Självskadeproblematik

Question 1

Sammanfattning

Answer 1

• Självskadebeteende är vanligt förekommande och kan def något olika
• Självskadebeteende i ung ålder är associerat med psykisk ohälsa i vuxen ålder (framförallt stabilt och upprepat S.B.)
• Personer med självskadebeteende ofta far illa i vården, ett gott bemötande är mkt viktigt och validering är ett hjälpsamt begrepp att utgå ifrån
• S.B. fyller i regler viktiga funktioner för den som självskadar
• Våga fråga om självskada och våga utgforska pat självskadevettende tsm m pat
• Använd självskadeprojektets hemsida för att lära er mer under praktiken!

Question 2

Definition - självskada

Answer 2

Kan ses som ett kontinuum

Finns olika definitioner, bl.a. har man olika uppfattningar om ifall följande behöver vara uppfyllt för självskadebeteende:
- Skadar faktiskt kroppen direkt?
- Suicidal intention?
- Socialt accepterat eller inte?

Question 3

Självdestruktivt beteende

Answer 3

Direkt självskadande handlingar – ex skära sig, slå sig, hoppa från hög höjd
- Icke-suicidala fenomen – intentionen är att inte åstadkomma att dö, även om beteendet kan vara mkt farligt/kopplat till livsfara
- Suicidala fenomen

Indirekt självskadande handlingar – ex överdos som på lång sikt är farligt men inte direkt, gå till ett ställe där det oftast blir bråk, gå hem från krogen som man vet är en farlig person.

Question 4

Begrepp inom forskningen

Answer 4

Non suicidal self injury (NSSI)
- Självförvållade skador på huden (utvändigt eller invändigt)
- Utan suicidal intention
- Ej socialt sanktionerade såsom tatuering/piercing

Deliberate self harm (DSH)
- Avsiktligt självförvållad skada
- Suicidal eller icke suicidal intention
- Inkluderar att svälja substanser och föremål

Question 5

Prevalens & Komorbiditet

Answer 5

• Självskadebeteende debuterar ofta i yngre tonår
• Incidensen ökar fram till ung vuxen ålder – avtar sedan
• Prevalenssiffror varierar mycket -olika definitioner och mätmetoder

Antal psykiatriska pat som skadat sig de senaste månaderna
- 47% totalt
- 78% av gruppen kvinnor/flickor under 18 år i psykiatrin

Av pat m S:B: hade
- 91% haft självmordstankar och
- 52% utfört självmordsförsök nån gång under livet

Var tredje hade inte berättat för sin behandlare om S.B.

S.B. är vanligt vid:
- Borderline personlighetsstörning (EIPS): Självskadebeteende ett, men inte nödvändigt, diagnoskriterium
- Autismspektrumstörning
- Depression

Kan förstås också förekomma vid andra psykiatriska diagnoser och utan någon annan psykiatrisk diagnos. S.B. har i vissa fall ett starkare samband med risk för framtida självmordsförsök än ett aktuellt självmordsförsök.

Svenska ungdomar 13-15 år
- ca 40% uppger att de någon gång skadat sig själv
- Merparten – få sjäkvskadetillfällen
- En minoritet – självskadebeteendern + andra problem
- Samband m S.B. och
–> Dysfunktionella strategier att hantera känslor
–> Relativ avsaknad på positiv relation till föräldrar
–> För flickor- symtom på ätstörning och negativ kroppsuppfattning

• Prevalens av NSSI (Nonsuicidal Self-Injury) minskar mellan tonår (ca 40%) och ung vuxen ålder (18,7%)
• Stabilit NSSI i tonår – signifikant högre nivåer av stress, ångest, NSSI och svårigheter med känsloreglering och svårigheter med känsloreglering 10 år senare – “stark riskfaktor”
• Ickefrekvent och instabilt repetitivt NSSI i tonår också samband med negativt utfall i ung vuxen ålder – “Indikator för sårbarhet”

Könsskillnader
- Viss osäkerhet avseende könsskillnader, vanligare bland flickor än pojkar
- Pojkar och flickor tycks skada sig på olika sätt
–> Flickor – skära sig, tabletter
–> Pojkar – bränna eller slå sig
- Betydligt vanligare hos HBTQ-personer än hos heterosexuella cispersoner (kan förklaras med minority stress theory)

Question 6

Uppkomst - Biosociala teorin

Answer 6

Förklarar uppkomst av BPS/EIPS
- Vi har en medfödd biologi med olika sårbarhet, temperament, förutsättningar
- Vi växer upp i en miljö som har en påverkan på oss
- Min emotionella sårbarhet kommer interagera med omgivningen
- För att utveckla genomgripande känsloregleringssvårigheter krävs en emotionell sårbarhet (svårigheter att reglera känslor och beteenden) och att omgivningen är invaliderande (och därmed inte kan hantera den emotionella sårbarheten på ett adekvat sätt). Detta kommunicerar till mig att mina känslor/reaktioner är oönskade – trycker undan behov/känslor/reaktioner – gör mig mer emotionellt sårbar – som ger ännu högre invalidering hos omgivningen = ond spiral.

Question 7

Funktion

Answer 7

• Självskada har ofta en känsloreglerande funktion
• Sker i regel vid starkt känslopåslag
• Vidmakthålls då konsekvenserna av självskada gör att känslopåslaget regleras/förändras
• Sker för det mesta omedvetet och ofta inte genomtänkt

Ett beteende kan ha en viss funktion och blir förstärkt UTAN en medveten AVSIKT att nå just denna konsekvens. Patienten skadar sig sällan “för att få uppmärksamhet”

Att försöka få ett självskadebeteende att upphöra genom att utsläckning kan vara farligt – utsläckningskrevad. Stor risk med denna strategi då beteendet sannolikt eskalerar. Risk för förstärkning när eskaleringen sker och man då behöver gripa in. Lär då in att eskalerat beteende är en strategi för att få hjälp/blir sedd etc.

Validering och att lära ut och förstärka andra beteenden för att hantera känslor är mer effektivt

Inre funktion (interpersonell funktion)
- Att få/uppnå något. T.ex.
- Smärta, bestraffning
- Ro och avslappning
- En kick

Att bli av med/slippa något. T.ex:
- Plågsamma känslor
- Malande tankar
- Flashbacks
- Minnen

Mellanmänsklig funktion (intrapersonell funktion)
- Att få/uppnå något. T.ex.
- Bli sedd och bekräftad
- Få hjälp
- Få någon form av reaktion

Att bli av med/slippa något. T.ex:
- Krav och belastning från omgivningen

Question 8

Att upptäcka och bedöma allvarlighetsgrad

Answer 8

Varför är det så viktigt att fråga efter självskada?
- Koppling till annan psykisk ohälsa
- Koppling till suicidrisk
- Många berättar inte spontant

Viktigt att ta reda på
- Hur ofta
- På vilket sätt
–> Metod?
–> Var på kroppen?
- Behövs medicinskt omhändertagande?
- När började det
- Suicidavsikt?
–> Suicidriskbedömning
- I vilket sammanhang? Vad hade hänt innan?
- Funktion? Konsekvenser?
- Livssituation och mående i stort
- Alkohol/droger?

Viktigt att i bemötandet inte trippa på tå kring samtalet om S.B. då detta expv kan signalera att detta är något skamligt som vi helst inte ska prata om.