Exogena processer

Question 1

Vad är en landform?

Answer 1

individuellt objekt som består av en sammansättning av sluttningar och ytor som är tillräckligt tydliga och upprepade för att identifieras

Question 2

Vad är exogena processer?

Answer 2

vittring, erosion och sluttningsprocesser i respons på händelser i de olika sfärerna. Det innefattar denudation, transport och ackumulation.

Question 3

Vad är den tektoniska cykeln?

Answer 3

Spridning av havsbotten - “transportbälte”
Havsskorpa: basalt, kisel, magnesium = högre densitet
Kontinentskorpa: granit, kisel, aluminium = lägre densitet

Question 4

Vilka 4 faktorer påverkar landformsutveckling?

Answer 4

Geologi - berggrundstyp och struktur
Klimat - till exempel glaciärer, varm&torrt=sanddyner etc
Tid - mycket ligger inom kvartära tiden 2,5 miljoner år.
Människa - urbanisering, skogsavverkning, gruvdrift, jordbruk etc

Question 5

Vilka är de olika landformande processerna?

Answer 5

Vittring: kemisk och fysisk
Erosion: fluvial, glacial, eolisk, kusterosion
Sluttningsprocesser

Question 6

Vad är skillnaden mellan erosion och vittring?

Answer 6

Eroision är transport med rörligt medium, och omfattar nötning och lossbrytning samt bortförsel. Vittring omfattar inte bortförsel.

Question 7

Vad innebär vittring och vad styrs vittring av?

Answer 7

Nedbrytning och eller förändring av material nära jordytan som respons på ändrade förhållanden jämfört med materialets bildningsmiljö. Vittringsformerna är: Kornvittring och Blockvittring.

Till exempel en berggrund i granit som i sin bildningsmiljö långt under jordytan är fysikaliskt och kemiskt stabil men som vittras när den kommer upp till jordytan.

Typen av vittring styrs av:
• Klimat – Nederbörd, temperatur och frys/tining-cykler
• Topografi – Höjd, lutning
• Stentyp och struktur– Hur lätt eroderas den? Läge och storlek på veck, förkastningar och sprickor
• Underjordiskt vatten - positionen av grundvattenytan och vattnets rörelse inom jord och berg-strukturer.
• Sol/Sluttningens läge - om den vetter mot norr, syd, öst, väst påverkar hur mycket den exponeras för sol, vind och nederbörd. Sluttningar som är vända bort från solen är ofta rikare på vegetation. Framför allt märkbart i mitten- och höga breddgrader.
• Vegetation - skyddande täcke, adderar vikt, rotsystem erhållande kohesion till sluttningar (bindning)

• Varmt och fuktigt klimat innebär intensiv kemisk vittring och djupa vittringsmantlar.
• Torra klimat innebär relativt lite vittring på grund av avsaknad av fukt

Question 8

Vilka olika sorters vittring finns det och vad för relation har de till varandra?

Answer 8

Den fysikaliska vittringen yttrar sig som sönderdelning till mindre partiklar medan den kemiska vittringen innebär en mer eller mindre fullständig upplösning och att mineralens och bergarternas kemiska sammansättning förändras.

Fysikalisk och kemisk vittring kan verka samtidigt och den ena kan gynna den andra:

• Den fysikaliska vittringen kan öka den specifika ytan hos ett material vilket leder till mer effektiv kemisk vittring.
• Den kemiska vittringen minskar ett materials hållfasthet och motståndskraft med fysikalisk vittring.

Question 9

Vad är fysikalisk vittring?

Answer 9

Mekanisk vittring sker genom:

1. frostsprängning
2. temperatursprängning/termisk vittring
3. tryckavlastning
4. saltsprängning
5. Biologisk vittring/rotsprängning

Volymförändring av berggrunden
Inbyggda spänningar ger upphov till sprickbildningar och exfoliation - Tryckavlastning.

Volymförändring av material i sprickor
Vattenvolymen i sprickorna ökar när vatten fryser och berget sönderdelas i mindre bitar - Frostsprängning och saltsprängning.

Question 10

Vad är termisk vittring/temperatursprängning?

Answer 10

Temperatursprängning är en fysikalisk vittringsprocess: Berg som värms upp expanderar, och krymper sedan ihop igen när det avkyls. I områden med stora temperaturvariationer under dygnet, såsom öknar bildas spänningar i bergets yttre lager, som kan få lager att spricka av berget. Vittringseffekten från termisk expansion förstärks om det samtidigt förekommer fukt i sprickorna.

Skogsbränder,bushfires,etc orsakar vittringpå lång sikt genom sin regelbundenhet. Tillmakning (eld vid gruvdrift) kan ge upphov till tempeturatursprängning?

Question 11

Vad är biologisk fysikalisk vittring/rotsprängning?

Answer 11

Rotsprängning är en fysikalisk vittringsprocess som innebär att växternas rötter tränger ner i sprickor berggrunden och vidgar dem. Rotsprängning påverkar ställen med sedimentär berggrund mest.

Question 12

Vad är frostsprängning?

Answer 12

Frostsprängning är en fysikalisk vittringsprocess som innebär att vatten som sipprat in i bergssprickor fryser till is som utvidgar sig och spränger loss bitar av berget. Vatten expanderar ungefär nio procent vid frysning och denna expansion ger ett yttryck på sprickans sidor som kan vidga den, när vattnet i sprickan tinar är sprickan större, och vid nästa frostcykel kan den åter vattenfyllas och vidgas mer. Efter ett antal frostcykler kan delar av berget brytas loss helt. När en bergssida under lång tid utsatts för frostsprängningar bildas en taluskon vid bergssidans fot. En talus är en slänt av vittrat material som brutits loss och fallit ned, de partiklar som brutits loss kan variera kraftigt i storlek, från små korn till stora block. Ju större partiklarna är desto längre ned längs slänten rullar de, därför återfinns grövre material i talusens botten, medan finare material finns längre upp.

Ger upphov till skarpa brott småsten. -3 ̊ - -6 ̊C
Ger upphov till landformer som: taluskoner och stenglaciärer (kan se ut som smält glass, vanligt i områden med lite snöfall ex. Rockies eller Kaskadbergen).

Question 13

Vad är saltsprängning?

Answer 13

Saltsprängning är en fysikalisk vittringsprocess. I varma och torra områden kan saltmineraler expandera i sprickor i berg. Saltn år stenen genom kapillärkraft, luftfuktighet eller nederbörd. När vattnet avdunstar bildas saltkristaller som växer till med tiden och spräcker stenen. Byggnader vittras i fogar och cement, där gips (kalciumsulfat) är en de produkter som bildas och expanderar sönder materialet.

Ger upphov till landformer som: Nischformer vid bergsfötter,Taffoni (ser ut ungefär som bikupa - massa hål)

Question 14

Vad innebär tryckavlastning?

Answer 14

Sten som bildats under stort tryck i jordytan expanderar då berget kommer i dagen. Stenens yta lossnar i lager – så kallad exfoliering.

Ger upphov till landformer som Exfolieringsdom (ofta granit)

Question 15

Vilka är de starkaste krafterna i den fysikaliska vittringsprocessen?

Answer 15

Frostsprängning på 2000 kilopascal/kvadratmeter tryck
Insolation 500 kp/m2
Hydration 300
Kristallation 200
Vegetation 10-15

Question 16

Vad är kemisk vittring?

Answer 16

Kemisk vittring innebär ny kemisk sammansättning eller nyformation av material. Kemisk vittring innefattar:

1. Hydrolys/hydration - reaktion med vatten
2. Solution/upplösning - karbonatisering, kalkstensvittring
3. Oxidation - reaktion med syre
4. Biologisk vittring (avger syror)

Question 17

Vad är hydrolys respektive hydration?

Answer 17

1. Hydration: lite kemisk förändring, vatten blir en del av mineralens kemiska struktur. När vissa mineral hydrerar expanderar de, och vid dehydration kompimeras vilket kan leda till gryn-upplösning och fortsatt mottaglighet för kemisk vittring
2. Hydrolys är en kemisk vittringsprocess som innebär att vatten bryter ner kristallstrukturerna genom att kombineras kemiskt med dem.

Silikater, den vanligaste mineralgruppen, bryts i huvudsak ned av hydrolys, som är en reaktion med vätejoner i vatten. Vätejonerna reagerar med, och ersätter andra positiva joner i mineralet. Hydrolys kan ske i rent vatten, eftersom detta innehåller små koncentrationer av vätejoner. Surt vatten innehåller mer högre koncentrationer av vätejoner, och ger därför en kraftigare hydrolys. Kalifältspat, ett vanligt mineral som bland annat ingår i höga halter i granit reagerar enligt följande[3] i hydrolys:

2KAlSi3O8 + 2(H+ + HCO3- ) + H2O -> Al2Si2O5(OH)4 + 2K+ + 2HCO3- + 4SiO2
Kalifältspat + kolsyra + Vatten -> Kaolinit + Kalium + Vätekarbonat + Kiseldioxid

• Den process som reagerar mest med kisel, (det vanligaste ämnet i skorpan). Därmed är restprodukten, leramineralt - kaolinit, som är dne vanligaste.
• Löser upp fältspatet i granit vilket ger de återstående kvartskristallerna som restprodukt (utöver leran).

Question 18

Vad är oxidation?

Answer 18

Oxidation är en kemisk vittringsprocess och innebär att syre reagerar med stenar med hög metallhalt (järn/aluminium/magnesium/etc) och bryter ner dem.

Syre upptar elektroner från andra atomer, vanligen järn eller magnesium. Oxidation är en viktig vittringsprocess för mineral med högt innehåll av järn och magnesium, till exempel olivin, pyroxen och hornblände.

Kännetecken: Orsakar karakteristiska järnutfällningar, så kallad ”rostning”

Question 19

Vad är solution?

Answer 19

Solution eller upplösning är en kemisk vittringsprocess som inträffar då vatten bildar (organiska) syror med tex koldioxid och löser mineraler i sten.

Vattenmolekyler är dipoler, vilket innebär att syresidan har en svag negativ laddning, medan vätesidan har en svag positiv laddning. Denna egenskap gör att rent vatten kan lösa upp en halit, som är koksalt i mineralform. De flesta andra mineral kan emellertid ses som olösliga av rent vatten. Men när vattnet innehåller syra, till exempel kolsyra som bildas när vatten kommer i kontakt med luft, eller svavelsyra i surt regn, kan det bryta ned de allra flesta mineral. Mineralen i magmatiska bergarter som kristalliserar vid hög temperatur, olivin och pyroxen är känsliga, medan kvarts som bildats vid lägre temperaturer är mer beständigt. Kalksten, som huvudsakligen består av mineralet kalcit, kalciumkarbonat (CaCOз) är mycket känsligt för vittring med surt vatten, och reagerar enligt följande:
CaCO3 + (H+ + HCO3-) \rightarrow Ca2+ + 2HCO3-
Kalciumkarbonat + kolsyra –> Kalciumjon + Vätekarbonat

När sprickor i kalksten vidgas genom upplösning kan omfattande karstsystem bildas.

Kännetecken: Håligheter i olika former. Landformer: Karst i kalkstensterräng (avsaknad av ytdränering - underjordiskt dräneringssystem). Landformer: Mikrokarst (Karren), Makrokarst (doliner, poljes, kägelkarst etc) Doliner är som vattenpölsbilden, hål i ytan ibland ända ner till grottan.

Question 20

Vad är kemisk biologisk vittring?

Answer 20

Vittringen av mineral sker också genom organismers påverkan. Genom jonbyte vid näringsupptag utsöndrar växtrötter vätejoner. Marken blir surare och därför ökar vittringen. Växtrötter och markorganismer respirerar (andas), varvid CO2 avges. CO2 löses delvis i markvattnet som därvid blir surare. Detta brukar kallas biologisk vittring. Lavar avsöndrar ämnen som bryter ned stenen.

Question 21

Vilka olika erosionsformer finns det?

Answer 21

• Vinderosion: Eoliska processer, arida landskap
• Vattenerosion: Fluviala processer
• Vågerosion: Kustprocesser
• Glacialerosion: Glaciala- och periglaciala processer
• (Massrörelser: omfattar bergras, jordskred, jordkrypning, slamströmmar, och laviner med transport av jord eller berg. Gemensamt för massrörelser är att det är snabba förlopp.)

Question 22

Vad är geomorfologi?

Answer 22

Geomorfologi är en akademisk disciplin som utvecklats inom gränsområdet mellan geologin och geografin. Inom geomorfologin studeras landformer, landskapets sammansättning och de ytprocesser på jorden och andra planeter som bildar dessa landformer. Den grundläggande frågan är: Varför ser landskapet ut som det gör?

Question 23

Är ett landskap ett öppet eller stängt system?

Answer 23

Öppet system, med mycket varierande inputs av energi och material. Den potentiella lägesenergin skapad över havsytan skapar obalans/ojämvikt, mellan relief och energi. Solen tillhandhåller strålningsenergi som konverteras till värmenergi. Den hydrologiska cykeln skänker kinetisk energi genom mekanisk rörelse. Kemisk energi kommer från atmosfären och olika reaktioner i skorpan.

Då de fysiska faktorerna fluktuerar i ett område kommer ytan konstant svara med att försöka återställa jämvikten.
Balansgången mellan tektonisk höjning och reducering genom vittring och erosion är den dynamiska jämviktsmodellen.

Endogena eller exogena processer som vulkanutbrott eller mycket nederbörd, kan skapa nya relationer för ett landskap. Efter en sådan destabilisering kan ett landformssystem landa på en geomorfologisk tröskel - punkt då energi överkommer motståndet mot rörelse. Vid denna tröskel kommer systemet landa på en ny dynamisk jämvikt, med nya relationer då landformerna och slutterna hamnar i en period av omdisponering och omplacering.

Mönstret över tid följer en sekvens:

1. jämvikt, då ett system fluktuerar runt ett medelvärde
2. destabiliserande händelse
3. period av justering
4. utvecklingen av ett ny jämvikt med andra kriterier

Question 24

Vilka landfomer ger frostsprängning upphov till?

Answer 24

Taluskoner och stenglaciärer

Question 25

Vilka landformer ger saltsprängning upphov till?

Answer 25

Nischformer vid bergsfötter och Taffoni (ser ut ungefär som bikupa - massa hål)

Question 26

Vilka landformer ger tryckavlastning upphov till?

Answer 26

Exfolieringsdom (ofta granit)

Question 27

Vad innebär Tjäle?

Answer 27

Jord med högre kapillaritet är mer tjälfarlig. Värst är siltjord, som kan suga upp vatten flera meter. Ler är bättre, då dess porer är så små att sugförmågan är lägre.