Ångestsyndrom Flashcards
Föreläsning delkurs 2
Hur känns ångest i kroppen?
- Ångest är både ett psykologiskt och kroppsligt tillstånd
- Ofta aktiveras det sympatiska nervsystemet: Märkbar muskelanspänning, påverkad puls och andning, rastlöshet, darrningar osv
- Men kan också höra samman med: förlust av anspänning, oförklarlig huvudvärk, illamående, upprörd mage osv (parasympatiska nervsystemet)
- Var alltid mycket försiktig med att tolka somatiska bekymmer som psykologiska!
- Fysiologiska reaktioner kan också ge kognitiv påverkan tex koncentrationssvårigheter, yrsel, tappar tråden, ringer i öronen, dissociativa tendenser osv
Ångest och rädsla - kroppen
- Puls & blodtryck ökar (hjärta och andning)
- Mer blod till stora muskler – starkare och snabbare
- Men, kalla händer & fötter, illamående, yrsel, svettning, domningar/pirrningar (pga hypervent.) osv
- Fight, flight, freeze – för att agera mot det upplevda hotet
- Initial freeze reaktion: för att scanna av situationen
- Senare freeze reaktion: när man inser att man inte kan ta sig ur den hotfulla situationen (passivitet)
Ångest och rädsla - panikattack
Panikattack – att bli rädd för en fara som inte är där
- Sant VS Falskt alarm
- Cued – en faktisk fara, man reagerar på något specifikt, inte något föreställt
- Uncued – rädsla för ångesten/ångestens fysiska manifestation – Vi föreställer oss en icke-närvarande fara (uppdiktad fara) och som svar reagerar kroppen som om en faktiskt fara är närvarande)
Ångest som känsla
- Negativ framtidsorienterad affekt
- Känsla av kontrollförlust inför framtiden/oförmåga att förutse framtida händelser – rädsla för vad som skulle kunna hända, framtida konsekvenser
- Tanken på vad som skulle kunna hända är förknippad med en fysiologisk respons
- Tanke – känsla (ångesten) – fysiologisk reaktion: Ångesten kan börja antingen i tanken (föreställt hot, expv kontrollförlust inför framtiden), men kan också börja i känslan eller en fysiologisk reaktion (känner sig spänd, pulspåslag – och kopplar detta till det man brukar vara spänd/få puls inför, expv tankar om att dö)
Ångest som konsekvens av oacceptabla känslor
Freuds andra teori om ångest – en biologisk respons som förvarnar jaget om att skydda sig mot risk för traumatisk förlust (av kärlek, beskydd, gemenskap) – ett alarmsystem (som varnar för att en känsla man känner inte är accepterad att uttrycka i den specifika situationen – vilket leder till ångest)
Känsla
- Kognitivt uttryck – ”jag är ledsen”
- Fysiologisk respons – ”tyngd i bröstet, tårar”
- Motorisk impuls – ”gråter”
Psykologiskt försvar
- Formella – Repressiva & Regressiva
- Karaktärsförsvar
- Taktiska – Verbala & Icke-verbala
Vem har ångest?
Sårbarhet
- Hereditet för tendens till att bli orolig och spänd
- Hereditet för panik (tex. tendens att uppleva obehag vid kroppsliga sensationer)
Stress
- Förhållande kontroll & kaos (under uppväxt och livet i stort)
Skyddande faktorer:
- Bemöta och benämna barns känslor och behov
- Skapa trygg bas
Riskfaktorer:
- Negligera barns känslor och behov
- Otrygg anknytning
- Men också, överbeskydd, ”kratta för mycket” – att världen förmedlas som en mycket farlig plats
Perioder av ångest uppstår ofta…
- Vid stress och förändring i livet, och inte bara ”tråkig” sådan
- Vid panik finns ofta, men inte alltid, en tydlig ”första gången”
Komorbiditet, differentialdiagnostik och tilläggsdiagnostik - ångest
Många uppfyller kriterier för flera olika ångestdiagnoser
Ångest förekommer ofta som inslag och tillägg till många tillstånd såsom depression, personlighetssyndrom osv.
Tex: Vid ett och samma tillfälle uppfyllde 55% av alla patienter som fick någon typ av ångest eller depressionsdiagnos minst en annan ångest eller depressionsdiagnos vid samma tillfälle. Livstidsprevalensen för överlappat mellan minst två ångest- eller depressionsdiagnoser är 75%. Vanligaste överlappningen: ca 50% av alla patienter som får en ångestdiagnos får också någon gång i livet en egentlig depressionsdiagnos.
Specifik fobi - centrala drag, prevalens
“Mer än bara rädsla/obehag”
Undergrupper: blod & stick (enda fobierna där en reaktion kan vara att svimma), situationsspecifika, naturliga miljöer, djur, annat
Centrala drag
- Uttalad rädsla/ångest inför och i mötet med specifikt objekt/situation
- Specifikt objekt/situation undviks eller uthärdas med svår rädsla/ångest
- Rädsla/ångest står inte i proportion till faran och/eller sociokulturell kontext
- Rädsla/ångest är ihållande och orsakar kliniskt signifikant lidande/brist i funktion
Panikattacker kan, men måste inte, förekomma vid specifik fobi
Prevalens för specifik fobi:
Årsprävalens: Cirka 7-9% av befolkningen upplever specifik fobi under ett givet år.
Livstidsprevalens: Uppskattningsvis 12-13% av befolkningen kommer någon gång under livet att uppleva en specifik fobi.
Vanliga specifika fobier
Vanliga typer av specifika fobier:
Djur (zoofobi): Rädsla för vissa djur, som ormar, spindlar, eller hundar.
Naturfenomen (naturfobi): Rädsla för höjder, vatten, stormar, eller mörker.
Blod-, injektions- och skaderelaterade fobier (hematofobi, trypanofobi): Rädsla för blod, injektioner, eller medicinska procedurer.
Situationsrelaterade fobier (klaustrofobi, aerofobi): Rädsla för specifika situationer som trånga utrymmen, flygning, eller åka hiss.
Paniksyndrom - centrala drag, prevalens
’Att vara rädd för ångesten/ångestens fysiska manifestation’ Undergrupper: med eller utan agorafobi (platser med mycket folk där det är svårt att ta sig därifrån, folksamlingar, buss)
Centrala drag
- Återkommande oväntade panikattacker (minst 4 symtom föreligger under attacken)
- Minst 1 attack senaste månaden har åtföljts av ihållande rädsla att få ytterligare attacker (eller för vad attackerna medför) eller betydande beteendeförändringar för att undvika panikattacker
Livstidsprevalens: Det uppskattas att cirka 1-4% av befolkningen kommer att uppleva paniksyndrom någon gång under livet.
Årlig prevalens: Ungefär 2-3% av vuxna upplever paniksyndrom varje år.
Social ångest - centrala drag, prevalens
Mer än bara blyg
Centrala drag
- Rädsla/ångest för situationer när en kan utsättas för kritisk granskning av andra. Specifikt, men inte begränsat till, att få fysiologiska symtom som ska leda till negativ omdömen från andra
- Situationen undviks helt eller uthärdas med svår ångest/rädsla
- Rädsla/ångest står inte i proportion till faran och/eller sociokulturell kontext
- Rädsla/ångest är ihållande och orsakar kliniskt signifikant lidande/brist i funktion
Livstidsprevalens: Cirka 7-12% av befolkningen kommer att uppleva social ångest någon gång under livet.
Årlig prevalens: Ungefär 6-7% av vuxna upplever social ångest varje år.
Separationsångest - centrala drag
’Rädsla för att bli lämnad’
Numera relevant för både barn och vuxna
Centrala drag
- För utvecklingsnivån överdriven rädsla/ångest inför att vara åtskild från dem en är fäst vid
- Rädsla/ångest är ihållande och orsakar kliniskt signifikant lidande/brist i funktion
Man behöver veta barnets ålder för att sätta diagnosen, därför att i låg ålder är det “väntat”
GAD (Generaliserat ångestsyndrom) - centrala drag, prevalens
’Att styras av oro’
Ofta personer som ’alltid varit oroliga’
Ofta mer eller mindre kroniskt
Panikattacker förekommer men ofta inte den ’stora grejen’
Centrala drag
- Överdriven och svårhanterad rädsla/ångest inför många olika saker större del av tiden
- Syns i minst 3 (barn: 1) av följande: Rastlös, lättuttröttad, koncentrationssvårigheter, irritabilitet, spänd, sömnproblem.
- Rädsla/ångest är ihållande och orsakar kliniskt signifikant lidande/brist i funktion
Samsjuklighet är generellt mycket vanligt förekommande för patienter med GAD, där mer än 50 % av patienterna har minst en ytterligare psykiatrisk diagnos. Depression är vanligt förekommande som samsjuklighet varför speciellt fokus bör läggas på frågor som rör nedstämdhet och även frågor som berör livsleda och suicidalitet. Patienter med GAD löper också i sig högre risk för självskadebeteende och suicidalitet oberoende av pågående depression.
Livstidsprevalens: Cirka 5-7% av vuxna i den allmänna befolkningen kommer att uppleva GAD någon gång under sitt liv.
Årlig prevalens: Ungefär 2-3% av vuxna lider av GAD varje år.
