Sinnen Flashcards

1
Q

Vilka sinnesorgan finns det?

A

Syn, Hörsel, Jämvikt, Lukt, Smak och känsel. Sinnesceller ger nervsystemet information om den yttre och innre miljön.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vad menas med Yttre miljö?

A

medveta sinnesintryck (perception) som syn, hörsel, smal, lukt, balans och känsel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad menas med innre miljö?

A

ommedvetna sinnesintryck ex.kroppshållning, homeostas, muskelkontroll

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur tas sinnes signalen emot?

A

Signalen som skickas från sinnesceller tas emot via kemisk synaps och receptor. Sinnescellerna aktiverar sinnesreceptorer(proteinmolekyler i sinnescellernas cellmembran).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilken receptor tar emot mekaniska stimuli och var sitter den?

A

Mekanoreceptorer

Inneöre, hud, muskler, senor, stora blodkärl, hjärta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilken receptor tar emot Kemiska stimuli och var sitter den?

A

Kemoreceptorer

Mun, näsa, stora blodkärl, hjärna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilken receptor tar emot stimuli om Temperatur och var sitter den?

A

Termoreceptorer

Hud, hjärna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilken receptor tar emot stimuli om Ljus och var sitter den?

A

Fotoreceptorer

Öga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilken receptor tar emot stimuli om Olika typer av intensiva, ofta skadliga stimuli som leder till smärtupplevelser och var sitter den?

A

Nociceptorer

De flesta kroppsdelar/vävnader. Finns inte i hjärnan(det finns ingen kännsel i hjärnan)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur skickar de sensoriska systemet signaler?

A

Det sensoriska systemet skickar signaler affarent, dvs de sensoriska nervfibrerna från sinnesceller skickar signaler till det olika sinnesreceptorerna inne i centrala nervsystemet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är sensoriska receptorer?

A

Nervceller med förmåga att omvandla sinnesintryck till aktionspotentialer (nervimpulser) för att skicka till centrala nervssystemet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilka tre delar delas sinnes intryck/sensoriska receptoerer in i?

A

Man delar sinnes intryck i tre delar, De finns tre typer av sensoriska receptorerna som tar emot sensorisk information som skickas vidare till CNS.
- Exterocetion som är sensorisk information från omvärlden, ex. syn, hörsel,
- Interoception/visceroception som är sensorisk information från kroppen, dvs förnimmelse från inre organ samt
- proprioception som är sensorisk information om position och kroppsrörelser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är Sinnesförnimmelse?

A

Sinnesförnimmelser, dvs perception, är information från sinnesceller som via nervimpulser tas till storhjärnansbark. Vilken del av hjärnan som tar emot impulsen styr individens upplevelse.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilka är det primära barkområderna som tar upp sinnesförnimmelser?

A

synbarken (bak), hörselbarken (sidorna), somatosensorisk och motorisk bark(mitt i hjärnan).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Kroppssinnen delas in i tre typer. vilka?

A

Exteroception, Proprioception och Interoception/visceroception

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Kroppssinnen delas in i tre typer. Förklara Exteroception?

A

Exteroception: Upplevelsen av den omedelbara omgivningen, mycket info kommer från hud och morhår. Exteroceptions signaler kommer från fria nerver som tar emot information som smärta och temperatur, fri nerver med bindvävstruktur som uppfattar tryck och beröring, samt vibrissae som är morrhår.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Kroppssinnen delas in i tre typer. Förklara Proprioception

A

Proprioception: information om position och kroppsrörelser. Receptorerna finns i muskler, senor, ledkapslar och ligament och registrerar position och rörelse av kroppsdelar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Kroppssinnen delas in i tre typer. Förklara Interoception/visceroception

A

Interoception/visceroception: sensorisk information från kroppen, dvs förnimmelse från inre organ. Dessa receptorer uppfattar sträck/smärta vid dilation, kontraktion eller spasm eller kemisk irritation från kroppen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vilka är de tre huvudtyper av känsel?

A

Hudkänsel, muskel-och ledkänsel, samt retningar från innre organen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Förklara hudkänsel

A

Hudkänsel (somatosensorik=Sensorik från hud, skelettmuskulatur och leder): Hudkännseln känner mekaniska retningar (tryck, beröring) som aktiverar mekanoreceptorer.

Även termiska retningar känns av hudkänseln (värme, kyla) och då aktiveras termoreceptorer.

Hukänsel aktiverar nocioreceptorer när de känner vävnadsskadande/obehagliga/nociceptiva retningar (smärta).

Även vibrissae (morrhår) räknas till hudkänsel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Förklara Muskel- och ledkänsel

A

Muskel- och ledkänsel (proprioception) har receptorer i muskler, senor, ledkapslar och ligament

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Förklara Retningar från inre organ

A

Retningar från inre organ (interoception/visceroception) känner av dilation, kontraktion eller spasm i inre organ eller kemisk irritation från kroppen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

vad är Taktil känsel ?

A

Taktil känsel även kallat beröringssinnet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Hur fungerar morrhår?

A

Morrhår ingår i taktil känsel och har en viktig funktion, speceillt för nattaktivadjur samt andra djur som förlitar sig på andra sinnesintryck än syn. Morrhår ger information om ytstruktur. Ett morrhår kopplar till ett speciellt område i sensoriska cortex som tar emot information från det morrhåret. En till en kontakt=ett hår kontakt till ett område i storhjärnsbarken, detta gör att strukturen runt individen kan kartläggs lite som ett pussel. Morrhår motsvarar känsligheten i humana fingertoppar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Förklara fyra sensoriska celler i huden?

A
  1. Fria nervändar som reagerar på smärta, temperatur. De är en stor nerv som förgrenar sig mer och mer till den tar slut.
  2. Nervändar med bindvävsstruktur reagerar på tryck, beröring
  3. Skivformade nervändslut känner deformering av huden (kläm, nyp)
  4. Runt hårsäckarna finns fria nervändslut som är känsliga för rörelse av håret, dels av pälsen men också av rörelse av morrhår
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Hur tar sig signaler om tryck och beröring till hjärnan?

A

Genom A-betafibrer.
A-betafibrer är grova och myeliniserade (de är snabba). De skickar signaler om lätt tryck, beröring samt vibration.

Somatosensoriska nervfiber leder affarent information till hjärnstammen vid a-betafibrer som är första ordningens neuron i dorsalsträngsbanorna. I hjärnstammen kopplas det till andra ordningens neuron som för informationen vidare till talamus.
Talamus processar signalen och för den vidare till somatosensoriska cortex via tredje ordningens neuron.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad betyder Somatosensoriska?

A

Somatosensoriska= Känselsinnen, processer som ger upphov till eller påverkar sinnesintryck och tillhörande perception (uppfattningsförmåga).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Hur tas temperatur sesorer upp?

A

Medvetenheten av upplevelse av temperatur tas upp via sensoriska nervfibrer med fria nervändslut under överhuden (epidermis), Köldfibrer, Värmefibrer samt Smärtfibrer.

Svettkörtlar gör att det är lättare att reglera värme, men katter och hundar t.ex. kan inte svettas på samma sätt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad sköter Muskel- och skelettsinnet?

A

ger nervsystemet information om kroppsdelarnas lägen och rörelse (proprioception).
Detta sinne sköter kroppshållningen, och reflextorisk styrning exempelvis att den reglerar så man inte ramlar såfort något stöter i en, reglerar att kroppshållningen ändrar om omgivningen ändra (upp/ner backe ex).
Muskel och skelettsinnesceller finns i skelettmuskelatur, senor och ledkapsalar och leder till ändamålsenliga, välkoordinerade och smidiga rörelser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vad är smärta?

A

Smärtsinnet ger individen förmågan att uppleva smärta. Smärtsinnet har behållts samma genom evolutionen (evolutionärt konserverad) och är viktig ur ett överlevnadsperspektiv då det fungerar som ett varningssystem (även viktig klinisk)

Smärta är en subjektiv upplevelse som påverkas av tidigare erfarenheter och som aktiverar sympatiska nervsystemet (ökad hjärtfrekvens och blodtryck, minskad blodtillförsel till huden)
Smärta delas in i Akut smärta ex akut vävnadsskada och kronisk smärta som pågår länge, ex atros

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vad är en annan indelning smärta?

A

En annan indelning är nociceptiv smärta som uppkommer av aktivering av nociceptorer, samt neuropatisk smärta som är skador och sjukdomar på det somatosensoriska nervsystemet (uppfattning av smärta) som händer via skador på nerver.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vad är nociceptiv smärta?

A

Nociceptiv smärta uppstår genom retning av nociceptorer (fria nervändar) i hud, muskulatur, ben, leder, inre organ (visceral smärta) och andra vävnader. Det kan ex. vara vävnadsskada eller vävnadsirritation ex. inflammation, fraktur.

Nociceptorer aktiveras av:
Mekaniska stimuli (tryck, slag), Termiska stimuli (kyla, värme, skadligt varmt eller skadligt kallt)
Kemiska stimuli (kemiska mediatorer dvs kemiska ämnen som frisätts i samband med vävnadsskada)

Generellt är nociceptiv smärta välavgränsad och lätt att beskriva, men visceral smärta (inre organ) är undantaget då den är mer diffus.

Somatisk(kroppslig) smärta delas in i ytlig smärta (knutet till huden) samt djup smärta (snuten till skelettmuskulatur, bindväv, ben och leder)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

vad är Kemiska mediatorer ?

A

Kemiska mediatorer är kemiska ämnen som frisätts vid vävnadsskada och förmedlar inflammatorisk respons, ex. Prostaglandin(hämmas av läkemeden som dämpar inflamation och smärtan), serotonin, histamin, substans P mfl. De kemiska mediatorerna aktiverar eller sensitiserar(ökar känslighet) nociceptorer.

34
Q

Förklara Första ordningens neuron

A

Första ordningens neuron kan vara antingen A-betafibrer, A-deltafibrer eller C-fibrer.

A-betafibrer är snabbast, de är grova och myeliniserade och leder lätt tryck, beröring och viberation. Detta leder inte signaler om smärta.

A-delafibret är tunna och myeliniserade, de leder skap och vällokaliserad smärta. C-fibrer är tunna och omyeliniserade vilket betyder att de leder signalen långsamt. De leder dov och diffus smärta.

Vid smärta leds alltså signalen av A-deltafibrer eller C-fibrer, beroende på smärtan.

35
Q

Förklara Uppåtgående smärtbanor

A

Nociceptorer aktiveras och somatosensoriska nervfibrer (afferent) leder information in till dorsalhornet via A-delta-fibrer eller C-fibrer (första ordningens neuron). Här sker en omkoppling av impulsen, signalen omkopplas till andra ordningens neuron som lämnar från motsatt sidas ventralhorn (framhorn). Signalen ledsupp till thalamus via spinotalamiska banor. I thalamus kopplas signalen om till tredje ordningens neuron och går till somatosensoriska cortex som ska tolka informationen. När signalen nått somatosensoriska cortex blir individen medveten om smärtan.

36
Q

Vad är Endogen smärthantering?

A

Det är kroppens egna sätt att hantera smärta

Kroppen har ett egen system för att balansera och hämma inkommande smärt signaler. Kroppen använder sig av “gate-kontroll-teorin” samt Endogena opioida systemet.

37
Q

Förklara “The Gate Control Theory”

A

“The Gate Control Theory” = smärtsignaler under vissa omständigheter inte överförs till hjärnan. Det bygger på antagandet att det finns en viss nervmekanism i ryggmärgen som fungerar som engrind.
Detta fungerar genom att nerver som inte sänder smärta aktiveras och hämmar smärtsignalen. dvs A-beta-fiber stimulleras och hämmar A-delta och C-fiber eftersom området i ryggmärgen får stimuli från både smärta och beröring. Omkopplingen i dorsalhornet till de ascenderande banorna hämmas, dvs smärtsignalen blir då till viss del “utkonkurrerad” och signalen kan inte nå hjärnan i full utsträckning. Detta är varför djur kan slicka på sår.

38
Q

Förklara det endogena opioida systemet

A

Det endogena opioida systemet är kroppens egna morfinliknande substanser. Descenderande (nedåtgående) smärthämmande banor aktiveras av serotonin och noradrenalin och från hjärnstammen går kroppens egna smärthämmande hormon (opioida peptider) ner till ryggmärgen och hämmar smärtimpulsen i dorsalhornet. Även det man gör vid läkemedelnbehandnig med opioider.

39
Q

Vad är klåda?

A

Klåda uppstår genom retning av pruriceptorer (fria nervändar) i hud (andra än smärtreceptorerna). Pruritrogener är substanser som framkallar klåda, ex. histamin (det som gör klådan) som frisätts från mastceller. Då utlöser klådreflex (kli, gnuggning) som är koordinerade muskelrörelser som kontrolleras på ryggmärgsnivå.

40
Q

Vad skiljer klåda och smärta?

A

Klåda har många likheter med smärtadär båda känslorna är obehagliga, men där de beteendemässiga mönstren skiljer sig åt. Smärta skapar en smärtreflexoch klåda en klådreflex.

  • Klådreflexen är särskilt viktig för pälsdjur så det används för att avlägsna ex parasiter
41
Q

Ytteröra på latin

A

Ytteröra: Auris externa

42
Q

Trumhinna på latin

A

membranum tympani

43
Q

Vad består ytter örat av och hur fungerar det?

A

Ytterörat består av en öronlapp som veckar in sig i öronmussla. Öronlappen är rörlig vilket gör att djuret lättare kan lokalisera ljud. Yttre hörselgången går från öronlappen in mot trummhinnan (är L formad hos hund och katt)

Trumhinna (membranum tympani) är gränsen mellan ytter- och mellanöra.

44
Q

Mellanörat på latin

A

Mellanörat: Auris media

45
Q

Vad ingår i mellan örat?

A

Mellanörat består av trumhåla, som sitter innanför trumhinnan.

Hörselben; hammaren, städet, stigbygeln, sitter i trumhålan

Örontrumpet är den gång som förbinder mellanöra och svalg (ex när man gäspar och tryckutjämnarer i örat)

46
Q

Inneröra på latin

A

Inneröra: Auris interna

47
Q

Vad ingår i innerörat?

A

Innerörat består av hörselsnäcka och båggångar.

Hörselsnäckan innehåller gångar där sinnesceller som uppfattar ljudvågor sitter.

Båggångarna består av tre bågar som alla innehåller vätska och otolitorgan(grupper av celler). I båggångarna finns jämviktssinne samt sinnesceller för balans. Otolitorgan mäter flödet i vätskan, detta flöde översätts centralt till information om huvudets rörelse.

48
Q

Förklara ljudets väg i örat

A

Ytterörat fångar upp ljudvågor som gör att trumhinnan svänger(vibrerar) i samma frekvens som ljudet. Vibrationerna överförs till hörselben via hammaren som har kontakt med trumhinnan. trumhinna→hammare→städet→stigbygeln.

Stigbygeln fäster i membran i ovala fönstret (öppning in till innerörat) och överför svägningar till vätskan som finns i hörselsnäckan. Sinnesceller(hårceller) i hörselsnäckan stimuleras av rörelsen i vätskan och börjar röra sig, och sensoriskanerver skickar signal till kranialnerv 8 (hörsel- och balansnerven) som i sin tur för impulsen till hjärnstammen. Hjärnstammen skickar informationen till thalamus som vidare skickar det till hörselbarken som gör individen medveten om det man hör.

49
Q

Vad är jämnvikt sinnet?

A

Jämnvikt=balans

50
Q

vad sitter balans sinnet?

A

Balanssinnet sitter i inneörat i båggångarna. Sensorisk information från jämviktsorganet(båggångar) i innerörat samt till viss del synsinnet hanterar information om kroppshållning.
Majoriteten av informationen från balansorganen är omedveten reflektorisk styrning. De förser hjärnan med information om huvudets position i förhållande till kroppens vertikalaxel och acceleration av huvudrörelser

51
Q

Vad har ögats position att göra med synen?

A

Ögonens placering avgör storleken på synfältet och skiljer sig mellan rovdjur och bytesdjur

Binocular: Den del där vardera ögas synfält överlappas och området rakt framför uppfattas av båda ögonen.

Ögonen som är centralt placerade på djuret finns främst hos rovdjur. Djupseendet ökar och möjliggör bra fokus på nära håll samt synskärpa. Binocular del av synen är stor.

Många bytesdjur har lateralt placerade ögon som möjliggör ett brett synfält och en god överblick av omgivning utan att behöva vrida på huvudet (minskar blindspot). Binocular del av synen är liten.

52
Q

Ögon på latin

A

Oculus

53
Q

hur är ögonlocken uppbyggd?

A

Ögonlocket består av övre ögonlocket, nedre ögonlocket och tredje ögonlocket.
Finns en tunn hinna (Conjunctiva) som klär insidan av ögonlocken. Fortsätter över senhinnan och kanten av hornhinnan

54
Q

hornhinnan på latin

A

cornea

55
Q

senhinnan på latin

A

sclera

56
Q

Vad styr ögonens rörelse?

A

Ögonmuskler styr ögon rörelser

57
Q

Bindhinnan, den tunna hinna som klär insidan av ögonlocken, heter på latin

A

Conjunctiva

58
Q

Ögonglobens två lager

A

Fibröst lager som ger ögongloben form och spänst samt skyddar och fungerar sammanhållande. består av - cornea(hornhinna) som är transparant samt
- Sclera (senhinna) som är en vit senlik hinna.

Vaskulärt lager (uvea) är mellan senhinnan och näthinnan. Det förser ögat med blod och reglerar linsens form samt pupillens storlek. består av
- Strålkropp/cillarkropp som innehåller muskel som kontrollerar ögats förmåga att anpassa synen på olika avstånd samt producerar vätska,
- Iris(regnbågshinna) som ger ögat dens färg
- Choroidea(åderhinna) vars blodkärl försörjer den yttre delen av näthinnan med syre och näring.

59
Q

vad är Tapetum lucidum?

A
  • Tapetum lucidum, som finns hos många djur, som reflekterar ljus tillbaka till ögat och bidrar till förbättrat mörkerseende.
60
Q

regnbågshinna på latin

A

Iris

61
Q

åderhinna på latin

A

Choroidea

62
Q

Yttligare delar av ögongloben

A

Vidare består ögongloben av Linsen, Glaskroppen och främre- och bakre ögonkammare.

63
Q

Strålkropp/cillarkropp gör?

A

innehåller muskel som kontrollerar ögats förmåga att anpassa synen på olika avstånd samt producerar vätska,

64
Q

Iris gör?

A

Iris(regnbågshinna) ger ögat dens färg

65
Q

Choroidea gör?

A

Choroidea(åderhinna) vars blodkärl försörjer den yttre delen av näthinnan med syre och näring.

66
Q

Ögonkamrarna gör?

A

Ögonkamrarna innehåller transparant kammarvätska (tårvätska) som förser hornhinnan och lins med näring, samt hjälper till att bibehålla ögats normala tryck och hornhinnans form.

67
Q

Reteina gör?

A

Reteina(näthinna) som har fotoreceptorer och innehåller två typer av ljuskänsligaceller

68
Q

näthinna på latin

A

Reteina

69
Q

Vad består iris av?

A

Iris (Regnbågshinnan) består av glatt muskulatur, både ring- och radiärmuskel

Vid svagt ljus kontraherar radiärmuskelfibrerna(sympatiska nervsystemet) → pupillen dilaterar → mer ljus till ögat

Vid starkt ljus kontraherar ringmuskelfibrerna (parasympatiska nervsystemet) → pupillen
kontraherar → mindre ljus till ögat

70
Q

Vad kallas det när pupillen minskar och dilaterar?

A
  • Mydriasis = pupilldilatation (stor pupill)
  • Mios = pupillförminskning (liten pupill)
71
Q

hur leds ljuset till hjärnan?

A

Ljuset utgörs av elektromagnetiska vågrörelser som aktiverar näthinnans fotoreceptorer och ger upphov till nervimpulser. Impulserna leds från näthinnan till synnerven(kranialnerv II) till synnervskorset (chiasma opticum) som finns på undersidan av mellanhjärnan.
Det finns en syn bana på vardera sida (en på höger, en på vänster). Synsignalerna leds till synbarken där individen blir medveten om vad den ser.

72
Q

Vad består nervlagret i ögat av?

A

Nervlager sitter innerst och består av Reteina(näthinna) som har fotoreceptorer och innehåller två typer av ljuskänsligaceller,
- stavarsom är mycket ljuskänsliga som används för mörkerseende,
- tappar som har hög synskärpa under goda ljusförhållanden.

73
Q

Hur fungerar Tårvätskeapparaten?

A

Tårvätskeapparaten = producerar tårvätskan

Tårkörtlar producerar kontinuerligt tårvätska som används till att rensa och smörjer ögats framsidan och förhindrar uttorkning av hornhinnan. I kall miljö motverkar den kroppsvarma tårvätskan frostskador på hornhinnan. Tårvätskan innehåller bakteriedödande enzym och antikroppar.

Tårvätskan dräneras genom mynningar i mediala ögonvinkeln till ett kanalsystem som mynnar i näshålans golv. I näshålan fuktar tårvätskan slemhinnan.

74
Q

Vad använder djur luktsinner till?

A

Luktsinnet används för kommunikation mellan djur: avkomma/mamma, revir, flocktillhörighet, sexuell status mm.

75
Q

Skiljer sig luften som djuret luktar med de djuret andas?

A

Det skiljer sig på hur luften färdas om djuret andas, eller nosar/luktar. När djuret nosar färdas det via luktsmelhinna.

76
Q

Vad är luktstemhinnan?

A

Luktslemhinna innehåller luktreceptorer. Axoner går upp genom håligheter i skallbenet via luktnerven (kranialnerv I: N. olfactorius) och vidare till luktloben.

77
Q

Vad är Jacobsonska organet/Vomeronasala organet?

A

Jacobsonska organet/Vomeronasala organet är en gång som ligger parad vid nässkiljeväggen i näshålansgolv och används för att uppfatta luftburna doftpartiklar.

Feromoner är doftmolekyler som fungerar i kommunikativt syfte mellan individer av samma art, ex. sexualbeteende. De kan även fungera i lugnande syfte. Flemmingbeteende hos djur aktiverar jacobsonska organet.

78
Q

vad är Smakorganet?

A

Smakorganet: tungan

79
Q

Hur är tungan uppbyggd?

A

Tungan har tungpapiller som är utspridda på tungans yta. De fungerar som skydd och har mekanisk funktion.

Trådpapiller: spetsiga, utspridda över större delen av tungryggen.

Bladpapiller; på sidorna vid tungroten. smaklökar (sinnesceller)

Vallgravspapiller; vid tungroten. smaklökar (sinnesceller)

Svamppapiller; utspridda över sttungryggen.smaklökar (sinnesceller)

80
Q

Vilka smaker

A
  • Bitter smak är viktigt för att uppfatta många växttoxiner (om maten är giftig)
  • Söt smak attraktivt för flertalet djur utom katt
  • Smakpreferens kan ändras med erfarenhet: illamående av mat leder till undvikande av maten.