Neurofysiologi Flashcards

1
Q

Det endokrina systemet (övergripande)

A

hormonsystemet
- Långsam överföring av information (ofta via blodet)
- Effekt som varar en längre tid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är Nervsystemet (övergripande)

A

Nervsystemet:

  • Snabb överföring av information (direkt koppling mellan nervcell och målcell samt hög överföringshastighet av nervimpulser längs nervfibrer)
  • Reagerar snabbt vid stimuli
  • Effekter som varar en kortare tid
  • snabbare än den endorikina systemet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka delar ingår i skyddet av nervsystemet?

A
  • Skelettet – skallben och ryggkotor
  • Hjärnhinnor
  • Cerebrospinalvätska
  • Blod-hjärn-barriär (BBB)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka delar ingår i hjärnhinnorna?

A

Hjärnhinnorna sitter innanför skallbenet och består av hårda hjärnhinnan, mellersta hjärnhinnan, mjuka hjärnhinnan, subarachnoidalrummet, samt epiduralrummet. I ryggmärngen sitter det utanför skelettet (kotorna)

Dura mater (Hårda hjärnhinnan)
sitter ytterst och sitter ihop med skallbenet, tätt intill kraniet. I kotkanalen är den omgiven av epiduralrummet.

Arachnoidea (Mellersta hjärnhinnan)
kallas även spindelvävshinnan och innanför denna hinna finns cerbebrospinalvätska.

Pia mater (Mjuka hjärnhinnan)
sitter tätt intill mot hjärnan/ryggmärgen

Subarachnoidalrummet
är mellan Arachnoidea (Mellersta hjärnhinnan) och Pia mater (Mjuka hjärnhinnan) och är fyllt med cerebrospinalvätska och ett fint bindvävsfiber från arachnoidea.

Där dura mater viker sig mellan hjärnvävnaden delar den upp sig i två lager, separerat av venous sinouses, som är direkt kopplade till vensystemet.

Epiduralrummet sitter utanför Dura mater i kotkanalen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är Cerebrospinalvätska (CSF) och vad gör det?

A

Cerebrospinalvätska = Hjärn- och ryggmärgsvätska (Liqourcerebrospinalis)

  • Liqour cerebrospinalis: hjärn- och ryggmärgsvätska
  • Ger näring åt cellerna i CNS, transporterar substanser, stötdämpare, volymbuffert
  • Stötdämpande, nervvävnaden ”flyter” i vätskan. nervsystemet är otroligt känsligt (för bla tryck), nervsystemet flyter i vätskan, skyddar på så sätt på slag osv.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad producerad cerebrospinalvätska och hur fungerar vätskan

A

Produceras i ”choroid plexus”, finns i hjärnans ventriklar (hålrum) och i ryggmärgens subarachnoidealrum

Cerebrospinalvätska = Hjärn- och ryggmärgsvätska (Liqourcerebrospinalis)

Cerebrospinalvätska är normalt fri från celler och proteiner och ger näring åt cellerna i CNS, transporterar substanser, fungerar som stötdämpare (nervvävnaden ”flyter” i vätskan) och volymbuffert.

Vätskan produceras i ”choroid plexus” som finns i hjärnans ventriklar (hålrum). Sen åker vätskan runt i ventriklar och i ryggmärgens och hjärnans subarachnoidealrum. Cerebrospinalvätska behöver cirkulera, och gör detta med hjälp av blodtryck och production av cerbrospinalvätska.

Choroid plexus producerar vätskan och sedan cirkulerar det runt och sedan och dumpas ut i genom Arachnoid villus in i venous sinusen (i duramater) och kan abrorberas i blodomloppet. Genom blodopmloppet får vi också in näringsämnen som hjälper cirkuleralionen av cerebrospinalvätskan. Celler kan även hjälpa flytta vätskan. Skyddar genom att CNS flyter i cerbrospinalvätskan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är Blod-hjärnbarriären (BBB) och hur fungerar den?

A

Det som kallasblod -hjärnbarriären gör att inte allt som finns iblodet direkt når hjärnan.

Barriären runt blodkärlen i hjärnan består av astrocyter (gliacell) och hjärnkapillärer. Hjärnans kapillärer och astrocyter hindrar saker från att komma in i nervsystemet och släpper ej igenom stora molekyler, och på så sätt skyddar hjärnan. Astrocyter (specielade celler) som sätter sig runt kapillären och ger extra skydd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är Nervsystemet?

A

Varje nervcell tar emot och skickar information från och till flera hundra andra nervceller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Nervsystemets indelning (övergripande)

A

Centrala nervsystemet (CNS)
- hjärna
- Ryggmärg

Perifera nervsystemet (PNS)
- Kranialnerver (hjärnnerver) 12 par
- Spinalnerver (ryggmärgsnerver)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

3 typer av nervsystem i CNS

A

Sensoriska nervsystemet:
- Information till CNS.
- tar emot signaler från kroppen och svarar med beteende som stimulerar muskler.

Motorisk nervsystemet:
- Styrinpulser från CNS till effektororgan,
- styr skelettmuskulaturentar, tar emot signaler från kroppen och svarar med beteende som stimulerar muskler.

Autonoma nervsystemet:
- körtlar, hjärta och glatt muskulatur i inre organ.
- fysiologiska responsen. (ex öka blodtryck osv när vi är rädda och behöver springa)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hjärnan delar

A

Hjärnan delas in i Storhjärnan, Mellanhjärnan, Hjärnstammen, samt Lillhjärnan.

Storhjärnan (Cerebrum). Styr förmågan att fatta beslut utifrån tidigare erfarenheter och lärdomar. För detta krävs: intryck från omgivningen som uppfattas av sinnesorganen, minnen från tidigare erfarenheter och förmågan att kontrollera sitt beteende. Medvetandet sitter i storhjärnan och styr väldigt mycket, bland annat planeringsförmåga, beteenden och viljestyrd motorik.

Mellanhjärnan (Diencephalon) sitter innanför storhjärnan och hanterar kommunikation mellan storhjärnan och hjärnstammen. Talamus är en del av mellanhjärnan, som är en omkopplingstationen från sinnesorgan till storhjärnan, dock går luktsinnen inte genom talamus eller mellanhjärnan

Hjärnstammen (Truncus encephali). Den kopplar samman hjärnan med resten av kroppen genom övergången till ryggmärgen. Huvudsakligen styr hjärnstammen kommunikationen mellan kroppen och hjärnbalken, men den har även hand om flera icke-viljestyrda kroppsfunktioner som till exempel andning och ämnesomsättning.

Lillhjärnan (Cerebellum)
Huvudsakligen styr lillhjärnan över kroppens motoriska och koordinativa rörelsesystem, men balansen är också ett av lillhjärnans större ansvarsområden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Grå substans och vit substans

A

yttrehölje= hjärnbarken = grå substans.
- Där finns kropparna av nervcellerna

vit substans
- där alla axoner och fibrer sitter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad gör storhjärnans bark?

A

Storhjärnans bark – human hjärna

  • Hanterar och tar beslut, anväder tidigare erfarenheter, inlärda responer men även reflexiva responer(som inte hanteras direkt av storhjärnan)
  • Storhjärnsbarken (Cortex cerebri) →perception, medveten kontroll av rörelser samt andra kognitiva förmågor

Cortex cerebri: Medvetande, tankeförmåga, tal- och språkförmåga, känsloliv och det mesta av våra inlärnings- och minnesförmågor
- Perception: medvetna upplevelsen av sinnesintryck.
- Kognition: Viljestyrda mentala processer, som handlar om kunskap, tänkande och information.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Ville är de primära barkområderna och vad bearbetar de olika hjärnloberna?

A

Olika hjärnlober bearbetar olika information.

  • Lobus frontalis(pannlob)-frontal contex: beslutsfattande, utförande, planering, impulskontroll, kan “overrida” det som sker i hjärnstammer. Kan stoppa impulser och motorcortex sitter här (styr frivillig muskelrörelse).
  • Lobus parietalis(Hjässlob): hanterar den sensoriska information om känsla och smak, bearbetar informationen och skickar den vidare till frontalloben(fattar beslut) eller hjärnstammen.
  • Lobus occipitalis (Nacklob): syncotrex finns här
  • Lobus temporalis (Tinninglob): hörselcortex.

Reflexer: hjärnbarken/stammen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad skiljer Storhjärnans bark på människans hjärna och hundens hjärna?

A

Hundens indelning är inte lika tydlig då veckningen av storhjärnsbarken är annorlunda än hos människor → ej tydlig gräns mellan loberna, men placering stämmer på ett ungefär.

Luktloben mer framträdande hos hund jmf med människa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur är Storhjärnan (Cerebrum) uppbyggd? (Utseende)

A

Storhjärnan består av två hjärnhalvor, två cerebrala hemisfärer. (där höger hjärnhalva styr vänster kroppshalva och tvärtom). Hjärnhalvorna förbinds med Corpus callosum (hjärnbalken).

- Upphöjningar av storhjärnsvävnanden
- Fåror mellan upphöjningarna 
- Veckningen av cortex cerebri (gyri och sulci) → ökar dess yta
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad tyder räfflorna på hjärnbarken på?

A

Mer räfflor på hjärnbarken tyder på att arean på hjärnbalken blir större .

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Förklara Hjärnbalken

A

Hjärnbalken (Corpus callosum)

Det som ansluter de två hjärnhalvorna

Bred platta av myeliniserade fibrer (vit substans) som kopplar samman de två storhjärnshemisfärernas barkområden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är basala ganglier?

A

Basala ganglierna är en stor koncentrerad mängd avnervceller i storhjärnan ochhjärnstammen. De har till uppgift att bearbeta information

Är grå substans, dvs cellkärnskroppar (kärnor). En samling av cellkroppar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad är Streatum (striatum?)?

A
  • Streatum: en del av de basala ganglierna
    • hanterar motorisk information från frontalloben, inhibera motstridiga rörelser. Problem vid t.ex. parkinsons. Sitter innanför hjärnbalken.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Mellanhjärnan (Diencephalon)

A

Består av :
- Thalamus
- Hypothalamus
- Epifysen
- Hypofysen

De har olika funktion men sitter och får in input från omgivningen från andra delar av nervsystemet och skickar vidare. Omkopplingsstation

Allting som har thalamus i namnet, allt detta är mellanhjärnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Förklara thalamus funktionn

A
  • Omkopplingsstation
    - omkopplingsstation för info från alla sinnesorgan – utom lukt! – samt för information från lillhjärnan och de basala ganglier till hjärnbarken.
    • sensorisk och motorix signaler går igenom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

förklara Hypothalamus funktion

A

Hypothalamus =
Kontrollerar homeostasen i kroppen (Ser till att allt är i balans inne i kroppen). Hypothalamus har direkt anslutning till blodomloppet och kan känna av info från det, och kan skicka det vidare eller hanter det.
Hypathalamus kan utsöndra hormoner. Ansvarar även för törst, hunger och sexlust.

Hypotalamusen utgör förbindelse mellan nervsystemet och endokrina systemet samt koordinerar och kontrollerar autonoma reflexer från hjärnstammen (puls, andning, matsmältning etc).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

förklara epifysens funktion

A

Epifysen (Glandula pinealis) - tallkottkörteln är en del av det endokrina systemet och reglerar sömncykeln samt säsongsbunden brunst. Epifysen få signaler om hur mycket ljus det finns, och producerar melatonin efter signalerna. mörkt = utsöndrar melatoninn = man blir trött

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

förklara funktionen av hypofysen

A

Hypofysen (Glandula pituitaria) är ”överordnat” endokrint organ, dvs det utsöndrar hormoner som styr andra endokrina organ. Det har direkt koppling till blodomloppet och kan därför tillsammans med hypotalamus reagerar direkt och justerar homeostasen i kroppen. Uppdelad i fram och baklob.

- Endokrina systemet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vilka delar består Storhjärnan av?

A

Hippocampus (sjöhästen) och Amygdala (mandelkärnan)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad är Hippocampus funktion?

A

stryr motivation, Inlärning, minne, rumslig orientering.

Främsta uppgiften är minne och inlärning, motivations delen, därför har hippocampus kontakt med hypatalamus och andra strukturer som kan hjäpa till att jämnföra situationen med tidigare erfarenheter och bestämma beteende därefter.

Hippocampus har en hämmande funktion på HPA-axeln, hypotalamus-hypofys-binjure-axeln, (HPA axeln stimuleras vid stress)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad är Amygdalas funktion?

A

Styr det emotionella nätverk (speciellt negativa känslor), amygdala är väldigt involverad i negativa responser.

amygdala får input från hypotalamus om tidigare erfarenheter och amygdala sätter igång beteende.

Amygdala har direkt kontakt med hjärnstammen vilket då ger den reflexiva responen.

Stress; aktiverar hypotalamus-hypofys-binjure-axeln (HPA-axeln)

Om skada uppstår på amygdala leder det till svårt med minne, och till mindre emitionell respons hos invididen.

29
Q

Vad är cortex? (ett ord)

A

Hölje/bark

30
Q

Hjärnstammen (Truncus encephali)

A
  • Förmedlar information mellan ryggmärgen och hjärnan
  • kontakten mellan storhjärnan och perifiera nervsystemet
  • Flertalet kranialnerver utgår från hjärnstammen
  • kontakt med det som händer i perferin, med stor hjärnan och lill hjärnan. hanterar info som kommer utifrån och innifrån
31
Q

Hjärnstammens tre delar

A

Mitthjärnan(Mesencephalon)
- Fyrhögsplättan
- Sensorisk (syn, hörsel) och motorisk funktion
- ge upphov till reflexiva responser
- sköter responsen mellan huvud och ögonen.

Bryggan (Pons)
- Kopplingscentral storhjärna-lillhjärna, centra balans, hörsel
- Bryggar till lillhjärnan (cerebellum), justerar hur vi ska göra beroende på hur kroppen står
- info går igenom bryggan

Förlängda märgen (Medulla oblongata)
- ”Reptilhjärnan”, kontrollerar cirkulation och respiration, digestion, sömn/vakenhet, hunger/törst
- svälj och kvälj-reflexer
- justrerar ex andning, hjärna, cirkulation som är livsnödvändiga.

32
Q

Lillhjärnan (Cerebellum)

A
  • Huvuduppgift är att kontrollera och justera kroppsrörelser och koordination
  • Försöker göra skillnaden mellan önskade och faktiska rörelser så liten som möjligt, sker medan rörelse är igång (kollar var kroppsdelarna är vid ett specifikt tillfälle, men justerar också rörelse, balans osv.)
    -Koordinerar rörelser genom att jämföra den önskade rörelsen som storhjärnan signalerat, med utfallet (tar emot info från balansorgan, muskler, ligament, leder och ögon), justerar rörelser så att de liknar de tilltänka så mkt som möjligt.
  • tar info från storhjärnan och hanterar det
33
Q

delar i ryggmärgen

A

Medulla spinalis – ryggmärgen

  • Vit substans (Substantia alba, ytterst, axoner)
  • Grå substans (Substantia grisea, innerst, nervcellskroppar, fjärilsformad)
  • Centralkanalen (Canalis centralis,Neuralröret, embryonalt)
  • Dorsalhorn (Cornu dorsale)
  • Ventralhorn (Cornu ventrale)
  • Dorsalrot (Radix dorsale)
  • Ventralrot (Radix ventrale)
34
Q

ryggmärgens funktion

A
  • sensorisk input och motorik output.
  • Förbinder hjärnan med det perifera nervsystemet
  • Omkopplingscentral för reflexer →sensorisk info från PNS till ryggmärgen →omkopplas till motornerver som utför respons
  • 3 axon: sensoriska, somatiska, autonoma
  • Överkorsning i ryggmärgen ”pyramidbanekorsningen”, sensoriska dorsalt (bak), motoriska ventralt (fram)
  • Antalet spinalnerver varierar mellan olika djur

Information från alla möjliga platser i kroppen färdas via ryggmärgen till hjärnan.

Reflexer: sensorisk info från PNS till ryggmärgen → omkopplas till motornerver som utför respons på den sensoriska infon innan infon nått hjärnan.

Ryggkotorna tillsammans bildar en kanal. Måste finnas utrymme mellan skelettet och ryggmärgen för att möjliggöra rörelse.

35
Q

Nervvävnads två typer av celler

A

Neuron- nervceller
- Finns olika typer
- är utförare

nervceller kan skicka elektriska signaler väldigt långt.

Elektriska signaler och kan kommunicera med nervimpulser

Ser olika ut beroende på funktion och var de sitter

Gliaceller- stödceller
- Finns olika typer
- fungerar med som stödje celler, supporter cell (ex. astocyter som hjälper att bilda blod hjärn-barriär)

36
Q

Vad är Neuron(nervcell) olika delar?

A
  • Cellkropp och utskott
    Dendriter
    • utskott från cellkroppen
    • Möjliggör kommunikation med många andra nervceller
    • tar emot info från andra celler

Axon- nervfibrer
- Här färdas nervimpulsen
- skickar info till destination (typ muskler)
- är ett utskott från ettneuron (en nervcell)

Terminal
- nervände

Synaps
- omkoppling från nervcell till annan cell (neuron, muskel- eller körtelcell

37
Q

Olika neurons utseende

A

Multipolär
- Många dendriter från cellkroppen
- Vanligast hos däggdjur

Bipolär
- Dendriter går samman till gemensam bana innan de når cellkroppen. Axonet går ut från andra sidan av cellkroppen.
- Näthinnan och luktepitelet

Pseudounipolär
- Dentriter går samman till gemensam bana som är direkt sammanhängande med axonet. Cellkroppen fäster till axonet via kort gren
- Sensoriska neuron i PNS (känsel)

Unipolär
- Som multipolär utan dendriter
- Ovanlig hos däggdjur, vanlig hos insekter

38
Q

Vad är Gliaceller?

A

stödjeceller

Nervcellerna förbrukar mycket energi, behöver därför stöd för att kunna utföra sitt arbete på bästa sätt där kommer stöd celler in

39
Q

Fyra olika gliaceller och deras egenskaper

A

Astrocyter
- CNS
- Flest, stöd, blodhjärnbarriär, återupptag av transmittorer, kommunicerar med andra nervceller

Oligodendrocyter
- CNS
- hjälper till att sätta Myeliniserade,
- Myeliniserade=ett hölje som säger till signalen att gå fortare(ger upphov till den vita färgen i vita substanser i CNS)

Schwannceller
- PNS (utanför CSN)
- Myeliniserande: samma funktion som oligodendrocyter men i PNS

Microglia
- CNS
- immunsystem i centrala nervsystemet och fungerar som Makrofager gör
- dödar “faror”

40
Q

Myelinisering av axonet

A

myelinskidor (tätt packade lipidmembran) som omsluter axon och bildar noder, och får signalen att gå fortare

  • Ranviers nod- viktig för fortdelningen av nervimpulserna
41
Q

Vad är nervsimpuls?

A

Nervimpuls= elektrisk impuls/ aktionspotential

42
Q

Hur fungerar nerv impulser?

A

Tillfällig ändring av spänningsskillnaden mellan axonet in- och utsida.

depolarisering(mindre negativ laddning inne i cellen) i membranet, och den polyseringen går frammåt=så signalen går framaåt.

noder tillåter inte diffusion att ske så det är så signalen kan gå fortare och längre.

  • Polarisering av membran mha jonkanaler. + innanför membranet och - utanför membranet
  • Diffussion av (+)-joner gör att signalen kan försämras med tiden, men sätt “stopp” för det och det gör att signalen kan spridas fortare och längre

MS: tappar myelinskikt

  1. Nervcellen har normalt en negativ vilopotential
  2. Stimuli (eller spontant)→ jonkanaler öppnas→ inflöde av positiv laddnig= depolarisering (mindre negativ laddning inne i cellen)
  3. Om når tröskelvärde→ utlöser en aktionspotential= ström av positiv laddning= nervimpuls, som färdas i hög hastighet längs axonet
43
Q

Förklara Neuron

A

nervceller
- Finns i kropen
Har:
- Cellkropp
- Dendriter- utskott från cellkroppen
- Möjliggör kommunikation med många andra nervceller
- Axon- nervfiber (Här färdas nervimpulsen)
- Terminal- nervände
- Synaps- omkoppling från nervcell till annan cell (neuron, muskel- eller körtelcell)

44
Q

Synaps

A

Synaps= kontaktpunkt för kommunikation mellan nervcell och målcell

45
Q

Hur fungerar kemisk synaps?

A
  1. Nervimpulsen färdas i axonet
  2. Nervimpulsen når nervterminalen
  3. Neurotransmittor utsöndras från de presynaptiska cellmembranet och diffunderar över den synaptiska klyftan
  4. Neurotransmittorn binder till receptorer på det postsynaptiska membranet
  5. Effekt

elektriska inpulser kan föras över med en kemisk reaktion

46
Q

Hur fungerar Neurotransmittorer?

A

Neurotransmittorer- signalsubstanser

  1. Kemiska ämnen som utsöndras från nervterminal till synapsklyftan
  2. Receptorer (mottagarenheter) på det postsynaptiska membranet aktiveras
  3. Förändringar i det postsynaptiska membranets elektriska spänning
  4. Effekt
47
Q

“klassiska transmittorer”

A

Åker ner i axonet och packas i vesiklar, .
syntetiseras i nervändsluten och packas i vesicklar (blåsor), utsöndras genom presynapsiska membranet, in i synapsklyftan, fäster på receptorn på det postsynapsiska membranet, för att seda verkar på specifika receptorer (mottagarenheter) . kan sen åka tillbaka och återanvänds.

transmittorn är det som är signaler, när den fäst skickar den signalen vidare

ex: Glutamat, glycin, katekolaminer som är bla adrenalin, noradrenalin och dopamin, samt serotinin och histamin, och acetylkolin.

48
Q

Neuropeptider

A

är större och lite mer komplexa

Neuropeptider syntetiseras i kroppen och transporteras till nervterminalen i vesicklar och verkar sedan på specifika receptorer (mottagarenheter). Neuropeptider återvänder inte och överblivn frisatt peptid bryts ner av.

Några exempel på neuropeptider är substans P (signal om smärta) samt endogena opiodia peptider, kan även fungera som hormoner, ex. Gonadotropinfrisättande hormon (GnRH)

49
Q

Vad finns det för 4 olika sätt för en receptor att ta emot en signal?

A
  1. jon kanal
  2. transmittor binder till receptorn som släpper “något” och ger signal kaskad av händelser
  3. kemisk reaktion skapar signal kaskad
  4. binder inne i cellkärnan
50
Q

Vad är Motorändplatta?

A

Motorändplatta:
- Där motorneuronen kommunicerar med målmuskelcellen
- Acetylkolin i motorneuron→ binder kolinerga receptorer på muskelcell→ depolarisering→ frisättning av Ca2+ → muskelkontaktion

51
Q

Sömn/vakenhet
Vad finns det för olika sätt att mäta?

A
  • Electro- encefalogram (EEG)- elektriska aktiviteten i storhjärnsbalken
  • Elektro- myogram (EMG)- mäter muskelaktiviteten i skelettmuskulaturen (frånvaro av muskelaktivitet bara under REM- sömnen)
  • Electro- oculogram (EOG)- mäter muskelaktiviteten i muskulatur som styr horisontala ögonrörelser
52
Q

Vad karaktäriseras vakenhet av?

A

Vakenhet karaktäriseras av:

  • EEG- aktivitet vaken- hög frekvens i vakenhet, låg amplitud
  • EMG och EOG aktivitet, mycket muskel aktivitet

Vakenhet karaktäriseras av:

  • Aktivitet i flera olika transmittorsystem
  • Ingen av dem är essentiell
  • Acetylkolin (Ach)
  • Serotinin (5-HT)
  • Noradrenalin
  • Histamin

Kräver aktivitet i det retikulära aktiverande systemet (hjärnstammen- talamus- hypotalamus)

53
Q

Vad är Suprachiasmatiska kärnan?

A

Suprachiasmatiska kärnan (SCN; dygnsrytmskärnan), liten kärna i hypotalamus, i anslutning till synnervskorsningen→ cirkadiska rytmer

  • Påverkas av aktivitet i ljuskänsliga nervceller i näthinnan
54
Q

Vad är Cirkadiska rytmer?

A

Cirkadiska rytmer (under vakenhet), exempel
- som en inre klocka som styr beteende, dyngnsrytmen
- Histaminneuron aktiva under dagtid
- Glukokortikoidnivåerna som är högst på morgonen (hos dagaktiva djur, tvärtom hos nattaktiva)
- Orexin stimulerar vakenhet

55
Q

Varför behöver man sömn?

A
  • farligt att inte sova.
  • man tror att sömn möjliggör “rengöring” av nervsystemet
  • även inlärning främjas i sömn
56
Q

Förklara Det glymfatiska systemet

A
  • Gliaceller kontrollerar den extracellulära volymen= volymen mellan nervcellerna
  • Gliacellerna sväller under vakenhet, medieras bla av noradrenalin, och krymper under sömnen
  • När de krymper ökar flöder av cerebrospinalvätska i kanaler som omger blodkärlen→ dränerar ut slaggprodukter (jämför kroppens lymfatiska system). = en form av rengörning
57
Q

Tre stadier i sömn

A

Lätt sömn
- EEG- aktivitet sömn- minskande frekvens, ökande amplitud
- EMG- aktivitet

Djup sömn
- EEG- aktivitet sömn- minskande frekvens, ökande amplitud
- EMG- aktivitet

REM- sömn (drömsömn) (Rapid- eye movement)
- EEG- aktivitet som vaken- hög frekvens, låg amplitud
- EMG- frånvao av muskelaktivitet bara under REM- sömn. ingen muskel aktivitet, men saker händer i hjärnan.

  • Cykliskt mönster under sovperioden
58
Q

Sömnfysiologi - vad händer i kroppen under sömn?

A

Under lättsömn och djupsömn påverkas, utöver EEG, även fysiologiska parametrar; minskning i muskelaktivitet och kroppsrörelser, hjärtfrekvens, andning, blodtryck, metabolism, och kroppstemperatur.

REM- sömn: hjärtfrekvens, blodtryck och metabolism nästan som i vaket tillstånd.

59
Q

Djurs olika sömn behov

A
  • Ung mer, vuxen mindre, gammal mer
  • Nattaktiv sover på dagen, dagaktiv sover på natten
  • Rovdjur sover mer än bytesdjur
  • Idisslare- kontraktioner i våmmen (rumen) avtar under REM- sömnen
  • Vissa djurslag sover med en hemisfär i taget (valar, sälar, vissa fåglar)
  • Hästar, nötkreatur, vissa fåglar kan sova stående
60
Q

Inlärning/minne.
Hur är dom sammankopplade?

A

Inlärning och minne går hand i hand- det ena fungerar inte utan det andra.

hjärnan jämnför vad som hänt innan för att välja beteende.

61
Q

Definition av Inlärning

A

Det sätt på vilket beteendet modifieras utifrån erfarenheter

  • utsäts → lär sig responss till nästa gång
  • förändring i beteende som bestäms av omgivningen
62
Q

Defionation av minne kopplat till inlärning

A

Den process med vilken inlärda beteenden lagras och kan återanvändas

  • processen av hur inlärning sker
63
Q

Tre olika ”typer” av minne

A

###

= hjärnans lagring och återanvändning av information

  1. Korttidsminne (sek), elektrisk aktivitet i bestämda nervceller
  2. Arbetsminne (min), delar från både korttids- och långtidsminnet
    1. Fatta beslut, lösa problem, uppnå mål
    2. Begränsad kapacitet
  3. Långtidsminne (tim-decennier), fysiska eller kemiska förändringar i nervcellerna, proteinsyntes, nya synapser (=synaptisk plasticitet)
    1. Stor kapacitet

Alla minnen kan glömmas. Minnen sorteras bort om de inte anses viktiga “minnen”.

64
Q

Vad är Explicit minne?

A

Explicit minne-fakta och händelser
- Episodiskt minne- händelser
- Semantiskt minne- fakta
- tillgängligt för medvetande

Hippocampus central struktur för överföring av information från arbetsminne till långtidminne. Starka emotioner eller stark motivation aktiverar flera olika strukturer inkl. amygdala→ större sannolikhet för lagring i långtidsminnet

65
Q

Vad är Implicit minne?

A
  • Implicit minne (procedurminne)- “know how”, färdigher
    • inte tillgängliga för medvetenheten

Motoriska områder och limbiska strukturer sköter denna form av inlärning

66
Q

Två olika ”typer” av minnesförlust

A

Retrograd
- Minnesförlust av sådant som har skett
- Kan orsakas av tillfällig syrebrist, hjärnskakning

Anterograd
- Oförmåga att komma ihåg nya händelser, övergången mellan kort- och långtidsminne fungerar inte
- Vanlig vid skador i tinning (tempral) loben, hippocampus och delar av limbiska systemet

67
Q

Vad är det autonoma nervsystem? (ANS)

A

perfiera nervsystemet = autonoma nervsystem = ej viljestyrt

Tre olika ”delar”

autonomic system = autonoma nervsystemet, icke viljstyrt, ex innre organ
- Hypatalamus som kontrollerar det autonoma nervsystemet
- Efferenta = skickar info ut till destination
- sympathetic= sympatiska nervsystemet → reglerar vekenhet och att vi är allerta
- parasympathic → reglerar vila

somatic motor system = motoriska = vilja styrt.

sensory = sinnes organ som skickar in signalen upp till CNS (storhjärnan)

68
Q

Beskriv det Autonoma nervsystemet = ANS

A
  • Det icke viljestyrda nervsystemet
  • Styr kroppens inre organ (t ex glatt muskulatur, hjärta och körtlar)
    • allt som sker automatiskt
  • Består av sympatiska och parasympatiska
  • nervsystemet (där det ena systemet oftast stimulerar ett organ och det andra systemet hämmar organet)
  • Hypotalamus styr ANS( autonoma nervsystem)

ANS
- Fungerar mkt snabbt och intensivt!
- kan triggas igång väldigt snabbt (sätts igång snabbt)
- pga ska kunna rädda liv
- Ytterst liten stimulering krävs (10-20 impulser/s jämfört med somatiska ns 50-500 impulser/s).
- Afferenta nervbanorna i princip samma som i somatiska nervsystemet
- sensoriska nervsystemet (ex sinnes intryck, hörsel). skickar signaler upp i CNS och ger upphov till reaktion.
- Efferenta nervbanorna skiljer sig från de somatiska nervsystemet!
- Ett aktiverat ANS kan resultera i både stimulering och hämning!
- De flesta organ har dual innervering(dom kan påverkas av både sympatiska och parasympatiska nervsystemet-en stimulerar och en hämmar organet)

69
Q

skillnad mellan autonoma och symatiska nervsystemet

A
  • symatia motorica = en enda nerv, nerv kroppen-axonen-synapsen i muskeln(perifein)
  • sypatiska och para sympatiska = två nerver. synapasar i en galgion med en annan nerv som sen synapasar med målet.
  • sympatiska = stimuleras nels med nerver och dels med hormoner. påverkar också hormon frisättning (noradrenalin, adrenalin), hjälper sns(sympatiska nervsystemet) att påverka och stimulera hjärtat ex. (målet har mål celler så de kan ta emot transmitt substanser)
  • parasympatiska = har bara nerv påverkan (inte hormoner)