Instuderingsfrågorr - delkurs 2 Flashcards

1
Q

Vad finns det för faktorer som ökar respektive minskar risken för självmordsförsök?

A

Ökar risken: Tidigare självmordsförsök, psykisk sjukdom (depression, bipolär sjukdom), missbruk, familjehistoria av självmord, social isolering, trauma eller missbrukshistoria.

Minskar risken: Stark socialt stöd, tillgång till vård, effektiv behandling av psykiska sjukdomar, coping-färdigheter, religiöst eller kulturellt motstånd mot självmord.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad finns det för olika typer av ätstörningar? Vad är skillnader och likheter mellan dessa?

A

Anorexia nervosa: Extrem bantning, intensiv rädsla för viktuppgång, förvrängd kroppssyn.

Bulimia nervosa: Återkommande hetsätning följt av kompensatoriska beteenden som kräkning, laxering.

Hetsätningsstörning: Återkommande hetsätning utan kompensatoriska beteenden.

Likheter: Kroppsbildsproblem, ätstörda beteenden.

Skillnader: Kompensatoriska beteenden (bulimi), viktstatus (anorexi ofta undervikt, bulimi varierande, hetsätning ofta övervikt).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Beskriv kortfattat vad klinisk/patologisk perfektionism är och varför det utgör en specifik riskfaktor för anorexi och bulimi?

A

Definition: Orealistiskt höga krav på sig själv, oförmåga att vara nöjd med prestationer.

Riskfaktor för anorexi och bulimi: Drivkraften att uppnå perfektion kan leda till extrema kostrestriktioner och kompensatoriska beteenden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur kan man identifiera en egentlig depression?

A

Symtom: Ihållande nedstämdhet, minskat intresse för aktiviteter, viktförändringar, sömnproblem, trötthet, känslor av värdelöshet, koncentrationssvårigheter, tankar på döden eller självmord.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Beskriv två olika typer av depressiva tillstånd.

A

Egentlig depression: Allvarlig, långvarig nedstämdhet och andra depressiva symtom.

Dystymi: Långvarig, mildare form av depression, mindre intensiv men kronisk.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur vanligt är samsjuklighet vid GAD?

A

Vanligt, ca 50%: Depression, andra ångeststörningar, missbruk.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är en typisk symtombild för personer som lider av social ångest?

A

Typiska symtom: Rädsla för att bli bedömd eller förlägen, undvikande av sociala situationer, svettningar, skakningar, hjärtklappning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är anhedoni?

A

Definition: Oförmåga att känna glädje eller intresse för aktiviteter som tidigare var roliga.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad kännetecknar bipolärt syndrom?

A

Symtom: Växlingar mellan depressiva episoder och maniska episoder (extremt högt humör, överaktivitet).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Beskriv vilka symtom en person med hetsätningstörning har? Hur skiljer sig hetsätningsstörning från anorexi och bulimi?

A

Symtom: Återkommande hetsätning, känsla av förlust av kontroll, ångest eller skam efter hetsätning.

Skillnader: Ingen kompensatorisk beteende som vid bulimi, ofta övervikt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Panikångest kan förekomma vid många olika tillstånd och behöver inte tecken på paniksyndrom. Beskriv kortfattat tre saker som skiljer symtombilden åt mellan paniksyndrom och en specifik fobi med panikattacker.

A

Paniksyndrom: Återkommande, oväntade panikattacker, ihållande oro för framtida attacker.

Specifik fobi: Panikattacker utlöses av specifika stimuli, undvikande av dessa stimuli.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Patienter med social fobi uppvisar ofta en tydlig symtombild. Kan du beskriva de typiska symtomen vad gäller patientens tankar, emotioner och kroppsliga reaktioner?

A

Tankar: Rädsla för att bli bedömd eller förlägen.

Emotioner: Intensiv ångest i sociala situationer.

Kroppsliga reaktioner: Svettningar, rodnad, skakningar, hjärtklappning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur kan man skilja på om en patient har ett hjärtproblem/astma eller paniksyndrom?

A

Hjärtproblem/astma: Fysisk undersökning visar medicinska tecken som onormal hjärtfunktion eller lungkapacitet.

Paniksyndrom: Fysiska symtom utan underliggande medicinsk orsak, ofta i samband med ångest.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur ser prognosen ut för personer som har ätstörningsproblematik? Ge även exempel på vilka faktorer som är kopplade till en negativ prognos.

A

Generellt: Varierande, kan leda till allvarliga hälsokonsekvenser.

Negativa faktorer: Lång duration innan behandling, svårighetsgrad, samsjuklighet med andra psykiska sjukdomar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är typiskt för OCD?

A

Symtom: Återkommande, oönskade tankar (tvångstankar) och repetitiva beteenden (tvångshandlingar) som individen känner sig tvingad att utföra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka insatser med vetenskapligt stöd finns för att förebygga suicid?

A

Vetenskapligt stöd: Psykoterapi (t.ex. KBT), läkemedel, krishantering, uppföljning efter självmordsförsök, minskning av tillgång till medel för självmord.

17
Q

När det gäller interventioner finns olika begrepp. Vad är och hur definieras promotion, prevention och (tidig) behandling?

A

Promotion: Främja psykisk hälsa och välbefinnande.

Prevention: Förhindra uppkomst av sjukdom eller problem.

Tidiga behandlingar: Tidiga insatser vid de första tecknen på problem

18
Q

Beskriv kortfattat vad som karaktäriserar universella, indikerade och selekterade preventionsinsatser samt vilka argument som brukar anges för att satsa på det ena eller andra utifrån ett samhällsperspektiv.

A

Universella: Riktade till hela befolkningen.

Indikerade: För individer med tidiga tecken på problem.
Selektiva: För högriskgrupper.

Argument: Universella insatser når bredare, selektiva och indikerade kan vara mer kostnadseffektiva genom att rikta sig till de mest utsatta.

19
Q

Beskriv hur självskadebeteende kan ha en känsloreglerande funktion.

A

Funktion: Kan minska intensiv psykisk smärta eller ångest, ge en känsla av kontroll eller uttrycka inre smärta.

20
Q

Beskriv hjälpsamma strategier för bemötande vid självskadeproblematik.

A

Strategier: Empatisk lyssnande, validera känslor, utveckla alternativa coping-mekanismer, skapa säkerhetsplaner.