Ätstörningar Flashcards
Delkurs 2
Anorexia nervosa - beskrivning och diagnoskriterier
Anorexia nervosa kommer från grekiskans – “aptitlös”. Anorexia nervosa betyder nervös förlust av aptiten. En del patienter förnekar eller förstår inte allvaret i sitt tillstånd. Andra har ett stort lidande kopplat till sina symtom. Missvisande namn då många lider av stor hunger pga svälten.
DSM-5 diagnoskriterier
- Låg vikt/otillräckligt energiintag i förhållande till behoven – mäts m BMI (trots trubbigt och ifrågasatt mått)
- Viktfobi – stark rädsla för att öka i vikt
- Förvrängd kroppsuppfattning – Själv upplever sig som mkt större
Allvarlighetsgrad mäts med BMI
- Lindrig: BMI ≥ 17 kg/m²
- Medel: BMI 16-16.99 kg/m²
- Medelsvår: BMI 15-15.99 kg/m²
- Svår: BMI < 15kg/m²
Anorexia Nervosa - prevalens
1% av alla unga kvinnor 13-30 år drabbas av anorexia nervosa
Vi har i nuläget inte en lika säker siffra på förekomst hos män
Anorexia Nervosa - symptom
Fysiska symtom
- avmagring
- frusenhet
- trötthet
- nedsatt fysisk förmåga
- magsmärtor
- torr eller skör hud
- Torrt eller skört hår
- Sänkt vilopuls
- Sänkt blodtryck
- Perifera ödem (svullnad)
Övriga symtom
- Koncentrationssvårigheter
- Sömnsvårigheter
- Svårigheter att hantera negativa affekter
- Till lags inställning
- Känslor av ineffektivitet
- Social isolering
Anorexia Nervosa - Samsjuklighet & prognos
Ångest
- Tvångssyndrom (OCD)
Missbruk, alkohol, droger
Egentlig depression
Neuropsykiatrisk problematik (ADHD, autism)
Prognos
- 20% dör av Anorexia eller följdtillstånd
- Ungefär 25% av alla som drabbas av anorexia tillfrisknar helt
Bulimia nervosa - beskrivning och diagnoskriterier
Kommer från grekiskan “oxhunger”
Oxhunger syftar på det “outtömliga begäret efter mat” som är kärnsymptomet vid Bulimia nervosa
DSM 5 – Diagnoskriterier
- Hetsätning, inom en 2-timmars period, med kontrollförlust
- Kompensatoriskt beteende
- Beteendet ska förekomma minst 1 ggr/v i 3 månader
- Självkänslan är överdrivet påverkas av kroppsform och vikt
- Problematiken sker inte enbart under perioder av anorexia nervosa
Kompensatoriskt beteende – allvarlighetsgrad
- Lindrig: 1-3 perioder av kompensatoriskt beteende per vecka
- Medel: 4-7 perioder av kompensatoriskt beteende per vecka
- Medelsvår: 8-13 perioder av kompensatoriskt beteende per vecka
- Svår: 14 eller fler perioder av kompensatoriskt beteende per vecka
Bulimia Nervosa - prevalens
2% av alla unga kvinnor (13-30 år) drabbas av Bulimia Nervosa.
Bulimia Nervosa - symptom
Fysiska symptom
- Buksmärtor
- Förstoppning
- Erosionskador på tänderna
- Ärr på knogar eller handrygg
- Svullna spottkörtlar
Symptom
- Koncentrationssvårigheter
- Sömnsvårigheter
- Irritabilitet
- Social Isolering
- Självdestruktiva beteende
Personlighetsdrag - Anorexia och Bulimi
Anorexia
- Tvångsmässighet
Bulimi
- Impulsivitet
- Känslomässig labilitet
Bulimi - Samsjuklighet
Missbruk, alkohol, droger
Egentlig depression
Ångest
- GAD
- Social fobi
Sociala komplikationer vid bulimia och anorexia
Svårigheter med social samvaro, ofta inslag av att äta
Svårigheter att skapa eller hålla kvar fungerande relationer
Ibland svårigheter med att sköta ett eventuellt arbete
Samtidigt missbruk av alkohol, droger
Bulimi - prognos
Prognosen för Bulimia Nervosa är okänd på lång sikt
Initiala effekten av behandling brukar vara god med cirka 50-70% friska inom ett år
Återfallsrisken är betydande med 30-50% recidiv inom 5 år
Hetsätningsstörning - DSM-5 diagnoskriterier
Samma kriterier som för bulimia men utan kompensatoriska beteenden för att undvika viktuppgång
Andra specificerade ätstörningar eller födorelaterade syndrom
Saknas något av kriterierna för anorexia nervosa eller bulimia nervosa, men som ändå kan vara en allvarlig ätstörning
T.ex. bulimia nervosa med låg frekvens eller hetsätning med begränsad varaktighet
Ospecificerade ätstörningar eller födorelaterade syndrom
Saknas något av kriterierna för att få diagnosen Anorexia Nervosa eller Bulimia Nervosa, men som ändå kan vara en allvarlig ätstörning
Till exempel Bulimia Nervosa med låg frekvens eller Hetsätning med begränsad varaktighet
Kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion socialt eller i yrket, men där informationen är otillräcklig för att ställa en diagnos till exempel vid akutvård
Biologiska förklaringsmodeller
Tvillingstudier har visat att 50-60% av risken för att utveckla anorexia beror på genetiska faktorer
Mår dåligt, nervositet och oro, drar ner på maten och mår bättre
ANGI (anorexia nervosa genetics initiative) – genvarianter som ökar risken för anorexia nervosa
Sociala förklaringsmodeller
Kulturens osunda kroppsideal
- Bantning
- Viktnedgång
- Smalhet – det dominerande idealet för kvinnor
- Muskler – det dominerande idealet för män
- Det vältränade idealet – för både kvinnor och män
Evolutionspsykologisk syn på idealen – Evolutionen har utvecklat oss till att tycka vissa typer av utseenden/kroppstyper är mer attraktiva än andra
Socialkonstruktivistismens syn på idealen – stark föreställning i den västerländska kulturen om att vi kan ändra vår kropp och kroppen som identitetsprojekt
Media – Utvecklar kognitiva självscheman utifrån expv feedback från sociala medier, “Mitt självvärde och min duglighet ligger i mitt utseende”
Bantning i familjen, barn som inte i första hand som föräldrar säger utan som de gör. Direkta kommentarer om barn och ungdomars kropp och utseende. Ätstörningar hos föräldrar.
Kompisgrupper – “fat talk”
- Direkta kommentarer till varandra i kompisgruppen om kropp och utseende
Yrke eller karriär som kräver att man är smal (modell, elitidrottare)
Psykologiska förklaringsmodeller
Låg självkänsla
- Bantning blir ett sätt att kompensera för låg självkänsla
- Personer med ätstörningar värderar sig själva till stor del eller helt i termer av matvanor, kroppsutseende och vikt och sin förmåga till kontroll över dessa saker
Perfektionism
- Självkänslan blir helt beroende av framgång
- Människor som är perfektionistiska anstränger sig tvångsmässigt och outtröttligt att uppnå omöjliga mål och mäter sitt eget värde enbart i termer av prestationer
Svårigheter att hantera negativa affekter
- Det är viktigt för människans relationer och välbefinnande att ha en förmåga att skilja på, identifiera och uttrycka olika emotioner
- Patienter med ätstörningsproblematik har svårigheter med att skilja på, identifiera och uttrycka olika emotioner, speciellt skam och ilska vilket leder till negativa konsekvenser för dem
Behandling
Skolbaserat åtgärdsprogram – Happy being me - 6 lektionstillfällen
Syfte:
- att hjälpa ungdomar att utveckla ett mer positivt förhållningssätt tillden egna kroppen
- Motverka utseenderelaterade stereotyper och kränkningar
- Utveckla ett mer kritiskt förhållningssätt till de snäva utseendeideal som förmedlas i media
- Utveckla färdigheter för att undvika jämförelser av sitt eget utseende med andras
- Verka i kamratgruppen för att skapa mer acceptans för olika utseenden och motverka kränkningar
Gruppbehandling
- Ätträning i form av lunch och frukostklubb
- Kroppskännedomsträning
- Bulimigrupp
- Lisagrupp (lågdosbehandling för kroniska anorexipatienter)
- Parsamtal och familjesamtal
- Anhörig och patientutbildning
- Undervisningstillfällen om vad som händer i kroppen vid svält och hetsätningen samt motionens betydelse för hälsa och ohälsa
- Affektgrupp
Individuell behandling
- KBT
- PDT
- IPT
