Digestion Flashcards
1
Q
Skillnad på digestionskanalen mellan karnivorer och omnivorer
A
Karnivorer ex. katt och hund, har en Kort, simpel digestionskanal och expanderbar magsäck
Omnivorer ex. människa och gris, har en större variation beroende på huvudföda. De har en ängre digestionskanal och välutvecklad tjocktarm
2
Q
fyra digestions processer
A
-mekanisk bearbetning och transport(tuggning, kontraktioner),
- sekretion (enzymet, buffrande som höjer pH från surt till neutralt eller surgörande sekret, slem osv),
- enzymatisk spjälkning(stegvis process ger molekyler av rätt storlek),
- absorption (upptag av näringsämnen).
3
Q
Hur regleras digestionsprocesser?
A
Nervös och hormonell reglering.
Regleringen sker via negativfeedback från sensoriska nervceller som ger informaition om koncentration av näringsämnen, osmolitet(koncentration av lösa partiklar), pH, uttänjning och irritation av slemhinnan →till→ motoriska nervceller som glatt muskulatur, sensoriska körtlar och endokrina celler.
4
Q
Vilka typer av nerver består dinestionskanalen av?
A
sensoriska och motoriska nerver, interneuron
(interneuron=I stort sett alla nervceller som inte är motoriska eller sensoriska).
5
Q
Vad är nervös reglering?
A
Nervös reglering=reglering via neuron istället för hormoner.
Nervös reglering består av två delar, de långa och de korta reflexbågarna.
6
Q
Förklara Korta reflexbågar
A
Korta reflexbågar sköts lokalt i enteriska nervsystemet(ett ett autonomt nervsystem) och går inte upp till CNS. De består av ganglienervknutar inom digestionskanalen.
Det enteriska nervsystemet kan reglera sig själv och reagerar på lokala förändringar genom sekretion eller motilitet (rörelse).
De korta reflexbågarna har en egenkontroll och behöver inte gå upp till CNS, utan alla komponenter för regleringen finns i digestionskanaeln och mag-tarm kanalen relgerar snabbt sig själv.
7
Q
Förklara långa reflexbågar
A
Långa reflexbågar sköts av CNS och går genom CNA och kan ta emot både lokala stimuli från mag-tarm kanalen, men även utifrån (ex se mat, känna lukten osv) och kopplar då på enteriska nervsystemet.
De långa kan också skickas mellan olika delar i mag-tarm och på så sett koordinera aktiviteten i enteriska nervsystemet=entero-enteriska reflexer. Ex när vi tuggar skickas signalen till magsäcken som säger att nu kommer det föda. De styr saliv, bukspott och lever.
8
Q
Vad är Lumen?
A
Lumen= håligheten i tarmen, blodkärl och bronker
9
Q
Var utsöndaras hormoner i det enteriska systemet?
A
Hormoner utsöndrar från epitelceller som är specialiserade och finns i mag-tarm-kanalen. De utsöndras både vid nervös stimulering och stimulering från uttänjning och ökad koncentration av olika näringsämnen.
Både endokrina och neuro hormoner används.
10
Q
Förklara endokrina hormoner och neurohormoner.
A
Endokrina hormoner kan verka över kortare eller längre avstånd. I de flesta fall frisätts hormonerna i blodbanan, och verkar på målorgan som kan finnas i en annan del av kroppen än där det tillverkas. Utsöndaras avendokrina organ.
Neurohormoner: Produceras i Neuroendokrina celler, dvs celler som emottagernervimpulser från till exempelsignalsubstanser, och vilka som svar på detta får hormoner att utsöndras iblodet.
11
Q
Vilka endorkina hormener anväds i enteriska systemet?
A
- Gastrin: ökar produktion och frisättning av saltsyra och sekret av mucosa (slemhinna)
- Kolecystiokinin(CCK): ökar produktion och frisättning av bukspottsenzymer+ kontraherar gallblåsan
- Sekretin: ökar produktion av vätekarbonat (HCO3-)
- GIP (gastric inhibitory peptide): ökar insulin och minskar saltsyra och magtömning (hämmande hormon)
12
Q
Vilka neorohormoner används i enteriska systemet?
A
- VIP (vasoactive intestinal peptide): recepitv relaxering, magsäcken tänjs ut
- GRP (gastrin realising peptide): ökar produktionen av gastrin
13
Q
Vad är motilitet
A
Motilitet= en organisms rörlighet.
Glatta muskulaturens motilitet regleras både av nervös och hormonell reglering
14
Q
Förklara periastaltik
A
Periastaltik: transport av fodret genom digestionskanalen mot anus i lagom hastighet. Sker med hjälp av negativ feedback, så det inte går för fort men också inte för långsamt.
15
Q
Förklara Segmentering
A
Segmentering: blandar fodret med sekret och ser till så att alla nedbrytningsprodukter (maten) kommer i kontakt med den apikala ytan av epitelet i magtarmkanalen.
- dvs att det inte hela tiden är samma produkter som ligger vid väggen på mag-tarm-kanalen
16
Q
Vad är Interstitiella cajalceller och hur fungerar de?
A
Interstitiella cajalceller är en sorts pacemakerceller som startar och koordinerar rörelserna i magsäck och tarm och är viktiga för en normal mag-tarmfunktion. De är specialiserade glatta muskelceller i mag-tarm-kanalen som skickar en svag elektrisk impuls som kallas ”Slow waves” genom oscillerande(vibrerande) cellmembran.
Signalen färdas från cajalceller till närliggande muskelceller via gap junction vilket synkroniserar glatta muskulaturen. Men vågen är inte stark nog för att skapa kontraktion (men den gör att muskelaturen aldrig är helt avslappnad). Kontraktionen sker med kombination av nersös eller hormonell stimullering.
17
Q
vad är gap junction ?
A
gap junction= kanalförbindelse: en typ avcellkontakt som gör att jonerkan passera mellan membran, de bildar kanaler mellan cellerna)
18
Q
vilka rörelser sker via kontraktionen?
A
Kontraktionen sker via peristaltiska rörelsen och segmentering.
19
Q
Vad är tonus?
A
Tonus: grundspänningen i musklevävnad, att muskulaturen aldrig helt avslappnad.
20
Q
Vad är migrerande motorkomplex?
A
Migrerande motorkomplex är ett mönster av elektrisk aktivitet i mag-tarmkanaleni en regelbunden cykel under fasta.
21
Q
Hur fungerar migrerande motorkomplex?
A
Magsäcken är tom och absorptionen i tunntarmen har avstannat vilket leder till att segmenteringen avslutas och ersätts med MMC.
Kraftig kontraktion startas i magsäcken och pylorussfinken(nedre magmunnen) slappnar av. Magsäcken töms på osmältbart innehåll (ex ben) och avstötta epitelceller. Kontraktionen fortsätter i tunntarmen genom peristaltik och fortsätter i en cykel(1-2h) tills djuret äter något nytt.
22
Q
Hur fungerar karnivorers tuggning?
A
karnivorer tuggar lite eller inget alls och endast i vertikala rörelsen. Ju mer växtmatrial ju mer tuggning krävs.
23
Q
Vad är tuggningens funktion?
A
Funktionen med tuggning är att göra maten sväljbar genom att blanda in saliv ovh sönderdördela födan.
24
Q
Vad är salivets funktion?
A
Saliv innehåller främst vatten och underlättar sväljning och sköljer rent munhålan. Salivet motverkar karies och infektioner med hjälp av HCO3- (vätekarbonat), immunglobuliner och lysozym. Salivet använda också för temperaturregleringen på maten, att maten blir till bra temperatur samt ger förmågan att känna smak.
25
Vad startar spjälkningen hos omnivorer?
Omnivorer har en Enzymatisk nedbrytning av stärkelse – viktigt hos ex. gris
- Viss spjälkning kan då börja redan i munhålan- sker endast hos omnivorer och inte hos karnivorer. Amylas finns i salivet hos omnivorer och börjar spjälkningen av stärkelse. Det är speciellt viktigt för gris med amylas i salivet eftersom de inte har amylas i magsäcken
26
Vad reglerar saliveringen?
Saliveringen regleras med både nervös, parasympatisk och sympatisk reglering.
Nervös reglering: medfödda reflexer (ex. tuggar mat) och inlärda reflexer (ex. saliverar av vis mat innan vi äter det).
Parasympatikus (acetylkolin & VIP) stimulerar till ökad mängd saliv
Sympatisk stimulering (noradrenalin) ökar koncentrationen av enzymer och slem
- Kraftigt sympatiskt påslag inhiberar salivering totalt
27
Hur många stora spotkörtlar finns?
Tre stora spottkörtlar, men karnivorer har fyra. Zygomatig gland är en spottkörtel som endast karnivor har
28
Vad är bolus?
bolus: en klumpformad massa av tuggad föda och saliv som bildas vid tuggning i munhålan och som sedan, vid sväljning, passerar genom matstrupen.
29
Förklara sväljning och hur maten når magsäcken
Sväljning är initialt viljestyrt men övergår till reflex.
1. En tugga (bolus) frånskiljs och förs med hjälp av tungan bak mot svalget
2. Känselreceptorer i svalget stimuleras och skickar impulser till sväljcentrat i förlängda märgen (medulla oblangata) som utlöser sväljreflex
-- Stimulering av svalgmuskulaturen, passagen till näshålan stängs, epiglottis stänger passagen till luftstrupen och övre esophagealsfinktern öppnar foderstrupen. Svalgmuskulaturer kontraherar
3. Esophagealsfinktern stängs och andningen återupptas
4. Sväljcentrat initierar peristaltik i matstrupen
5. Nedre esophagealsfinktern (Cardiasfinktern: precis över magsäcken) öppnas och fodret når magsäcken.
30
Kan karnivorer/omnivorer lagra mat i magsäcken?
Karnivorer kan lagra foder i magsäcken, omnivorer i mindre utsträckning
31
Vad är magsäckens funktion?
Magsäckens funktion är att ta emot, lagra och beabera föda. Magsäcken kan bara ta emot mat om den har tänjts ut (stimuleras av VIP→ stor plats)
32
Vad händer i magsäcken?
Mekanisk bearbetning och inblandning av magsaft i födan (peristaltik för att skjutsa det framåt och segmentering för att röra om).
Spjälkning av protein och stärkelse sker med olika enzymer (Viss stärkelsespjälkning med amylas och Viss proteinspjälking med pepsin),
Avdödning av bakterier med hjälp av HCL (saltsyra) och sedan portioneras det ut till tunntarmen.
Skyddande slem/mucin täcker hela magsäcken och skydddar epitelcellerna från saltsyra.
33
Vad är Fondus och corpus?
Två delar i magsäcken som har körtelvävnad - de körtlar som kan producera magsaften
fondus= ligger i övre delen av magsäcken
corpus= mitten
34
Vad innehåller magsaft?
Magsaft innehåller vatten, elektrolyter, saltsyra, pepsin, intrinsic factor samt mucin(slem)
35
Vad bildas/utsöndras i magsäcken när mat kommit?
Födan kommit ner till magsäcken och ska börja blandas med magsaften.
Pepsin utsöndras som proenzymet pepsinogen från huvudceller. När de kommer i kontakt med saltsyra omvandlas det till pepsin.
Saltsyra (bildas i magsäcken), Kommer från paritalceller (en typ av epitel som producerar saltsyra)
Intrinsic factor: Instrinsic factor är ett protein som produceras i magsäcken och binds till vitaminet. Utan intrinsic factor går alltså vitaminet genom tarmen utan att upptas och försvinner ut i toaletten.
36
Varför utsöndas inte pepsin i sin aktiva form?
Anledningen till att pepsin inte utsöndras i sin aktiva form är att det skulle kunna börja bryta ner fel saker (protein i cellen).
37
Hur bildas saltsyra?
I parietalcellen sker jämnviktsbalans, så H+ transporteras ut ur cellen genom aktiv transport in till magsäcken och går ihop med clorid (Cl-) och bildar saltsyra.
38
Vad är "The gastric mucusal layer”?
”The gastric mucusal layer” (magslemhinnan) är ett ogenomträngligt cellmebran för H+.
39
Hur fungerar The gastric mucusal layer?
Pågrund av tight junctions mellan celler (en koppling mellan celler som skapar en till synes ogenomtränglig barriär) är det ogenomträngligt för H+. Lagret byts ut med 2-3 dagars mellanrum, detta för att förhindra skada av saltsyran. Lagret gör att epitelcellerna är ogenomtränigliga för vätejoner. Genom prodecution av slem och vätekarbonat skapas ett pH på 7, medans magsyran ligger på ett pH på 2.
- När skyddet inte fungerar får man magsår: vätejoner kan på läcka ur eftersom skyddet är skadat.
40
Hur regleras magsaftens sekretion?
Parasympatiska nervsystemet stimulerar sekretionen med hjälp av acetylkolin medan det sympatiska nervsystemet inhiberar med hjälp av noradrenalin.
41
Tre saker som utsöndras till magsäcken och via vad?
- G-celler: speciella celler som producerar gastrin
- Pepsin(enzym som bryter ner aminosyror) bildas från pepsinogen som frisätts från huvudceller(chief cells) i magsäcken.
- Parietalceller är en typ av epitelcell i magsäckens slemhinna som bla utsöndrar saltsyra
42
Hur fungerar stimuleringen av sekretion i magsäcken?
När en impuls kommer genom vagusnerven påverkar det huvudceller att producera pepsinogen och parietalcellerna att producera saltsyra.
Stimulering av sekretion sker när magsäcken tänjs ut vilket stimulerar G-celler att producera gastrin och ECL- celler att producera histamin. Peptider i magsäcken kommer även de stimulera G-celler att producera gastrin vilket i sin tur stimulerar ECL-celler att producera histamine. → ökar saltsyra produktionen.
43
Hur sker inhibering av sekretion i magsäcken?
Inhibering av sekretion sker när pH faller mot 2 vilket gör att hormonet somatostin (hämmar gastrointestinala hormoner) utsöndras från D-celler och blockerar gastrin vilket leder till minskad production av saltsyra. Även sympatiska nervsystemet samt signaler från duodenum(CCK, sekretin och GIP) kan inhibera sekretionen.
44
Vad gör CCK och GIP?
CCK: ökar produktion och frisättning av bukspottsenzymer+ kontraherar gallblåsan
- Sekretin: ökar produktion av vätekarbonat (HCO3-)
GIP: ökar insulin och minskar saltsyra och magtömning.
45
Hur påverkar muskelkontraktioner i magsäcken maten?
Muskelkontraktioner i magsäcken: När maten blandads runt och är redo att fördelas sker ett kraftig Peristaltik kontraktion och lite föda i taget pressas ut. Kontraktionerna startar i fondus och rör sig neråt mot pylorus. När pylorus kontraherar pressas maten ut i doudenum. Kontraktionerna av pyrolussfinktern (nedre magmunnen) gör sedan att återflöde förhindras och ger kraftig omblandning av maten (segmentering).
46
Vad skapar kontraktionerna i magsäcken?
Uttänjning ger upphov till nervösa reflexer, Cajal-celler skickar slow waves och det sker kontraktioner. När magsäcken ska tömmas stimuleras peptider och aminosyror av gastrin vilket leder till kontraktioner och relaxtion av pylorussfinktern,
47
Vad inhiberar duedenum?
Inhibering i duodenum sker när duodenum har ett högt fettinnehåll vilket gör att CCK(och GIP) utsöndras och inhiberar tömningen.
Detta sker för att vi inte kan ha för mycket fett åt gången i tunntarmen eftersom det tar längre tid att spjälka fett och de kommer inte hinna smältas om det är för mycket.
Ett lågt pH gör att sekretin utsöndras och inhiberar tömningen. Uttänjning av duodenum(första delen av tunntarmen) sker med långa och korta reflexbågar (Sympaticus). Detta gör att kontraktionerna minskar och pylorussfinkern kontraherar.
48
Besrkiv tunntarmen och dens funktion?
Miljön i duodenum reglerar hastigheten på magsäckenstömning, och i tunntarmen sker den huvudsakliga spjälkningen och absorptionen av näringsämnen.
I tunntarmen sker både segmentering och peristaltik. Tunntarmen har en veckad yta med mikrovili(små utskott) som gör att det finns en stor yta där näringsämnen kan tas upp.
49
Vad händer när maten kommit till tunntarmen?
När födan kommer ner i tunntarmen, utsöndras proteinet CCK, från tarmslemhinnan till blodet. CCK påverkar gallblåsan till att dra ihop sig och tömma sitt innehåll samtidigt som bukspottkörteln stimuleras att tömma sitt sekret. Galla och bukspott utsöndras till tarmen genom en gemensam utförsgång.
50
Vad är Gallans två huvudsakliga uppgifter?
bryta ned födan i tarmen och att eliminera gifter från kroppen.
galla krävs för nedbrytning av fett
Bukspotten innehåller proteiner(enzymer), som bryter ned födan i mindre absorberbara beståndsdelar och då den kommer i kontakt med tarmslemhinnan upphör frisättning av CCK.
51
besrkiv bukspott och dens funktion
Bukspott produceras i bukspottskörteln och består av HCO3- (vätekarbonat) och enzymer.
Vätekarbonat är buffrande, dvs neutraliserar magsaften i duodenum vilket skyddar epitelcellerna och möjliggör enzymspjälking(eftersom enzymerna i bukspottet inte kan fungera i för lågt pH).
52
Vilka enzymer finns i bukspott?
Enzymer i bukspott är Trypsin(trypsinogen) som spjälkar protein,
Lipas som spjälkar fett,
Amylas som spjälkar stärkelse, även
Chymotrypsin (chymotrypsinogen), Phospholipas, Ribonucleas samt Deoxyribonuclease.
53
Förklara Enzymerna proteaser och trypsin aktivering
Enzymerna proteaser och trypsin är enzymer som har aktiverats i tunntarmen. Proteaser som bryter ner bindningar mellan protein utsöndras som proenzymer och måste aktiveras i tunntarmen innan spjälkning kan ske. Trypsin utsöndras som passiv form som trypsinogener, då det annars skulle kunna skada. Det aktiveras av enteropeptidase och blir till trypsin.
54
Vad är gallans två huvudsakliga uppgifter?
Gallans två huvudsakliga uppgifter är att bryta ned födan i tarmen och att eliminera gifter från kroppen.
55
Hur produceras galla?
Galla bildas av leverna, samlas upp i gallblåsan och blandas med tunntarmens innehåll. Galla är alkalisk(basisk) och innehåller HCO3-(vätekarbonat). Levern producerar galla via kolestrol till gallsyra till gallsalt. Gallsalter krävs för fettnedbrytningen
56
Vad är det enterohepatiska kretsloppet och vad har det med galla att göra?
Galla är vattenlösliga, och kan ej diffundera genom epitelcellerna vilket innebär att det kan vara aktiv genom hela tunntarmen. I ileum(slutet av tunntarmen) kommer 95% av gallsalterna att återabsorberas och transporteras tillbaka till levern. Det kallas det enterohepatiska kretsloppet: Från ileum → v.porta som går till levern som → skickas galla till duodenum
57
Hur regleras galla?
Reglerig av galla sker när det finns mycket gallsalter i blodet pga enterohepatiska kretsloppet. hepatocyterna(leverceller) tar upp gallsalter från blodet och så känner levern av mängden och inhibera produktionen av galla.
När fett och protein kommit in i duodenum frisätts CCK vilket gör att gallblåsan kontrahereas och frisätter galla.
58
Hur regleras bukspott?
Reglering av bukspott sker med hjälp av hormonet sekretin.
Vid för lågt pH i doudenum utsöndras sekretin som ökar vätekarbonat i bukspottskörteln och kan skickas till doudenum och göra det mindre surt. (negativ feedback)
59
vad är Hydrolys?
Enzymatisk spjälkning -Hydrolys (Hydrolys är en kemisk process där en molekyl klyvs i två delar efter att en vattenmolekyl har adderats)
60
Var verkar enzymerna i tunntarmen?
Det finns två typer av enzymer i tunntarmen: Enzymer som agerar i lumen, och enzymer som agerar på den apikala ytan på epitelcellerna (procis vid mikrovillerna(utskotten)).
61
Vad är en av anledningarna till att vi kan få problem med övervikt?
Nästan total absorption av näringsämnen oavsett djurets behov- oavsett om vi behöver näringsämnena eller inte
62
Hur fungerar spjälkning av proteiner?
Protein från föda, men även avstötta epitelceller och proteiner från digestionssekret spjälkas. Karnivorer har en eftektiv spjälkning av protein. Protein spjälkat och absorberats ungefär halvvägs genom jejenum. Själkat och absorberats börjar i magsäcken, där pepsin spjälkar proteiner till mindre peptider (pepsin inaktiveras i tunntarmens högre pH.)
I tunntarmenns lumen spjälkas proteinet vidare (till di och treipepdider) av bl.a trypsin. Peptidaser spjälkar di- och tripeptider till aminosyror på apikala ytan och i cellen.
63
Varför är råmjälken viktig under de första timmarna efter födsel?
Upptaget av antikroppar (proteiner) från råmjölken sker under de första 24-36 timmar efter födelsen. Hela antikroppar kan tas upp under denna tid eftersom tarmepitelet är genomsläppligt för intakta proteiner (vilket gör att de kan ta upp antikroppar) under de första 24-36 timmarna. Då är även productionen av HCI(saltsyra) låg i magsäcken vilket gör att pepsin(enzym i magsäcken som bryter ned proteiner) har en låg effekt. Det är en låg sekretion av enzymer från bukspottkörteln (där produceras den inaktiva hormenet till trypsin). Råmjölken innehåller även ämnen som blockerar trypsin. Efter som dett gör att hela antikroppar kan alltså tas upp från tarmepitelet leder det till bättrar på immunförsvare
64
Förklara aktiv och passiv transport
Passiv transport är vanligen långsammare än aktiv transport.
Vid passiv transport rör sig ämnena längs en koncentrationsgradient från högre koncentration till lägre. (diffusion). kräver inte energi.
Vid aktiv transport sker förflyttningen mot koncentrationsgradienten, från lägre koncentration mot högre. kräver energi.
65
Hur spälkas kolhydrater?
Kolhydraren kan tas upp med sekundär aktiv transport: aktiv transport genom ett cellmembran eller genom transportprotein, där energin kommer från att ett annat ämne som samtidigt transporteras genom transportproteinet, i den riktning som ges av detta ämnes elektrokemiska gradient.
- Natriumpump: natrium tas upp i cellen och då kan ett annat ämne följa med och tas upp också. När dessa ämnen tagt upp så kan de genom diffusion försa vidare genom blodet och till levern. Galaktos och glukos hänger med natriumpumpen.
- Fasiliterad diffusion: Fruktos fäster till transportprotein som gör att det kan tas igenom tarmepitelet, dvs Fruktos hänger med transportproteinet.
Kolhydrater måste alltså hänga med något, antingen natrium eller transportproteiner.
66
Skillnad mellan omnivorer och karnivorer med själkning av kolhydrater
Hos omnivorer påbörjas spjälningen av kolhydrater i munhålan. Detta göra inte hos karnivorer vars huvudsakliga spjälkning sker i tunntarmen.
67
Vad tar längst tid att bryta ner? protein, kolhydrater eller lipider?
Lipider tar längre tid att bryta ner än protein och kolhydrater.
68
Var spjälkas lipider?
De spjälkas endast i tunntarmen då det krävs gallsalter som göra i deodeum för nedbrytning.
69
Gallsalter emulgerar fett (emulgeras: uppsamla ett olösligt ämne i en vätska) till fettdroppar.
Sedan spjälkar enzymerna Lipas och colipase triglycerider till monoglycerider och fria fettsyror.
Miceller tar upp nedbrytningsprodukterna (monoglycerider och fria fettsyror) genom att sluta in dom i små bubblor.
Micellerna kommer med hjälp av segmenteringen komma i kontakt med mikrovillin i tarmepitelet→ vilket leder till att nedbrytningsprodukterna diffuserar från micellen till epitelcellen. Inne i cellen ombildas det till triglycerider (Detta för att kunna ta in fler monoglycerider och fria fettsyror ) och omsluts i en vesickel som kan transporters ut. När triglycerider har omsluts av en vesikel transporteras dom via expcytos till lymfkärl eftersom det är för stort för att tas upp av blodet. Detta innebär att fett inte inte genom levern, utan direkt till lymfkärlen och ut i vävnaden
70
Hur absorberas vitaminer?
Fettlösliga vitaminer som A, D, E och K absorberas med fett(i samma process). Vattenlösliga vitaminer kan absorberas via diffusion(hög konc krävs i tarmlumen jämf blodet), annrs görs det via transportproteiner(aktiv transport). Vitamin B12 kräver intrinsic factor(ett specialt protein) för upptag.
71
Hur absorberas järn?
Järn har ett behovsanpassad upptag. Detta görs via att järn i tarmen tas upp i epitelcellen genom aktiv transport, järnnet binder till omättat-transferrin i kärlen och transporteras. Om det inte finns omättat transferrin i blodkärlen lagras det som ferritin i cellen tills vi har omättat transferrin igen eller förloras när cellen byts ut.
72
Vad är transferrin
Transferrin= protein som transporterar järn
73
hur ser transferrin ut i kroppen vid järnbrist vs vid högt järninnehåll
Järnbrist → gott om omättat transferrin som kan binda till järnet
Högt järninnehåll → transferrin är mättat och kan inte binda till järn
74
Vad påverkar upptaget av järn?
Järn + fosfat eller bikarbonat =olösliga salter som hämmar upptaget.
Medans Vitamin C ökar upptaget genom attreducerar järnet och gör att de kan tas upp lättare av epitelcellerna.
75
Hur fungerar upptaget av kalcium?
Kalcium har ett behovsanpassat upptag genom diffusion (passivt om vi har en lägre koncentration av kalcium inne i cellen) eller aktivtransport via kalcium kanalen.
Calcitriol (vitamin D) ökar upptaget av kalcium, troligen genom att öka produktionen av CaBP (kalciumbindande protein som krävs för upptaget av kalcium). Calcium kan fritt diffundera genom epitelcellerna om de har protein men för att det ska komma ut i blodet kräver det kalciumbindande protein, CaBP
76
Hur fungerar absorbationen av vatten?
När joner och näringsämnen absorberas i tunntarmen kommer vatten följa med. Det bildas en osmotisk gradient som medför att vatten absorberas: Olika mängder vatten på varsin sida tunntarmen, vatten diffunderar för att jämna ut koncentrationen.
Vatten och joner kan transporteras mellan epitelceller fritt (paracellular transport) och genom epitelceller fritt (transcellular transport). Vattnet följer näringsämnerna, och eftersom mest näringsämnen tas upp i tunntarmen absorberas därför också mest vatten här.
77
Skillnad på tjocktarm hos monivorer och karnivorer
När födan kommer till tjocktarmen har den hos karnivorer nästan absorberat allt, därför har de en kort tjocktarm. Omnivorer har en lite mer utvecklad eftersom de äter mycket växter.
78
vad händer i tjocktarmen?
I tjocktarmen tas vatten och joner upp. Mikrober bryter ner och använder sig av de substrat som finns och då bildas det fria fettsyror. Dessa kan tas upp i tjocktarmen och användas, även Jäsningen och fermenterningen sker här.
79
Vad händer vid diarre?
Om näringsämnen inte bryts ner som de ska, stannar även vattnet kvar i tunntarmen. Ökad mängd vätska tänjer ut tarmen vilket stimulerar tarmkontraktionerna vilket leder til att passagehastigheten ökar vilket ytterligare minskar absorptionen. Enzymerna hinner inte bryta ner, så ännu mer näringsämnen och vatten samlas längre ner i tarmen. Därför kan djuret förlora stora mängder vätska och näringsämnen (K+) på kort tid vilket kan leda till uttorkning & hjärt-problem.
80
Vad kan diarre bero på?
Diarré kan bero på olika saker, som exemep att djuret fått i sig toxin, men även på ökad sekretion eller minskad absorption (laktosintolerans, bakterier ex. E.col
Nervös diarré (från ett nervöst djur) uppstår av kraftig parasympatisk stimulering som ger sekretions och motilitetsökning.
81
Förklara osmos
Effekten av osmos är att lösningsmedel (oftast vatten) spontant strömmar genom membranet så att volymen av vätskelösning ökar på ena sidan.
Om en högre koncentration av stora molekyler finns på ena sidan av ett membran som vatten (men inte de stora molekylerna) kan ta sig igenom, kommer vatten att röra sig genom membranet till den sida som har högre koncentration av stora molekyler.
82
HÄST
83
Varför är det viktigt att hästen får vatten vid utfording av hö?
Hästar äter gräs som består av 80% vatten och resten torr substans som innehåller näringsämnen. När det omvandlas(torkas) till hö, består det va 16%vatten, dvs det blir tvärt om från djurets naturliga diet. Därför viktigt att djuret dricker mycket vatten vid utfodring av hö.
84
Vad består torr substansen i gräs av?
Torrsubstansen består av kohlhyratet i form av fibrer, protein, socker(och kolhydrat men monosackarider som glukos, fruktos), aska(här mineraler och micro mineraler finns) samt lite fett.
85
vad består gräs till största delen av?
Gräs består av största deler cellulusa och hemicellulosa.
86
Vad heter bindningarna i kolhydrat molektlerna?
kohlydrat molekylerna sitter ihop med beta-glykosidbindningar(β-glykosidbindningar) som är omöjliga för däggdjur att bryta därav kan de inte tas upp.
87
Vad behöver växtätare för att kunna ta upp cellulosa och hemicellulosa?
För att växtätare ska kunna ta upp cellulusa och hemicellulosa behöver de kunna bryta beta-glykosidbindningarna och för att göra det tar de hjälp av mikro organismer(mikrober). Mikroberna trivs i förmagarna(idisslare), samt hos grovtarmen i grovtarmsjäsare(enkelmagade).
88
Hur fungerar hästens tuggning?
Mekanisk nedbrytning med hjälp av tuggning som stimulerar saliv som innehåller buffrande ämnen och slem (så att fodret ska kunna glida ner). Hästen tuggar mycket så att de får en tillräcklig saliv utsöndring. Salviet hos hästan och idisslare innehåller inga enzymer då de bara äter gräs som inte innehåller så mycket stärkelse.
Hästan har en smalare och mer rektangulär underkäke medan överkäken är mer rundad. De tuggar på en sida i taget och rör den underkäken i cirkulära rörelser och skaver tänderna mot överkäkens tänder.
89
Vad kallas hästens tänder?
strecktecknade tänder
90
Hur ser hästens tänder ut?
Tänderna har emalj som sticker upp som åsar, emaljåsar, (istället för att omsluta tanden som men andra djur), och emellan emaljen finns det dentin/tandcement. När tänderna skaver mot varandra nöts dentinet ner snabbare än emaljen för, vilket skapar vassa emaljåsar med dentin mellan sig.
Hästen har väldigt långa tänder, allt eftersom ytan nötts ner så trycks mer och mer tand upp från käkbenet, och hål rummet fylls på med ben. Tanden blir mer och mer kvadratisk ju längre upp de kommer (kan avgöra ålder). Hästen nöter ner tänderna suksesivt,
91
Varför är det viktiga att hästen tuggar mycket?
Det är viktigt att hästen tuggar mycket för en tillräcklig saliv utsöndring så att fodret kan glida bra ner genom foderstrupen eftersom foderstupen är väldigt lång. Därför finns det risk att foder fastnar om det inte får tillräckligt med glid(saliv), eller om det är torrt och drar åt sig vätska på vägen och sväller upp (ex om hästen ätit torr betfor, hästen är utorkad eller inte tuggar tillräckligt).
92
beskriv hur foderstrupen ser ut
Foderstrupen går från svaljet in i bröst hålen och sen via en öppning i diafragman in i bukhålan där den mynnar i magsäcken. I väggen på foder strupen finns det muskler som för fodret neråt med hjälp av peristantik (som i tarmarna)
93
Vad händer i hästens magsäcken?
Det övre magmunnen är endast inpassage vilket gör att hästar inte kan kräkas.
Magsäcken är relativt liten så foder kan inte stanna så länge och passerar relativt snabbt.
Vatten rinner längst böjningen genom magsäcken och vidare ut i tunntarmen.
Magsäcken har en stor körtelfri del närmast övre magmunnen, dvs att slemhinnan där består av samma epitel som foderstrupen och ingen utsöndring sker här. I den körtelfriadelen börjar mikrobiell(mikroorganismer) nedbrytning.
Allt eftersom fodret färdas genom magsäcken får de en ökande densitet och sjunkande pH. Saltsyra utsöndras i fundus(övredelen av magsäcken) kontinuerligt och är anledning till det låga pH´t. Även pepsin utsöndras.
94
Vad spjälkas i tunntarmen?
I turrtarmen sker den huvudsakliga spjälkningen och absorptionen av lättlösliga ämnen.
95
Vad är bukspottets funktion?
I början av tunntarmen utsöndras bukspott. Bukspottet innehåller vätekarbonat (HCO3-) som buffrar och höjer pH, samt enzym för nedbrytning av lättlösninga kohlhtdrater, protein och fett( dock lägre koncentration av enzymer i sitt bukspott jämnfört med andra djur).
Bukspottet skyddar tarmvägg och är pH-främjande inför mikrobiell jäsning.
kontinuerlig utsöndring av bukspott vilket gör att koncentrationen av bukspott är konstant oavsätt födointag.
96
När utsöndrasa galla hos hästar?
Galla från levern utsöndras kontinueligt då de saknar gallblåsa. Då galla utsöndras hela tiden oavsätt om hästen ätit eller int är det viktigt att hästen inte gör längra uppehåll från att äta.
97
Hur är tunntarms rörelserna hos häst?
Tarmrörelsen är relativt konstan och digestan stannar ca 4-7 timmar beroende på olika faktorer.
98
Vilka ämnen tas upp i tunntarmen?
De ämnen som tas upp från tunntarmen är de molekyler som bytits ner till tillräckligt små delar så de kan diffundera genom tarm epitelet.
Dessa är enkla sockerarter (från socker i gräset), Aminosyror (från protein som brytits ner) samt Fett.
Även mineraler (Ca, Cl, Mg, K, vitaminer) tas upp (främst kalcium).
Proteinupptaget i tunntarmen varier beroende på kost, om hästen äter mycket cellulosa kan en del fibrer kaplas in i fibrer så att enzymerna i tunntarmen inte kan komma åt de och de förs vidare.
99
Vad passerar till grovtarmen?
Det som är kvar efter tunntarmen är aska, proteiner (in kapsalt i fibrer), framför allt strukturella kohlhydrater(fibrer, ex. cellulosa och hemicellulosa). Strukturella kohlhydrater passerar tunntarmen osmält eftrsom de animaliska enzymerna som utsöndrats i tunntarmen inte klarar av att bryta beta-glokucidbindningarna. Därför
100
Grovtarmens delar
colon (tjocktarm) +cecum (blindtarm)
101
Vad finns i hästens grovtarm för att skönta nedbrytningen?
En stor flora av mikrober(mikroorganismer) finns i grovtarmen. De är bakterier som lever på det som kommer ner till tarmen. Det finns olika bakterier som har olika uppgift.
102
Vilka mikrober finns i hästens tarm?
Cellolytiska bakterier: har hög aktivitet och bryter ner strukturella kolhydrater, dvs de bryter ner sådant med β-glykosidbindningar.
Amylolytiska: är syretåliga och bryter ner lättlösliga kolhydrater som ex. stärkelse men även mindre partiklar som blivit kvar av cellolytiska bekterinernas nerbrytning.
Proteolytiska: bryter ner protein
Protozoer: äter bakterier
Sist finns det även Svampar
103
Hur fungerar nedbrytningen av beta-glykosidbindningar?
Nedbrytningen av β-glykosidbindningar startar utanför mikroberna. Mikroberna utsöndrar ett enzym som bryter β-glykosidbindningar i gräsets fibrer. När gräsets fibret har brytits ner i mindre enheter består de av massa glucos molekyler som tas upp av mikroben. Dessa använder mikroben för sin egen metabolism där restprodukten blir flyktiga fettsyror(VFA, ex Acetate, Butyrate, Propinate(VFA), gas (metan gas och koldioxid) samt laktat(hur mycket som tillverkas påverkas av hästens diet).
Kolhydraterna i fodret: kolhydrater→VFA+CO2+CH4+H2O
104
Hur kan VFA och metangas bildas istället flr koldioxid och vatten?
VFA och metangas bildas eftersom miljön i tarmen är anaerob, om det fanns mer syra skulle bara koldioxid och vatten blir restprodukt)
105
Vad påverkar vilka restprodukter som bildas?
Vilken restprodukt som bildas beroer på vilken mikrober som bryter ner glucoset, och det beror sin tur på vad hästen äter. Olika dieter gynnar olika mikrober.
106
Vad är laktat och hur bildas det?
Laktat bildas av amolelytiska bakterier när de får sträkelse och lättlösliga kolhydrater. Lactat är inte en flyktig fettsyra (VFA), och kan bidra till att sänka pHt i grovtarmen vilket då kan störa de andra mikroberna, som inte trivs inte lika bra i en surare miljö.
107
Vad händer med VFA som bildats?
När VFA bildats tas fetter upp via tarmväggen, sedan till blodet och används i hästens energi metabolism.
108
Hur får hästen i sin mikrober?
När hästen föds har de inga mikrober, de kommer in i grovtarmen genom att fölet äter mammans träck, och får på så sätt i sig mikrober från mamman. När fölet börjat äta foder får mikroberna något att leva på och förökar sig.
109
Vad behöver mikroberna för att leva i tarmen?
För att mikrober ska leva i tarmen behöver dom en rymlig jäsningskammare med långsam passage av digesta. Detta så att de ska hinna bryta bindnigar, äta och föröka sig och stanna kvar tillräckligt länge innan de lämnar tarmen.
De behöver även finfördelad föda, Stabilt pH och stabil temperatur, Vatten och näring samt kontiguelig bortförsel av restprodukter.
Bortförsel av VFA sker genom att de diffunderar genom tarmväggen, laktat diffunderar till viss del men omvandlas även till propionat (för mycket laktat kan skapa tarmproblem).
Mikroberna anpassar sig efter diet, detta gör att snabba foderbyten kan göra att bakeriefloran i tarmen inte hinner anpassa sig. Anpassningen kan ta flera veckor.
110
Hur ser grovtarmen ut och vad absorberas där? (Häst)
Hästar har väldigt mycket grovtarm, nästan hela buken tas upp av grovtarmen och ca 75% av hästens energiförsörjning kan komma från grovtarmen.
I grovtarmen absorberas VFA,
buffring sker med hjälp av HCO3-(vötekarbonat),
samt en väldigt liten upptagning av mikrbiellt protein (mikroorganismer).
vatten upptaget, ju längre bak som digestan kommer kommer mer vatten pressas ut.
111
Hur ser fodrets passage hastighet ut i grovtarmen?
I cecum kommer fodrat ha en långsam passage för att sedan ha en lite snabbare passage i colon. Foderpartiklar som är grova och näringsfattiga ska passera ut snabbare och befinna sig i mitten av tarmkanalen, de närigsrika ska befinna sig nära tarmväggen så att VFA upptaget ska gå snabbt och smidigt. Näringsfattigt foder passerar snabbare och när hästar får väldigt näringsfattigt foder äter hästarna mer.
112
Vad styr mag-tarm-kanalen?
Det enteriska nervsystemet styr mag-tarm-kanalen genom två ganglienervknutar som sitter i bukväggen, och de utgör en av de tre största delnigspunktarna i det autonoma nervsystemet, och förser hela mag-tarm-kanalen men nerver.
De består av interneuron, motoriska celler och känselnerver som kan reglera blodkärlstryck, motilitet, utsöndring och vätsketransport. Kännselnerver mellan nervceller och motornervceller gör att nervsystemet kan känna av spänning i tarmväggen samt de kemiska miljöförhållande i tarmarna och kan därför reglera blodkärlstrycket därefter om de behövs mer eller mindre näring
Det enteriska systemt aktivitet styrs av centrala nervsystemet genom att parasympatiskt, via vagusnerven, stimulerar aktivitet och sympatiska ganglier inhiberar tarmmotilitet.
113
Exempel på påverkan av kost på tarmen
- Stärkelse ska tas upp i tunntarmen, men om hästen får mycket stärkelse kommer en del av stärkelsen fortsätta in i grovtarmen och påverka pHväder. Vid utfodring av mycket stärkelse (kraftfoder) får vi därför ett sänkt pH och minskad acetatproportion i cecum vilket kan påverka hästens näringsförsörjning
- Fler mjölksyrabakterie-kolonier på en kraftfoderdiet
- Lactobacillus ruminis (bakteri) fanns hos alla hästar utfodrade med kraftfoder men inte hos hästar som utfodrades med enbart vallfoder.
- Mikrofloran var mer stabil över tid på en vallfoderdiet, då sker inte så mycket förändringar.
