär - kommer ut ur dalgångar från isfält, platåis och istäcken
- Inlandsis – ett mycket stort isfält som täcker hela kontinenter. Dess rörelser är radiella och föga påverkade av bottentopografin.
Vad är en Nischglaciär?
-Nischglaciär: rel. små, skålformade högt uppe i bergen en glaciär som ligger i en gryta eller skål. Vanliga i Sverige.
Vad är en inlandsis?
-Inlandsis – ett mycket stort isfält som täcker hela kontinenter. Dess rörelser är radiella och föga påverkade av bottentopografin.
Vad är en utlöparglaciär?
-Utlöparglaciär - kommer ut ur dalgångar från isfält, platåis och istäcken
Vad är ett istäcke?
-Istäcke - som större Platå-is 50 000 km2< (Antarktis och Grönland), styrs ej av underliggande topografi