Kustprocesser

Question 1

Vad är tidvatten och vad har det för betydelse?

Answer 1

• Tidvatten beror på månens rörelse kring jorden
• Jordens rotation ger ebb resp flod två gånger per dygn
• Då Månen och Solen samverkar får vi extra höga/låga vattenstånd, vilket kallas springflod resp nipflod
• Tidvattenströmmar flödar in i flodmynningar och insläpp i kusten
• Det avsätter sediment och rensar upp vattenytor/bottnar
• Om sediment och organiska rester fortsätter avsättas bildas salta träsk (sältor) som har en rik flora och som motverkar kusterosion

Question 2

Vilka depositionslandformer bildas av kustprocesser?

Answer 2

Kuster i löst material (strandparallel sedimenttransport):
• Barriäröar

• Strandsporrar/Krumudde - ofta svagt bågformad bildning i havet under eller precis vid vattenytan. Den kan bli några tiotal meter till flera km lång och bildas genom materialvandring längs stranden via vågors och kustparallella strömmars verkan, dvs. stranddrift.
• Tombolo: tombolos bildas genom vågrefraktion. Som vågor nära en ö, de bromsas av det grunda vattnet som omger den. Dessa vågor bryter då eller böja runt ön till motsatt sida när de närmar. Vågmönstret som skapats av detta vatten rörelse orsakar en konvergens av longshore drifting på motsatt sida av ön. Stranden sediment som rör sig genom lateral transport på läsidan av ön kommer att samlas där, som överensstämmer med formen på vågmönster. Med andra ord, vågorna sopa sediment samman från båda sidor. Så småningom, när tillräckligt sediment har byggt upp, stranden strandlinje, känd som ett spett, kommer att ansluta med en ö och bildar en Tombolo
• Deltan

Litoraldrift:
Kustparallella rörelser av strandmaterial då vind driver sanden via vågsvall i en riktning längs stranden. Människor försöker med pirar(groins) och vågbrytare motverka erosionen från littoraldriften. Vid slingriga kuster verkar littoraldriften så att näsen eroderas hårdare medan bukterna ofta får sandfickor. Strandlinjerkan också växa, tex vid deltan.

Snett infallande vågor faller in mot stranden nära, men inte exakt vinkelrätt mot strandlinjen - Longshore current (strandparallel ström).

Question 3

Vilka erosionslandformer bildas av kustprocesser?

Answer 3

Abrasionskuster:
– Abrasionsbrant (klint; cliff)/klintkust - skapas när ”mjukare” material av kalksten, sandsten eller morän bryts ner av abrasion och skapar branta klippor. Längs branta stränder, såsom klintkuster, kan borttransporten av material från slänternas lägre liggande delar leda till att slänten undermineras. Detta kan innebära att ras och skred utlöses.

– Abrasionsplatform (wave-cut platform) - är kalastenytor som skapas i strandlinjen då abrasionen från vågorna äter sig in i klippor och sten. Landhöjning kan skapa en serie av abrasionsplattformar som sträcker sig inåt land, så kallade marinterasser.
– Abrasionshak (notch)?

•Då vågornas djuprörelser når botten påbörjas erosion av vattenbotten
• Rörelseenergin omvandlas till mekaniskt arbete 
• Återströmmar drar med sig partiklar från stranden
• Erosionen förstärks av lösbrutna partiklar (abrasion)

Landformer som skapas är blåshål, grottor, valvbågar och raukar

Vattnets formation av kuster benämns abrasion. När vatten spolas upp på en strand förs lite av strandens material iväg med vågorna och hamnar på sjöns/havets botten. De mjuka delarna av strandens berggrund tas först bort av abrasionen medan hårdare, mer motståndskraftigt material kan bli kvar som raukar. Lite av det borttagna materialet som hamnat på bottnen kan senare med andra vågor föras upp på stranden igen; sådana ansamlingar av material kallas strandvallar.

Question 4

Vad karaktäriseras vågor av?

Answer 4

våglängd
våghöjd
våghastighet
vågdjup (hur långt den sträcker sig ner i djupet - vågbas)

Avståndet mellan vågtopparna är våglängden och avståndet mellan vågtopp och vågdal är vågens höjd
• Våghöjdenberorpå – Vindhastighet
– Vindvaraktighet
– Blåssträcka(fetch

Vågbasen avgör vågens form - vågor från djupt vatten bromsas in när dess vågbas möter botten:
våghastigheten minskar -> våglängden minskar -> medan våghöjd ökar då vågen bryter mot stranden

När våglängden är kortare än vattendjupet (s.k. korta vågor) rör sig vattenpartiklarna i cirkulära banor. Dessa banor kallas för orbitalbanor. I vågtoppen rör sig vattnet med vågens rörelseriktning och i vågdalen mot densamma.
När våglängden är längre än vattendjupet (s.k. långa vågor) blir orbitalbanan mer elliptisk, särskilt djupare ner. När vattendjupet är mycket litet, exempelvis vid stranden, har orbitalbanan plattats ut så mycket att vattnet endast strömmar fram och tillbaka. I grunt vatten beror hastigheten endast på djupet. Fenomenet att vattenvågor bryter när en våg närmar sig land är speciellt påtagligt vid mycket abrupta förändringar i bottenformen, från ett mycket stort vattendjup (mer än 20 m) till plötsligt litet djup och därifrån ett långt successivt grundare område in mot fast land.

Question 5

Vad är vågors drivkraft?

Answer 5

Majoriteten orsakas av vind: friktion & påskjutning. Kan även genereras av seimiska vågor - tektonisk aktivitet eller slamströmmar.

Question 6

Vad innebär strandförskjutning?

Answer 6

nettoeffekten av isostatisk landhöjning och eustatisk havsnivåförändring

Question 7

Vad kan påverka havsnivåförändringar?

Answer 7

•Isostatiska: av tektoniska processer - landytan höjs
•Eustatiska: förändring av mängd vatten ex. tillförsel av smältvatten och termisk expansion vid temperaturhöjning
-Strandförskjutning är nettoeffekten av isostatisk landhöjning och eustatisk havsnivåförändring.

Ökning av havsnivå kallas transgression och minskning regression.

Havsnivån har ökat 120m sedan senaste istiden.

Isostatisk landhöjning i Norra Europa sedan istiden - Högsta kustlinjen. Högsta är 285m mer än nu, där isen var som tjockast. Regression regionalt, transgression globalt.

Question 8

Vad innebär kustprocesser?

Answer 8

Vattnets formation av kuster benämns abrasion. När vatten spolas upp på en strand förs lite av strandens material iväg med vågorna och hamnar på sjöns/havets botten. De mjuka delarna av strandens berggrund tas först bort av abrasionen medan hårdare, mer motståndskraftigt material kan bli kvar som raukar. Lite av det borttagna materialet som hamnat på bottnen kan senare med andra vågor föras upp på stranden igen; sådana ansamlingar av material kallas strandvallar.
Material kan även transporteras längs kusten av vågor. Eftersom vågorna oftast träffar kusten snett (beroende på vindriktningen), och sedan drar sig tillbaka rakt mot vattnet (ty det är den väg som har den största lutningen nedåt) blir nämligen nettorörelsen i en specifik riktning längs stranden.

Question 9

Vilka typer av kuster finns det?

Answer 9

Sju huvudtyper:
– Riaskust: Sjunkande land eller stigande hav ex. Galicienkusten,Spanien

– Fjordkust: Liknar Riaskuster, men har skapats från försvinnande glaciärtråg (istället för floddalar) ex. Norge

– Barriärrevskust: Barriäröar släpper in tidvatten i insläpp (inlets) med bakomliggande laguner och salta våtmarker ex. Galveston, Texas

– Deltakust: Sediment avsätts när ett vattendrag saktar in vid kusten. Flätade vattendrag, våtmarker och bräckt vatten bildar en flodslätt. ex. Nildeltat

– Vulkankust: Vulkanaktivitet som skapar branta klippor och smala stränder av vulkanisk sten ex. Didicasvulkanen, Filippinerna

– Korallrevskust: I varma, tropiska vatten omvandlas resterna efter vulkaner till korallrev, ex. Aitutaki, Cooköarna

– Förkastningskust: Förkastningar vid kuster kan skapa tvära kuster utan den vanliga undervattensplatån nära land ex. Wellington, Nya Zealand

Question 10

Vad är Flod?

Answer 10

Ebb är den tidsperiod då havsvattnet drar sig tillbaka från kusten och vattennivån sjunker tills lågvatten uppnås. Därefter följer flod, då vattnet stiger tills högvatten uppnås, varefter förloppet upprepar sig. Ibland kallas lågvatten ebb och högvatten flod. Tidvattenhöjden är skillnaden mellan lågvatten och högvatten.

Tidvatten avser variationer i havsvattnets nivå med perioder på ungefär ett halvt dygn. Månens (och solens) gravitation orsakar flodberg på båda sidor jordklotet. Dessa vattenansamlingar rör sig över havets yta eftersom jorden roterar kring sin axel.

Question 11

Vad är Ebb?

Answer 11

Ebb är den tidsperiod då havsvattnet drar sig tillbaka från kusten och vattennivån sjunker tills lågvatten uppnås. Därefter följer flod, då vattnet stiger tills högvatten uppnås, varefter förloppet upprepar sig. Ibland kallas lågvatten ebb och högvatten flod. Tidvattenhöjden är skillnaden mellan lågvatten och högvatten.

Question 12

Vad är tidvatten?

Answer 12

Tidvatten avser variationer i havsvattnets nivå med perioder på ungefär ett halvt dygn. Månens (och solens) gravitation orsakar flodberg på båda sidor jordklotet. Dessa vattenansamlingar rör sig över havets yta eftersom jorden roterar kring sin axel.

Ebb är den tidsperiod då havsvattnet drar sig tillbaka från kusten och vattennivån sjunker tills lågvatten uppnås. Därefter följer flod, då vattnet stiger tills högvatten uppnås, varefter förloppet upprepar sig. Ibland kallas lågvatten ebb och högvatten flod. Tidvattenhöjden är skillnaden mellan lågvatten och högvatten.

Tidvattnet orsakas av att månens (och solens) gravitation inte är homogen över jordens hela utsträckning, vilket ger upphov till tidvattenkrafter. Månens gravitation är något högre för de delar av jorden som är närmare månen än de delar som är längre ifrån. Månen drar alltså något hårdare i de delar av jorden som är närmast, jämfört med de som är längst bort. Därför bildas en utbuktning på jorden närmast månen, då de delarna tenderar att närma sig månen snabbare än hela jorden gör. Det bildas också en utbuktning riktad bort ifrån månen.[1] Då jorden roterar kring sin axel ungefär ett varv per dygn relativt månen, kommer en given ort att ha högvatten ungefär två gånger per dygn, en gång när orten är närmast månen och en gång när den är vänd bort från månen.

Solen orsakar tidvatten på samma sätt som månen men solens bidrag till tidvattnet är knappt hälften så stort som månens. Solens gravitation är mycket större än månens men skillnaderna i gravitationsacceleration mellan framsidan och baksidan är mindre beroende på att jordens radie är så mycket mindre än vårt avstånd till solen. Då månen, solen och jorden befinner sig på ungefär samma linje vid nymåne och fullmåne förstärker solens och månens tidvattenkrafter varandra och tidvattenhöjden blir större än genomsnittet. Man har då springflod. Då solen och månen från jorden sett är 90 grader från varandra vid halvmåne motverkar tidvattenkrafterna varandra och tidvattenhöjden är mindre än genomsnittet. Detta kallas nipflod.

Question 13

Vad händer när en våg närmar sig en strand och bryter?

Answer 13

Vågen bryter när: Djupet = 1/3 av Höjden!!!
Oscillationsrörelse övergår till translationsrörelse.
Våghastighet minskar, våglängd minskar och våghöjd ökar.

Question 14

När bryter en våg?

Answer 14

Vågen bryter när: Djupet = 1/3 av Höjden!!!

Question 15

Hur mäter man vågdjupet?

Answer 15

Vågdjup = 1/2 av Vågländen!

Question 16

Vad är tidvattenströmma?

Answer 16

• Tidvattenströmmar flödar in i flodmynningar och insläpp i
kusten
• Det avsätter sediment och rensar upp vattenytor/bottnar
• Om sediment och organiska rester fortsätter avsättas
bildas salta träsk (sältor) som har en rik flora och som
motverkar kusterosion

Malström, även kallat tidvattenström, är en kraftig virvelrörelse i vattnet i trånga sund som framkallas av ebb och flod. Malströmmen skapas då stora vattenmassor kommer in i smala sund och inte hinner rinna tillbaka på grund av ett starkt inflöde. Resultatet blir en vattensamling som med hög kraft rinner tillbaka och skapar stora vattenvirvlar, vortex. Föremål som kommit in i en malström dras mot vattenvirvelns mitt och sugs där ned under vattenytan. Strömmarna uppnår ibland mycket höga hastigheter och kan då utgöra en fara för att vistas i vattnet.

Question 17

Vad innebär kustprocesser?

Answer 17

Kustprocesser omfattar alla naturliga processer som finns längs jordens kuster och som påverkar kusternas utformning. Till kusten räknas stranden och området närmast innanför stranden, men också uppgrundningsområdet i havet utanför själva stranden.

De processer man vanligtvis tänker på är de som uppstår när havets vågor når land och där vågsvallet eroderar branta klintar och klippkuster eller transportera och avlagra sand längs flacka sandstränder. Men vågprocesserna är bara en del av kustens processer. Tidvattenströmmar och kustströmmar har också stor inverka på många kuststräckor och längs varma kuster kan karbonatbildande organismer bygga upp korallrev. Även flodernas stora deltan hör till kustmiljön, så sedimentation i laguner och tropiska mangroveträsk kan också räknas till kustens processer. Längs kuster kan också vindprocesser påverka kustlandskapets utformning och längs sandstränder hittar man ofta stora kustdyner.

Question 18

Var får vågor sin energi i från?

Answer 18

(Friktion och påskjutning) En vind som blåser på vattenytan är den dominerande orsaken till vattenvågors uppkomst. Genom att en våg på vattenytan, även med en från början mycket liten våghöjd bildar en stor yta med en viss vinkel mot luftströmmen erhålls en avsevärd tryckkraft genom det bakom vågen i vindriktningen uppstående undertrycket p.g.a. turbulens som snabbt förstärker vågen och vågor byggs snabbt upp vid ökande vindstyrka. Även andra externa krafter på vattnet kan generera vågor, det kan vara allt från vattenströmmar, vågsvall från fartyg, jordbävningar eller plötsliga förskjutningar i vertikal led av kontinentalplattor på havsbotten till månens dragningskraft (gravitationskraft) på jordens vattenmassor.

Question 19

Vad är Bore?

Answer 19

Bore är ett vattenstörtningsfenomen som hör samman med ebb och flod på åtskilliga ställen av havskusten, företrädesvis vid utloppet av större floder, till exempel Amazonfloden, Ganges och Irrawaddy samt vid Nordkap.

Fenomenet, som inträffar vid tiden för den så kallade springfloden, det vill säga vid ny- och fullmåne, består däruti att vattnet stiger till en ovanlig höjd och våldsamt störtar sig in över stranden. Redan en stund före flodens ankomst hörs ett fruktansvärt dån, och därpå kommer flera, efter varandra 3,5-4,5 m höga, långsträckta vågor

Question 20

Vad betyder Estaurium?

Answer 20

Ett estuarium (latin: æstuarium, ’lagun’, ’bukt’, ’vik’) eller mynningsvik[1] är ett vattenområde delvis omgivet av land, där sötvatten gradvis blandas upp med saltvatten. Resultatet blir en varierande grad av bräckt vatten. Ett estuarium kan bildas där ett vattendrag flyter ut i en vik eller annat vattenområde. Vattendraget måste vara tillräckligt stort för att sötvattenflödet skall ge något märkbar påverkan på salthalten i estuariet.

I en vidare mening kan även avgränsade havsområden där sött och salt vatten blandas samman kallas för estuarier. Sådana exempel är fjordar och innanhav som Östersjön.

Vid flod strömmar havsvattnet med ganska stor hastighet upp i floden, dämmer upp dess vatten och driver det tillbaka som en våg (på sina håll upp till fem meter hög, så kallad bore). Så snart ebben börjar och havet sjunker tillbaka, störtar flodens uppdämda vatten med stor hastighet och kraft ut i havet och sopar då bort sand och slam från bottnen och förhindrar bildandet av de grunda och låga öar som är karakteristiska för deltabildningarna. Ett estuarium i en flodmynning kan därför ses som motsatsen till ett floddelta.

Estuariet är en randzon, som ställer stora krav på djur och växter, då dessa måste tåla stora variationer i saliniteten. Estuarier återfinns oftast där floder och andra vattendrag mynnar i havet. På sådana ställen karakteriseras estuarierna även av varierande vattennivåer på grund av tidvatten eller vindar, vilket ställer ytterligare krav på estuariernas organismer.

I subtropiska och tropiska områden är mangrove en av de karakteristiska växterna i estuarierna.

Question 21

Vad är en Ria?

Answer 21

Riaskust är en typ av flodmynning: och är krokiga eller kilformiga vikar vid diskordanta kuster, liksom fjordarna under havet sänkta dalar, som vidgats genom havets erosion. Rior har i allmänhet mindre utsträckning än fjordarna och skiljer sig från dem genom sin jämna botten, eftersom de finns på kuster, som under istiden inte var täckta av inlandsisen. De saknar därför också i regel den för fjordarna utmärkande bottentröskeln utanför mynningen. Öar förekommer, men i mindre omfattning än i fjordarna.

Ex. Galicienkusten,Spanien

Question 22

Vad är en Fjordkust?

Answer 22

Liknar Riaskuster, men har skapats från försvinnande glaciärtråg (istället för floddalar) ex. Norge

Tröskelfjord kallas en fjord som är grundare vid mynningen än längre in. Detta skapar förutsättningar för en unik marin miljö. Tröskelfjordens karaktäristiska morfologi har uppkommit genom avsmältning av en glaciärtunga som har legat i direkt kontakt med ett större vatten, ofta ett hav. I takt med att isen smälte avsattes sediment framför iskanten och den typiska fjordtröskeln bildades. Alternativt har den yttre delen av istungan lyfts upp av vattnet och erosionen har minskat och därför lämnat kvar en tröskel av icke borteroderad berggrund.

Question 23

Vad är en stormflod?

Answer 23

Stormflod är ett högt vattenstånd som uppstår i samband med starka ihållande vindar. Vattenståndet orsakas främst av de vattenmassor som vinden pressar mot kusterna men det kan förvärras av lågt lufttryck. De kraftigaste stormarna är oftast förknippade med djupa lågtryck.

Question 24

Vad är en Tröskelfjord?

Answer 24

Tröskelfjord kallas en fjord som är grundare vid mynningen än längre in. Detta skapar förutsättningar för en unik marin miljö. Tröskelfjordens karaktäristiska morfologi har uppkommit genom avsmältning av en glaciärtunga som har legat i direkt kontakt med ett större vatten, ofta ett hav. I takt med att isen smälte avsattes sediment framför iskanten och den typiska fjordtröskeln bildades. Alternativt har den yttre delen av istungan lyfts upp av vattnet och erosionen har minskat och därför lämnat kvar en tröskel av icke borteroderad berggrund.

Question 25

Vad är konstruktiva respektive destruktiva vågor?

Answer 25

Havets vågor genereras av släpeffekten av vind som producerar snurrande vattenpartiklar. Höjd, längd och hastighet är alla beroende av vindhastigheten, sträcka och vattendjup.

Konstruktiva vågor är låga energivågor med en starkare uppsväll än nedsväll. Om det är mindre än 8 vågor som bryter varje minut tenderar de att vara konstruktiva vågor. De tenderar att avsätta material och bygga upp en strand.

Destruktiva vågor har mycket högre energi och är mycket högre. De har en svag uppsväll men en stark nedsväll, och de eroderar därmed stranden genom att strandmaterial ner för stranden då vattnet återvänder till havet.

Question 26

Vad är en Dyning?

Answer 26

En dyning är en vattenvåg som uppkommit från vindvågor (eller vädersystem) varifrån den har rört sig och då blivit avrundad och lång till formen.

Det kan vara vind som dött ut och då kvarstår bara dyningen. Vågor ändrar riktning när de träffar på hinder, varvid dyning länkas av från vindvågorna. Ytterligare en möjlighet kommer av faktum att långa vågor har högre hastighet och lämnar de korta bakom sig. Långvågig dyning kan på detta sätt förvarna om annalkade oväder.

Question 27

Hur påverkas kustlandskap av global uppvärmning?

Answer 27

Ungefär 35% av den arktiska kustlinjen består av kraftig berggrund som till stor del kan motstå havsvågornas erosion. Resten består däremot av mjukare sediment som hålls ihop av permafrosten, denna delen är mycket dålig på att motstå havsvågornas erosion. Redan nu kan åtta meter kust eroderas bort på bara ett år. Det är inte osannolikt att detta kommer bli ett större problem efterhand som smältningen av permafrosten ökar. Detta har en avsevärd inverkar på kustlandskapets morfologi.

Även de deltan som finns i de arktiska områdena eroderas bort snabbare än vad floderna kan tillföra sediment, vilket också har en inverkan på kustlandskapets utformning. Detta är dock något som vars framtida effekter kan vara svåra att förutsäga. Samtidigt som erosionstakten ökar, inte bara
för att permafrosten smälter utan även för att havsvågornas kraft ökar i och med havsisarnas minskning så är det möjligt att tillförseln av nya sediment kommer öka i den nära framtiden. Som jag diskuterat tidigare så är ett resultat av att permafrosten smälter att nya vattendrag bildas och att
erosionen av inlandet ökar avsevärt, detta sediment kommer då föras vidare ut mot havet och flodernas deltan vilket kommer öka på avlagringen av sedimenten. Med det i åtanke så är det inte lätt att förutsäga netto-effekten av erosion och sedimentavlagring

Question 28

Vad är saltvatten respektive bräckt vatten?

Answer 28

57 av 92 av ämnena som hittas i naturen löses av vatten.
Saltvatten 35< ppt
Bräckt vatten <35 ppt

Question 29

Hur bildas strandgrytor och strandgrottor?

Answer 29

Består en strand av klippor så kan vågens fulla kraft skapa både spräng- och sugverkan och med tiden utbilda formationer som strandgrytor och strandgrottor

Question 30

Hur bildas en sanddyn?

Answer 30

I områden där vegetation helt eller delvis saknas kan vinden erodera jordlagren. Särskilt sand och siltjordar är känsliga för denna erosion. Längs sandstränder är vinderosionen ofta omfattande, vilket ibland leder till att det bildas sanddyner en bit innanför strandzonen. På ytor som nyttjas som åkermark är marken under delar av året fri från vegetation. I flera områden med sand och siltjordar har därför vinderosion lett till jordflykt.

Question 31

Hur uppkommer strandvallar?

Answer 31

Vågors energi har inte bara en eroderande kraft utan även en transporterande. Vid uppsvall kastas material
upp på stranden och ju kraftigare vågor desto större material kan påverkas och även ge upphov till större strandvallar. I vågors nedsvall som har lägre energi så tas mindre partiklar med tillbaka mot havet. Består delar av stranden av svagare berggrund så eroderas dessa områden snabbare och med tiden skapar vågorna djupare vikar och utstickande uddar.

Question 32

Hur bildas en udde, vik, strandsporre, strandtunga och tombolo?

Answer 32

Då en våg närmar sig en uppgrundande strand vid en utstickande udde så böjs vågen av runt uddformationen, vilket leder till att högre vågenergi koncentreras till uddar och mindre till vikar. Koncentrationen av energi ökar erosionen på uddar och den snett inkommande vågen skapar en litoral transport av material från uddar som avsätts i intilliggande vikar med lägre vågenergi. Allt material som transporteras avsätts inte i vikar, en del av det material som transporteras med turbulent vatten avsätts i områden där vattnet blir lugnare.

Områden som har ett exponerat läge mot stora områden med öppet vatten utsätt för särskilt hård svallning och dess jordarter omlagras kraftig vilket medför att större material kan förflyttas kortare sträckor och finkornigare material transporteras längre ut och avlagras på lugnare och djupare vatten. Vågors abrasion, transport och deposition ger inte bara upphov till uddar och vikar, den skapar även andra formationer så som uppbyggandet landtungor och strandsporrar. Då materialtransport medför att en strandtunga binder samman fastlandet med en utanförliggande ö, alternativt två öar med varandra, så bildas en så kallad tombolo. Utanför sandstränder, där bottnen
är grund så är det även vanligt att en stor mängd små böljeslagsmärken bildas. Dessa framträder i ett vågigt mönster på bottnen och skapas då vågsvallet för sand fram och tillbaka och ingen borttransport sker.

Question 33

Vad är en Rauk?

Answer 33

En rauk är en av abrasion formad sten, ett geologiskt vittringsfenomen som bildas när relativt mjukare bergarter vid stränder eroderas av det omgivande havet och en hårdare kärna av kalksten blir kvar. Den ännu pågående landhöjningen efter den senaste nedisningen tar raukar upp ur havet.

Question 34

hej

Answer 34

Våg refraktion omfördelar vågenergi så att olika delar av kusten varierar i erosionspotential. Uddar urholkas, medan vikar och bukter emot material, med den långsiktiga effekten av uträtning kusten.

Som vågor närmar dig en strand i en vinkel, producerar refraktion en longshore ström vatten parallellt med stranden. denna ström alstrar den longshore avdrift av sand, sediment, grus och diverse material. Littoral glidningen är transport av material längs stranden. Partiklar rör sig längs stranden som stranden glidning, flytta fram och tillbaka mellan vatten och land.

Question 35

Vad präglas en depositionskust av?

Answer 35

Depositionskuster ligger generellt längs landområden med mindre relief, där depositionssediment finns tillgängliga från många olika källor. Karakteristiska landformer deponerade av vågor och strömmar är

• Strandsporre/Krumudde (material deponeras i en lång ås som sträcker sig ut från kusten)
• Barriäroar (en med kusten parallell strandrevel som stänger av viken från havet och bildar en inre lagun)
• Tombolo (där avlagringar ansluta strandlinje med en offshore ö eller hav stack),
• Strand (mark längs stranden där sediment är i rörelse). En strand hjälper till att stabilisera en shoreline, även om det kan vara instabila säsongs.

Question 36

Vad är en Barriärö?

Answer 36

En barriärö är en sandbank som är permanent synlig över vattenytan utanför en strand och löper parallellt med denna.
Barriäröar skyddar lågt liggande fastlandskuster mot erosion och stormskador.
– Vi fann att överallt där det finns en platt bit mark intill kusten, tillräcklig mängd av sand, tillräckligt med vågor för att flytta runt sand eller sediment och en havsnivåhöjning som nyligen orsakat en krokig strandlinje, där finns det barriäröar

Question 37

Vad är en tsunami?

Answer 37

En tsunami är en seismisk hav våg utlöses av en undervattens jordskred eller jordbävning. Den färdas i höga hastigheter i det öppna havet och vinner höjd som det kommer till stranden, och är en kust fara.

Question 38

Hur bildas en udde, vik, strandsporre, strandtunga och tombolo?

Answer 38

Genom vind och vågverkan har sand byggts ur moränryggar och bildat långsträckta revlar, landtungor av vilka några förenade ökärnorna inbördes eller förenade dessa med fastlandet.

En långsträckt sandavlagring som vucit ut genom materialtransport utefter stranden är en ”nehrung”. Den utgår vanligen som en strandsporre av sand som genom snett infallande vågor transporterats och lagrats i anslutning till en udde eller halvö. Genom att vågorna på grund av djupförhållandena alltmera böjs av kring strandsporrens spets blir pålahtingen ofta omböjd i riktining mot den inannanför liggande strandlinjen och bildningen brukar då benämnas krumudde.

En revel kan vara uppbyggd av flera krumuddar. Efter hand som reveln eväxer ut kommer dessa att altmera omsluta innanför liggande bukt för att slutligen nå den motsatta stranden. Det omslutna vattenområdet bildar en strandsjö, lagun som är en kortvarig bildning. Processen innebär en utjämning av kustlinjen.

Också vågor som rullar in mot en ö kommer på grund av ett minskat vattendjup att avböjas. På öns läsida möta därför två vågsystem, vilket medför att sand eller grus avlagras. Efter hand byggs här upp en rygg, som i fall den förenar två öar benämns Tombolo.