Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Fysiologi > Cirkulation > Flashcards

Cirkulation Flashcards

1
Q

Var är cirkulation?

A

Cirkulation består av hjärt-kärlsystemet som är ett transportsystem.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är cirkulationens fuktion?

A

transportera O2(syre) och CO2 (koldioxid) in och ut ur kroppen men de transporteras även byggmaterial som glukos, aminosyror och lipider. Även joner, hormoner och antikroppar transporteras via blodet.

Avfallsprodukter som bildas i olika processer transporteras så de kan utsöndras (ex.urea).

Värme transporteras ut i parfiert genom att cirkulationen ökar.

Hjärtat är beroende av att ha en kontinueliga cirkulation, det sista man ger upp är cirkulation till hjärna och hjärta i akuta situationer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad består plasma av?

A

Plasma är det blodkropparna flyter runt i. De består av en stor andel vatten men även proteiner, antikroppar, salter och mineraler.
När plasma koagulerar kallas det serum.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Förklara:

Erytrocyt
Leukocyt
Trombocyter

A

Erytrocyt = röd blodkropp, tyngst och en mycket större andel i blodet

Leukocyt = vit blodkropp, en liten andel i blodet (finns mest i vävnader), de transporteras bara och går ut i vävnader där de behövs.

Trombocyter = blodplättar. Samma som vita blodkroppas, en liten andel i blodet (finns mest i vävnader), transporteras bara och går ut i vävnader där de behövs.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är Hematokrit ?

A

Hematokrit (Htk) =PCV (packed cell volume). Är andelen röda blodkroppar av den totala blodvolymen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Kan hematokrien ändras beroende på situation?

A

Ja, Hematokriten (Htk= PVC) kan variera beroende på situation.
Stress, vid behov kan mjälten frisätta lagrade röda blodkroppar för att kunna öka prestationen. (framför allt hon vissa djurslag, ex hästan(flykt djur), men även hos hundar.)

Om djuret är utorkad stiger hematokrit eftersom vätskenivån minskar, då blir det större andrel röda blodkroppar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

röd blodkropp på latin

A

erytrocyt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad gör erytocyter?

A

binder och transporterar syre.
De har en stor yta där gasutbyte kan ske.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Beskriv hemoglobins funktion och uppbyggnad

A

Hemoglobin (Hb) är 35% av erytrocter och har som funktion är att binda syre och ger den röda färgen. Hemoglobin är uppbyggda av fyra veckade protein (globin) och fyra hemegrupper, som utgör centrum för varje globen, här är järn en viktig beståndsdel som binder syremolekler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Var produceras erytocyter? och vad behövs?

A

Erytocyter (röda blodkroppar) produceras i benmärgen hos vuxna individer och för att producera hemoglobin behövs protein, järn, koppar, B-vitamin mm.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Förklara processen i hur erytocyter blir till.

A
  1. Utgår från en stamcell
  2. Cellkärnan blir mindre och mindre och det produceras mer och mer hemoglobin
  3. Retikulocyt - sista steget där den har kvar lite rester av cellkärna. Förhöjda värden av dessa ses vid anemi eftersom kroppen använder dessa trots att de inte är klara pga bristen
  4. Cellkärnan försvinner så småningom helt då det inte finns något behov av denna och lämnar plats för så många hemoglobinmolekyler som möjligt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är vita blodkroppar på latin?

A

Leukocyter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är blodplättar på latin?

A

trombocyter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

var och hur produceras leukocyter?

A

Leukocyter (vita blodkroppar) produceras i benmärgen och är viktiga i immunförsvaret.

De skapas från pluripotent stamcell (vilket betyder att den kan utvecklas till olika celler). De utvecklas stegvis till ett antal olika vita blodkroppar.

Pluripotent stamcellen kan producera både leukocyter och trombocyter(blodplättar)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad finns det för olika typer av vita blodkroppar och var gör dom?

A
  • B-lymfocyter producerar antikroppar
  • T-lymfocyter utvecklar immunitet
  • Monocyter kan utvecklas till makrofager - “ätarceller” som förstör bakterier och andra främmande ämnen
  • Granulocyter viktiga för att bekämpa bakterier och parasiter samt vid allergi
  • Blodplättar stoppar blödningar. Megakaryocyte bildar flera mindre blodplättar som är viktiga för kroppens försvar mot blödning.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är Hemostas ?

A

Hemostas är mekanismer för att förhindra/minska blödning. blodplättarena ingår i hemostas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur sker hemostas?

A

När det sker en skada på en kärl kommer det ske en kontraktion av kärlet för att minska blodförlusten, dvs kärlet drar ihop sig. Ii samband med det kommer området dra till sig blodplättar, trombocyter samalas och koagulationen (stelna) påbörjas, fibrin bildas som blir en plug tillsammans med trombocyterna, och i nätverket fångas rödablodkroppar (bildar sårscorpa).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Provtagning och koagulation

A

Vid analys används olika rör beroende på om blodet ska koagulera eller inte. Om det inte ska koagelera behöver vi tillsätta ett ämne som förhindrar koagalation.

Plasma är vätskan efter centrefugeringen om det inte koagulering skett innan, behövs vid analys av blodkroppar.

Serumrör används om vi vill att det ska koagulera, rör utan tillsatter eller med tillsätter av något som stimulerar koagulationen används. Först låter man det koagulera sedan kan man centerfugera för att separera serum.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad gör stora kretsloppet?

A

förser i kroppen med syre och näring.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad gör lilla kretsloppet?

A

går mellan hjärtat och lungorna och sköter gasutbytet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är CO, cardiac output

A

CO, Cardiac output = hjärtminutvolym. CO står för “Cardiac output” och är den volym som pumpas ut från varje kammar per minut och under vila är CO 7-8 % av kroppsvikten, vilket är ungefär hela kroppens totala blodvolym.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Mångd blod i stora/lilla kretsloppet

A

Det lilla och stora kretsloppen ska ha lika stor volym/tidsenhet i bägge. Detta gör att kapillärnätverket i lungorna är enormt stort, detta för att de ska kunna rymma lika mängd blod som i stora kretsloppet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Hur bibehålls en jämn cirkulation från hjärtat?

A

Klaffen öppnas när blod är redo att lämna hjärtat, då skickas det ut i kärlet och vidgar kärlväggen och tryckts framåt. Kärlväggen vidgas och sparar en del av blod och tryck i väggen, vilket innebär att när klaffen stängs fortsätter trycket framåt genom att ta av de sparade trycket och blodet. Detta kan göras pågrund av både elastisk vävnad och glatt muskulatur i kärlen. På så sätt bibehåller vi en jämn cirkulation trots att hjärtat ger ett ojämnt tryck genom att pumpa då och då.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

vilka fyra typer av blodkärl finns?

A
  • Artär
  • Arteroiler
  • Kapulärerna
  • Venerna
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

vad gör artär?

A
  • Artär leder blodet från hjärtat ut till kroppens olika delar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

var gör arteroiler?

A
  • Arteroiler är de kärl som bestämmer var blodet ska gå utifrån behövet. De kärl som inte behövs dras ihop, samt de som behövs vidgas vid behov. Arteroiler har därför stor möjlighet att vidgas.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad gör kapulärer?

A
  • Kapulärerna har en tunn vägg. I kapulärerna sker utbytet. Kapillärer heter de minsta kärlen längst ut som förbinderartärerna
    med venerna.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad gör vener?

A

Venerna sköter åter transporten, transporterar syrefattigt blod till lungorna. Venerna används för att ta blodprov.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad är Laminärt flöde?

A

Laminärt flöde är när blodet rör sig rakt fram, det går lite långsammare längs med väggen pga friktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vad är Turbulent flöde?

A

Turbulent flöde är när virvelbildning bildas. Detta kan bildas när någonting hindrar flödet. Detta kan uppfattas med stetoskop över hjärtat och i större kärl.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Förklara hur blodet förs genom hjärtan och kretsloppen

A

Blod med låg syresättning ikommer in från stora kretsloppet in i höger förmak från vena cavaoch passerar därifrån till höger kammare. Från höger kammare pumpas blodet in i lilla kretsloppetför att passera genom lungornadär det syresätts samtidigt som koldioxid frisätts. Det nu syresatta blodet återvänder till hjärtats vänstra förmak, passerar in i vänster kammare och pumpas ut genom aorta till storakretsloppet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Varför är muskel i vänster kammare tjockare än i höger?

A

Muskel i vänster kammare är tjockare än i höger, detta pga att vänster kammare har högre tryck då den pumpar ut blod.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

kammare på latin

A

ventriklar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

förmak på latin

A

atria

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Hur många klaffar finns i hjärtat?

A

I hjärtat finnsfyra klaffar som ser till att blodet pumpas i rätt riktning genom hjärtat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Vad heter klaffarna mellan förmaken och kamrarna?

A

segelklaffarna,

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vad heter klaffarna mellan kamrarna och artärerna?

A

fickklaffarna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Vad heter klaffen mellan vänster kammare och vänster förmak?

A
  • Mitralis
39
Q

Vad heter klaffen mellan höger förmak och höger kammar?

A

Tricus pidalis

40
Q

Vad heter klaffen mot lungaträren?

A

pulmonary valve

41
Q

Vad heter klaffen mot aortan?

A

Aortic valve

42
Q

Vad gör att klaffarna öppnas och stängs?

A

Klaffar är helt mekaniska och endast tryckskillnader gör att det öppnas och stängs. Högre tryck i förmaken gör att klaffen öppnas och tvärtom.

43
Q

Vad sitter klaffarna i och vad har de gör funktion att de sitter så?

A

Klaffar sitter i ett bindvävs-skikt för att stabilisera upp klaffarna, skiktet stoppar också den elektriskasignalen mellan förmak och kammare. Förmaken måste hinna dra ihop sig innan kammaren drar ihop sig, blodet måste hinna ner i kammaren, därför behöver signalen stanna upp lite.

44
Q

hjärtsäcken på latin

A

Perikardiet

45
Q

besrkriv hjärtsäcken

A

Hjärtsäcken omsluter hjärtat och skyddar mot yttre trauma(slag).
Består av två lager, parietala lagret(yttre) och visceral(inre).
Hjärtsäcken ligger lät ihop med hjärtat, finns vätska mellan lagrerna för att förhindra friktion när hjärtat vidgas och dras ihop.

46
Q

Hur är hjärtat placerat i kroppen? (hund)

A
  • 3e till 6e interkostalrummet
  • Spetsen är lite åt vänster
  • Höger kammare lite framåt
  • Vänster kammare lite bakåt
47
Q

Vilka fyra punkten kan man lyssna på hjärtat? (hund)

A

a. Pulmonalis (lungartär, vänster sida) - kan behöva komma in lite under frambenet för att komma rätt och höra
b. Aorta (vänster sida)
c. Mitralis (vänster sida) - vanligast att man hör mest
d. Tricuspidalis (höger sida)

48
Q

hjärtmuskulaturen på latin

A

Myokardiet

49
Q

Hjärtmuskelceller på latin

A

myocyter

50
Q

Myocyternas uppbyggnad

A

Myocyterna är grenade och ganska korta gemnfört med sklettmuskel celler.
De är förenade sinsemellan av kanaler,
- Detta för aktionspotentialen (signalen att dras samman) ska snabbt gå från cell till cell, eftersom signaleringen i hjärnat snabbt ska spridas i hela hjärtat då pumpningen ska ske samtidigt.

51
Q

Vilka två typer av hjärtmuskelceller finns?

A

Kontraktila(sammandragande) celler: 99% (flest)

Autorytmiska (ger signal att musklerna ska dras samman) - delar av retledningssystemet

52
Q

vad är Retledningssystemet ?

A

består av fyra delar och är systemet som sköter signaleringen i hjärtat. Det uppstår spontana elektriska signaler som ska spridas vidare och leda till kontraktion.

53
Q

Förklara retledningssystemets fyra delar

A
  1. Sinusknutan
    I sinusknuten uppstår signal som sprider sig snabbt till de både förmakarna.
  2. AV-knutan = atrioventrikära-knuten
    I AV-knutan, som sitter i bindvävsskitet, pausar sinalen lite så att förmaken kan hinna tömma blodet ner i kammaren
  3. Hisska bunten
    Signalen går genom skiljeväggen i Hisska bunten och ner i kammaren.
  4. Purkinjefibrer
    Signalen fortsätter ut i hela kamaren via purkinjefibrer, först längst ner (i spetsen) och sedan förs den upp i hela kammaren. När signalen nått hela kammaren sker konteraktion.
54
Q

Vad är EKG?

A

Elektrokardiografi - EKG: Reflektion av elektriska aktiviteten i hjärtat. Används för att studera rytmen i hjärtat och är registrering av spänningsskillnader mellan två elektroder.

55
Q

Vad är det som EKG fångar upp?

A

Signaleringen som går genom hjärtat

56
Q
A

P-vågen: första vågen, när sinusknuten skickar signalen till förmakarna får man p-vågen

kort paus innan nästa våg, det är pausen i AV-knuten

QRS-komplexet, är kammrarnas depolarisering och kommer då att kontrahetera, efter pausen i av-knuten sprids signalen genom septum (skiljevägg) och ut i båda kammrerna och kammrarna drar ihop sig. Det finns mycket mer muskelmassa i kammrarna därför är den vågen mycket större. Ju större muskelmassa ju större utslag.

T-vågen: kamrarnas repolarisring, dvs de går tillbaka i viloläge och är redö för nästa signal

57
Q

Vilka proteiner står tillsammans för muskelkontraktionen?

A

Aktin och myosin

58
Q

Hur kontrahetar muskler?

A

Myosin och Actin ligger delvis omlott med varandra och när det ska ske en kontraktion behöver de haka i varandra och börja röra sig sig tillsammans.
Stimulit för att detta ska ske kommer via retledningssystemet.

Via signal kommer kalcium gå in i hjärtmuskelcellen och fäster in på troponinet på aktinmolekylen.
Signaler gör att troponitin flyttas bort och gör det möjligt för huvudena att fästa in på aktinet. Aktinfilament kan då fästa i varandra och dra ihop sig=kontraktion sker. Sedan släpper kalcium igen och går tillbaka till dess lager och går ut ur cellen. Sen går det runt.

59
Q

Förklara hjärtcykeln

A

Blodet går från ett högre tryck till ett lägre. Trycket skapas av kontraktionerna och hjärtat ska se till att blodet alltid går framåt. Blodet behöver kunna passera från förmaket ner i kamrarna som ska skicka ut blodet i kroppen.

Förmak och kammare kontraheras efter varandra → Ger cykel av tryck- och volymsförändringar =hjärtcykeln

60
Q

Vad heter hjärtats kontraktionsfas?

A

SYSTOLE

61
Q

Vad heter hjärtats relaxationsfas och var är det?

A

DIASTOLE = relaxationsfas.
När hjärtat fyller på med nytt blod

62
Q

När hörs första och andra hjärttonen?

A

Klaffarnas stängning ger hjärttonerna

Första hjärttonen hörs vid Q(segelklaffarna stängs, klaff mellan förmak och kammare. dett sker samtidigt på höger och vänster sida), andra hjärttonen vid T (fickklaffarna stängs, ut till aorta och lungartär) = systole mellan första och andra hjärttonen.

fram till nästa kontraktion är diastole.

63
Q

Vad gör att segelklaffen stängs?

A

Högre tryck i kammare och mindre tryck i förmak.

64
Q

Vad gör att fickklaffen stängs?

A

Lägre tryck i kammaren än i förmaken

65
Q

Vad är CO?

A

Cardiac output= hjärtminutvolym = hur mycket blod som pumpas ut per minut från en kammare

66
Q

Töms hjärtat på blod?

A

Nej, hjärtat töms aldrig helt på blod men det kan vara med eller mindre kvar.

67
Q

Vad påverkar CO?

A

CO påverkas av: Hjärtfrekvens (HR) = Antal kontraktioner per minut, och Slagvolym (SV) = Volymen som pumpas vid varje kontraktion.

CO = HR x SV

68
Q

Vad styr hjärtfrekvensen?

A

sinusknutan

69
Q

Vad kan påverka hjärtfrekvensen?

A
  • Stressnivå (hur mycket sympatikus påslag individen har) påverkas av autonoma nervsystemet och adrenalin. Spontana signalerna i sinusknuten går oftare under stress.
  • Djurslag (däggdjur/reptil) och storlek (störredjur = lägre hjärtfrekvens)
  • Ålder (unga djur har högre ämnesomsättning vilket ledet till ökad hjärtfrekvens)
  • Djurets kondition (god kondition leder till en längre vilopuls)
  • Aktivitetsgrad (högre HF om djuret varit aktivt)
70
Q

Hästs HF i vila

A

häst 28-44 slag/minut

71
Q

Hunds HF i vila

A

hund 70-120 slag/minut

72
Q

Katts HF i vila

A

katt 120-140 slag/minut

73
Q

Vad är starlings lag?

A

Starlings lag =Hjärtat kan anpassa slagvolymen till den aktuella kammarfyllnaden. Dvs, slagvolymen påverkas av hur stor volym vi har i kammaren.

74
Q

Vad påverkar slagvolymen?

A
  • End-diastolic volume - den volymen vi har i slutet av diastole (kammaren fylls på). Om denna ökar kommer muskelfibrerna känner av att det sträcks ut mer och kommer då slå starkare och större volym lämnar hjärtat.
  • Vid viloläge så har vi en lägre slagvolym.
  • Alltid en viss volym kvar i kammaren, den töms inte helt. Vid sympatikus-påslag så töms mer men den töms fortfarande inte helt.
75
Q

Vad hjälperåterflödet av venöst blod?

A

Skelettmuskelpumpen och andningsrörelser ger ökat ventryck och underlättar återflödet av venöst blod.

76
Q

Hur fungerar Skelettmuskelpump?

A

När venerna har lägre tryck har blodet svårare att ta sig tillbaka till hjärtat. För att blodet då ska kunna ta sig tillbaka till hjärtat samt upp till hjärnan finns det klaffar (gör att blodet inte kan åka tillbaka) och sklettmuskelpumpen. Muskler kontrahetar runt venerna när vi rör oss som gör att venerna trycks ihop och för blodet framåt.

77
Q

Hur hjälper andningsrörelserna till med återflödet?

A

när man andas in så blir det lägre tryck i thorax för att den vidgas vilket gör det lättare för blodet att gå in i förmaken. När man andas in så trycks också diafragman nedåt i buken.

78
Q

Vad är övertryck ?

A

Systoliskt blodtryck = övertryck - när hjärtat kontraheter

79
Q

Vad är undertryck?

A

Diastoliskt blodtryck = undertryck - vid diastole(när hjärtat vilar)

80
Q

Hur mäter man under/övertryck?

A

först stasar vi av helt så det inte finns något blodflöde= man ska inte höra något. sen minksar man långsamt på trycket och ger kärlet ett liten öppning, blodet kommer tryckas igenom och det blir då ett turbulent blodflöde (eftersom det trycks förbi ett hinder). Detta är övertrycket. Det är turbulent tills kärlet inte längre är kontrahetar=blodflödet blir normalt, vi kommer till undertrycket, diastoliska, då det blir ett laminärt flöde eftersom kärlet är helt öppet. och ljudet försvinner.

81
Q

Vad påverkar blodtrycket?

A
  • Cardiac output (CO)
  • Blodvolymen
  • Motståndet i kroppens kärl, totala perifera resistensen (TPR) - Hur pass kontraherade kärlen är ute i kroppen, om många kärl drar ihop sig→ blodtrycket stiger.
  • Artärernas elasticitet
  • Fysisk aktivitet
  • Emotionell status (stress)
82
Q

Hur regleras blodtrycket?

A

Aorta har receptorer för blodtrycket, om trycket sjunker kommer de signalera hjärnan att trycket behöver höjas vilket leder till ett sympatikus påslag som påverkar hjärta och blodkärl direkt men även via binjuren som frisätter adrenalin och noradrenalin (som påverkar hjärtat och blodkärklen). Kärlen drar ihop sig vid sinpatikus och hormoner → leder till högre tryck.

HF stiger, sinus knuten skickar oftare signaler, och en högre slag volym då hjärtat kontrahetar mer. leder också till att CO ökar = högre blodtryck.

83
Q

Vad är White coat effect ?

A

Situationsberoende hypertension= blodtrycket stiger av situationen djuret befinner sig i, stress i klinisk miljö

84
Q

Vad är kapillärens funktion och hur fungerar det?

A

Kapillärerna är där utbytet av näringsämnen och gaser sker mellan blodet i kapillärerna och vävnaden runt omkring. Trycket sjunket när blodet kommer ut i kapillärerna och ytan som blodet kan flöda igenom är stort vilket gör att blodet flyter väldigt långsamt. Detta så att utbytet ska hinna genomföras.

  • Antal öppna kapillärer anpassade till ämnesomsättning, vilket behov det är i den vävnaden just då och trys av glatt muskulatur.
  • Hög ämnesomsättning i hjärta, skelettmuskel, körtlar - tätare kapillärnätverk
  • Arbetande muskel har många öppna kapillärer!
85
Q

Hur sker utbytet i kapillärerna?

A

Utbytet av enskilda ämnen sker bla via diffusion (ämnet rör sig från hög koncentration till låg koncentration). Gradient mellan blod & vävnadsvätska gör att ämnena diffunderar över till blodkärl eller vävnader

86
Q

Exempel på ämnen som diffunderar i kapillärerna?

A

Ex. Na+ , Cl- , glukos, syre och koldioxid,

87
Q

Förklara lymfatiska systemet och vätska

A

Vätsketransporten mellan kapillärer och vävnader sker genom filtration och absorption. Ett överskott av ämnen transporteras till lymfa.

När blodet ska igenom kapilärerna trycker den ut vätska. Ett högt tryck i början av kapillärerna trycker ut vätska till omkringliggande vävnad och det blir ett vätskeöverskott i vävnaden som kan använda det vid behov, exempelvis vid blödning. Vätskan tas upp av lymfkärl och transporteras till lymfknutorna. Lymknutorna filtrerar vätskan och kan trigga igång imunförsvaret.

Lymfkärlen är beroende av skelettmuskelatur och därför kan det bli ödem (svullnad på grund av ansamling av vätska i vävnaderna) och individen är stillastående för länge.

Kan få Lymfangit (stopp i lymfflöde) vid sårskada då inflammationen gör att det blir svullnad i lymfknutan.

88
Q

Anpassningar i kroppen vid fysiskt arbete

A

Vid arbete får vi:

  • Sympatikus stimuleras
  • Minskad aktiviter i parasympatikus
  • Ökad skelettmuskelpump
  • Ökad andningspump
  • Omfördelning av blodflöde
89
Q

Omfördelning av blodflöde vid arbete:

A
  • Skelettmuskulatur ökar med 10 gånger så mycket blod
  • Njurar minskar med ca hälften
  • Magtarm-kanal minskar med ca hälften
  • Hud ökar med dubbelt så mycket. Behövs för temperatur reglering, svettning.
  • Hjärta ökar med tre gånger då den kontraherar oftaste och kraftigare
  • Hjärna är oförändrat. Det finns väldigt tydliga och noga inställda reglerings mekaniskmer så hjärnan alltid ska få tillräckligt med blod oavsätt vad kroppen gör. Dock kan det ske en omfördelning i hjärnan men blodflödet (volym) är densamma
90
Q

Var kommer bldodet ifrån öakat blodflöde?

A

HR och SV höjs och möjliggör att kroppen kan få ut så mycket blod vid fysisk aktivitet

  • mer blod tas från venerna,
  • vätska från vävnadsvätska tas för att få in ännu mer volym
  • blodet cirkulerar snabbare
91
Q

Hur fnugerar fostrets cirkulation?

A
  1. Syrerikt blod kommer från placentan och kommer in i höger förmak i hjärtat
  2. Blodet åker sedan genom formane ovale (öppning) mellan förmaken till vänster förmak för att sedan pumpas vidare till vänster kammare och ut i aortan. Syrerik och syrefattigt blod blandas till viss del i höger förmak
  3. Syrefattigt blod kommer från vena cava och passerar som vanligt ner i höger förmak och kammare. Men hos foster är lungorna kollapsade eftersom det inte är något syre i. Därför finns det ett kärl mellan lungartär och aorta där blodet kan gå ut i aortan. När syrerika blodet har gått upp till hjärnan blandas syrerik och syrefattigt blod.
92
Q

Vad sker efter förlossning med cirkulationen hos barnet?

A
  • Moderkakans försörjning slutar vi födsel och barnet tar egna andetag och lungorna fylls
  • “Flärp” stänger till formane ovale när trycket ökar och så småningom växer hålet igen på ett friskt hjärta
93
Q

Vad heter receptorerna i Aorta?

A

baroreceptorer

94
Q

Vad händer vid sympatikus påslag?

A

sympatikus påslag påverkar hjärta och blodkärl direkt men även via binjuren som frisätter adrenalin och noradrenalin (som påverkar hjärtat och blodkärklen). Kärlen drar ihop sig → leder till högre tryck.

Hjärt frekvensen stiger, sinus knuten skickar oftare signaler = högre slag volym då hjärtat kontrahetar mer= leder till att CO ökar = högre blodtryck.

Fysiologi (16 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions