Eoliska processer och arida landskap

Question 1

Vilka är orsakerna till ökenspridning?

Answer 1

Ökenspridning där markförstöring i arida, semiarida och torra subhumida områden. Marken blir obrukbar på grudn av mycket begränsad tillgång till vatten.

Ett förändrat klimat med mindre regnmängder kan öka öknens utbredning eftersom växtligheten inte får tillräckligt med vatten alternativt inte kan tillgodogöra sig befintligt regn och därmed sakta dör.

Människan har en direkt påverkan på ökenspridning genom skövling av skog, vilket till exempel inträffar i Kina, och tappning av sjöar till konstbevattning, vilket har skett med Aralsjön. Överbetning av boskap har länge pekats ut som orsak till ökenspridning, vilket har skett i Sahelregionen. Men det finns goda exempel på minskad ökenspridning med hjälp av betesdjur, så kallat holistiskt betesbruk.[källa behövs] Indirekt kan människan påverka ökenspridningen genom utsläpp av växthusgaser

Question 2

Vilka depositionslandformer bildas av eoliska processer?

Answer 2

Då vinden minskar i hastighet avlagras materialet, exempelvis på läsidor av kullar.

•Ripples - vågformade 1mm-50 cm höga, 1cm-5m i våglängd

•Dyner - som stora ripples 5-30 meter höga, 50-300m i våglängd. Finns olika typer: Barchan (hästko), Parabolic (omvänd hästsko), Transverse, Barchanoida, Longitudella, Star, Dome, Reversing - beror på kornstorlek, korntyp, form samt vindhastighet och riktningar. Ripples kan finnas på dynerna. - Återfinns i sandöknar så som i centrala Sahara.
(Dessa kan också tillämpas i områden med snö, snödyner)

•Lössjord - tjocka karbonatrika jordtäcken av silt som domineras av kvarts, som är upp till 400m höga och är mycket bördiga. Ofta bildade 10 000 år sedan då det efter istiden lämnades mycket vegetations-obundet sediment efter smältning, eller erosion av berg som i Kina.
På många håll bildar lössjordarna vertikala branter, som kan bli riktigt stora. Löss finns på många platser i världen, framförallt i USA, Argentina, Kina, centrala Europa och Asien, men även i bl.a. Nordafrika och Australien.

Question 3

Vad innebär den landformande eoliska processen Transport?

Answer 3

• Krypning längs marken
• Saltation - studsar fram en liten bit
• Suspension - fina partiklar bärs längre sträcker - dammoln

Question 4

Vad innebär den landformande eoliska processen Denudation?

Answer 4

Denudation delas upp i två kategorier:
1. Deflation - borrtransport av redan lösa partiklar
beror bla på vindhastighet och typ av yta (jämn/ojämn)
=ger upphov till deflationsytor s.k “Blowout depressions” och “lag deposits”.
Borrtransport av fina partiklar - grova partiklar stannar kvar och skyddar mot fortsatt erosion - Negativ återkopplingsmekanism!

2. Abrasion (korrasion) - nötning av bergytor med vindburna partiklar. Ex. grov sand som verkar upp till 2 meter ovanför markytan.
   =ger upphov till “Ventifakter” blanka stenar/block (Kangaroo Island)
   =upphov till “Yardang” strömlinjeformade ofta av silt, sandsten, skiffer och kalksten, men har också observerats i kristallina bergarter som skiffer och gnejs.

Question 5

Vilka är de landformande eoliska processerna?

Answer 5

-Eoliska processer - arida landskap - Subtropiska högtrycket där det är varmt och torrt.

Landformande vindprocesser:
Denudation - (Deflation och Abrasion)
Transport - (Krypning, Saltation, Suspension)
Deposition - (Ripples, Dyner, Lössjord)

Question 6

Vad är vindprocesser?

Answer 6

Även vind kan transportera sand och andra lätta partiklar, om hastigheten är tillräcklig. Vindar med högre hastighet kan transportera större material. Liksom med vattnet tappar vinden sin transporterande förmåga om hastigheten minskar, varför det transporterade materialet avlag-ras på marken. Ofta avlagras vindburet material i hav, där bottnarna sedimenteras. Vinden innehåller oftast som mest material nära marken (eftersom det kommer därifrån och gravitat-ionen verkar nedåt).

I torröknar slipas (eroderas) klippblock av vinden och det medföljande materialet. Mjukare berggrund försvinner först medan hårdare berggrund stannar kvar längre. Detta kan ge upphov till enstaka pelare. Eftersom vinden innehåller mest material vid marken slipas blocken också mest nedtill. Detta ger upphov till höga klippelare som är smalast nedtill och som förr eller senare välter.

Question 7

Var i världen påverkas landskapet mest av eoliska processer?

Answer 7

• Områden med hög vinderosion sammanfaller i stort med Jordens öken- och lössområden. Jordens ökenområden sammanfaller i stort sett med det globala atmosfärssystemens områden med nedåtströmmande, torr luft och/eller med
kuster nära kalla havsströmmar
• Vinderosion arbetar genom abrasion (nedslitning) och deflation (lyftning)

Question 8

Vad är lössjord?

Answer 8

• Lössjordar är vindblåsta karbonatrika finkorniga sediment som kan bilda jordlager på upp till hundratals meters tjocklek, motsvaras ofta av Jordens slättområden. Typiskt bildade för 10 000 år sedan efter istiden som lämnade vegetations-obundet sediment.
• Lössjordar är som regel mycket bördiga och väldränerade
• Kommer i dimmoln, utanför “isområden” så som Nordamerika, Centralteuropa, Asien, Södra Sydamerika

Question 9

Vad är en Ventifakt?

Answer 9

Abrasion (korrasion) - nötning av bergytor med vindburna partiklar. Ex. grov sand som verkar upp till 2 meter ovanför markytan.
=ger upphov till “Ventifakter” blanka stenar/block (Antarktis)

Question 10

Vad är en Yardang?

Answer 10

Abrasion (korrasion) - nötning av bergytor med vindburna partiklar. Ex. grov sand som verkar upp till 2 meter ovanför markytan.
=upphov till “Yardang” strömlinjeformade ofta av silt, sandsten, skiffer och kalksten, men har också observerats i kristallina bergarter som skiffer och gnejs. Är som stora ventifakter. (Iran)

Question 11

Vad är deflation?

Answer 11

Vinden lyfter bort partiklar och lämnar kvar grövre material, som ofta bildar en ökenstenläggning (desert pavement)
Det är bristen på tillförsel av nytt material (relativt bortförandets omfattning) som gör att grövre stenar kommer i dagen. (Namibia)

Question 12

Vilka landformer skapas av deflation?

Answer 12

Ökestenläggning (desert pavement) - Namibia som är en sk “lag deposit” då finare material blåses bort och stora blir kvar vilket gör att mer fint material inte kan eroderas (negativ återkoppling)

Deflationsyta (depression) - Kan skapas när vegetation försvinner eller formas kring vegetation

Question 13

Ge ett exempel på mänskligt inducerad deflation

Answer 13

”The Dust Bowl” på 1930-talet var ett resultat av storskaligt jordbruk på The Great Plain’s lössjordar där torka lämnade jordarna oskyddade för vinddeflation

Question 14

Vad är likheterna mellan fluviala och eoliska processer?

Answer 14

Vatten- och vinderosion har motsvarande processtyper: rullande, glidande, studsande och supenderad rörelse. Fluvial erosion är dock mycket starkare.

Question 15

Vad är en sanddyn?

Answer 15

• Från centimeter höga virvlar till hundratals meter höga dynor
• Består som regel av mer motståndskraftiga kvartskorn som rundats av abrasionen från sandkornens studsrörelser
• Dynornas sandkorn lyfts genom deflation på vindsidan och avsätts på läsida
• Rasvinkeln är konstant på läsidan, ofta mellan 30 – 34 ̊.
• Gradvis förflyttas dynorna på detta sätt (om det finns en dominerande vindriktning)
• Dominerande vindriktning(ar), kallat vindregim, och sandtillgång styr vilken typ av dynbildning vi får.
• I verkligheten glider de olika typerna ihop och kan förekomma intill varandra, eller tillsammans på olika skala, när tex vindregimen eller sandtillgången förändras gradvis över ett område.

Question 16

Vilka olika typer av sanddyner finns det?

Answer 16

– Barchandyner - hästskor Egypten/Sudan (Hårdmark, Måttlig tillgång på sand, Stadig vindriktning, Hornen i vindriktningen)

– Transversaldyner- Mexiko - rak sandrygg bildad vinkelrätt mot den förhärskande vindriktningen (Stor tillgång på sand, Stadig vindriktning)

– Linjära dyner - Namibia (även kallade Longitudinella- eller Seifdyner, Flera vindregimer med gemensam totalriktning, Låg sandtillång)

– Stjärndyner <100 m (Komplexa vindmönster • Hög sandtillgång)

– Parabeldyner - Brazilien, Fårö (Hög sandtillgång och stadig vindriktning, Stabiliseras ofta av växtlighet, deflationshål vanliga i kombination med parabeldyner)
Sanddyner vid kuster har ofta en skyddande funktion tillsammans med den växtlighet som binder den, där bakomvarande marker och bebyggelse skyddas mot den värsta stöten från stormar, Människoinducerad erosion genom trafik eller bortförande av växtlighet/sand kan minska skyddet
(Vanliga i kustregioner, Motsatt riktning som Barkandyner: hornen bakåt)

Question 17

Var på jorden finns det öknar?

Answer 17

-som främst återfinns vid jordens vändkretsar, men också i inlandet på stora kontinenter och i regnskuggeområden:

• Områden inom de subtropiska högtryckscellerna mellan 15-35 grader N/S - framför allt arida öknar och semiarida stepper.
• Regnskuggeområden på läsidan av bergskedjor
• Områden långt i från fuktbärande luftmassor, som i Centralasien

Question 18

Hur ser vattenbalansen ut i en öken?

Answer 18

Hög potentiell evapotranspiration-efterfrågan, låg nederbördsmängd, långa sommar-vattenunderskott.

Den molnfria himlen över en öken gör att solinstrålningen på dagen blir hög, men också att värmestrålningen tillbaka till atmosfären på kvällen blir betydande. Avsaknad av växtlighet gör att inget håller kvar värmen, och värmeskillnaderna över ett dygn blir betydande.

Question 19

Hur påverkas öknar av fluviala processer?

Answer 19

På vissa ställen är vattendragen konstant flödande (ständigt återkommande), eller efemära (bara efter nederbörd) eller periodiskt återkommande (några år mellan vattenflöden).
debris flow” och mycket sediment följer med och flödar in i kanjoner. Det här kan bilda temporär grönska. När detta sedan avdunstar kan saltskorpor lämnas kvar, sk “playa”

Nilefloden och Coloradofloden är sk “exotic streams” som innebär att de börjar i våta regioner men flödar i mestadels arida regioner.

I arida landskap är “alluvialkoner” vanliga, som händer vid mynningen av kanjoner då en efermär ström rinner ut en dalgång. Alluvialkoner bildas ju som sagt då vattnet hastigt förlorar hastighet då det lämnar kanjoners begränsade yta ut till ett bredare område, eller nära strömgradienten minskar (sluttningen blir mindre), och därmed avlagrar lager på lager. vatten som flödar ovanpå detta brukar bli “flätade strömmar”.

I fuktiga klimat bildas inte alluvialkoner så mycket pga att vatten är i princip konstant flödande och inte kan avlagras på samma sätt.

En aspekt av dessa alluvialkoner är att materialen som avlagras gör det i storleksordning, de större partiklarna högst upp (avlagras först) och längre ned de finare partiklarna. Dessa alluvialkoner kan, om de är välutvecklade, vara bra källa till grundvatten.

Question 20

Vilka 3 faktorer påverkar denudation?

Answer 20

vindhastighet
typ av yta (jämn, ojämn)
partikelkomposition (kornstorlek, form, koherens)

Question 21

Vad är abrasion?

Answer 21

erosiv kraft från vind-burna partiklar, framför allt grov sand, verkar upp till 2 m ovanför markytan. Bildar
=ger upphov till “Ventifakter” blanka stenar/block (Antarktis)
=upphov till “Yardang” (bergknalle) strömlinjeformade ofta av silt, sandsten, skiffer och kalksten, men har också observerats i kristallina bergarter som skiffer och gnejs. Är som stora ventifakter. (Iran)

Question 22

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan sanddyner och lössjordar?

Answer 22

Likheter: båda transporteras med vind och är depositionslandformer

Skillnader: de har olika kornstorlek - sanddyner är av sand, lössjordar av finare material som silt, och lössjord är bördigare

Question 23

Vad är en stenöken?

Answer 23

“badland” - i semiarida landskap där svaga ytmaterial vittras till en komplex topografi med låga och varierade reliefer.

Question 24

Hur ser landskapsbilden i en öken ut?

Answer 24

De hastiga temperaturomkastningarna åstadkommer betydande mekanisk erosion (solsprängning). Den kemiska erosionen är avsevärd. Luftens torrhet gör att all fuktighet i marken rör sig upp mot ytan. Den för också upp salter som bidrar till att sönderdela markytan. De smådelar som frigjorts på dessa sätt förs bort av vinden, den främsta landskapsformande kraften i öknen, som både kan transportera partiklar (deflation) och blästrar omgivningen med dessa (abrasion). Deflationen lämnar kvar en så kallad desert pavement, en yta där fint material allt eftersom har förts bort och lämnar kvar en hårt packad yta av större stenar.

En vanlig, men felaktig föreställning är att flertalet öknar är sandöknar. Det stora flertalet öknar är klippöknar som är rensopade från sand- och stoftpartiklar. På platser där det råder vissa vindförhållanden samlas den från öknens “centrala” delar bortblåsta sanden till ett ackumulationsområde och bildar där ett dynlandskap. Förutom vinden spelar också rinnande vatten en viss roll vid utformandet av ökenlandskapet. Nederbörd förekommer sällan i öknen, men när den någon gång faller sker det i form av häftiga skyfall vars eroderande förmåga är mycket stor. De uttorkade dalgångar (wadis), som ligger inskurna här och där i öknen är troligtvis till stor del bildade av sådana häftiga regnflöden. De utgör inte ett sammanhängande system med enhetligt fall. Tvärs över dalen sträcker sig ofta en vall av grus, som markerar den punkt som en sådan temporär flod lyckats nå fram till innan den sinat ut. Vinden har senare fått vidare utforma den på detta sätt inskurna dalgången.

I större delen av Sahara, utgörs öknen av horisontellt lagrade skikt av växlande hårdhet. Där kommer nedbrytandet att fortsätta tills det nått fram till det motståndskraftiga lagret, och en typisk klippöken (hammadan) utbreder sig. Om det finns hårdare fragment av kisel inlagrade i skikten kommer de efter hand att i allt större antal ligga kvar på ytan och utgöra ett skydd, den av kiselflisor överströdda stenöknen (serir).

Är det däremot, som i Nordamerika, ett område som är genomkorsat av veckberg och kommer under inflytande av ett ökenklimat, så förs vittringsresterna nedåt. Detta sker från nordsluttningarna till de lägsta partierna, som bildar självständiga ackumulationsområden. Dessa bäcken (bolsoner) befinner sig ursprungligen inte i någon som helst hydrografisk gemenskap, men kan med tiden komma i förbindelse med varandra. Detta sker antingen genom att en högre liggande bolson överfylles så att det anhopade materialet forslas vidare till en bolson som ligger lägre eller genom att en lägre bolson genom tillbakaskridande erosion griper in på den högre bolsonens område. Om utvecklingen får fortskrida ostört tillräckligt länge kommer alla de enskilda bäcken i förbindelse med varandra och vittringsprodukterna samlas till det lägsta bäckenet.

Question 25

Vad är en Bolson?

Answer 25

Nordamerika - ett område som är genomkorsat av veckberg och kommer under inflytande av ett ökenklimat, så förs vittringsresterna nedåt. Detta sker från nordsluttningarna till de lägsta partierna, som bildar självständiga ackumulationsområden. Dessa bäcken (bolsoner) befinner sig ursprungligen inte i någon som helst hydrografisk gemenskap, men kan med tiden komma i förbindelse med varandra. Detta sker antingen genom att en högre liggande bolson överfylles så att det anhopade materialet forslas vidare till en bolson som ligger lägre eller genom att en lägre bolson genom tillbakaskridande erosion griper in på den högre bolsonens område. Om utvecklingen får fortskrida ostört tillräckligt länge kommer alla de enskilda bäcken i förbindelse med varandra och vittringsprodukterna samlas till det lägsta bäckenet.

Question 26

Vad är lössjord?

Answer 26

Lössjordar är en lös vindavsatt avlagring som till största delen består av silt som domineras av kvarts.[1] Lössjordar, liksom andra sediment med höga kvartshalter har sitt ursprung i erosion av den blottade underliggande berggrunden. Detta kan till exempel ske mekaniskt med hjälp av en stor ismassa (glaciär) där silten transporteras och avsätts med hjälp av vinden, eller genom att vinden eroderar ned berggrunden, så har till exempel lössjordarna i Kina bildats.

Lössjordarna kan bli flera hundra meter tjocka och på vissa håll i världen har man byggt bostäder i dessa. På många håll bildar lössjordarna vertikala branter, som kan bli riktigt stora. Löss finns på många platser i världen, framförallt i USA, Argentina, Kina, centrala Europa och Asien, men även i bl.a. Nordafrika och Australien.