Sepsis och chock

Question 1

Vilka är riskfaktorerna för sepsis?

Answer 1

Ålder, komorbiditet, socioekonomi, pneumokocker, stafylekocker

Question 2

Hur definierar man sepsis?

Answer 2

Livshotande organsvikt orsakad av infektion

Question 3

Beskriv hur man delar upp olika stadier av sepsis och hur känner man igen dem?

Answer 3

Först kommer varm sepsis: Tidigt i förloppet när kompensationen fungerar. Vasodilatation ger en ökad hjärtminutvolym och perifer genomblödning. Rosig, varm, torr patient som ofta kan vara hypoton.
Sen kommer kall sepsis: Systemen räcker inte längre till att kompensera utan patienten blir hypovolem. Blek, kallsvettig, hypoton och påverkat medvetande är vanligt.

Question 4

Hur ska man tänka kring dosering av sedetiva till sepsispatienter?

Answer 4

De kräver mindre. Ex: 70mg pento kan räcka istället för 140mg eller 0,5 mg/kg ketamin istället för 2mg/kg.

Question 5

Vilken grundläggande behandlingsprincip ska man följa vid sepsis?

Answer 5

Att stödja sviktande organfunktioner och behandla infektionen

Question 6

Vilka extra förberedelser ska du överväga inför sövning av en pat med sepsis?

Answer 6

CVK och artärnål, starta vasopressor innan induktion. Hög läkarnärvaro

Question 7

Vilka tre faktorer kan vi påverka för att förbättra DO2?

Answer 7

CO, Hb (mängden O2 transportörer), SpO2 (mättnaden med O2)

Question 8

Vad är definitionen av chock?

Answer 8

DO2 < VO2 = chock

Question 9

Hur kan du klinisk känna igen hypovolem chock gällande utseende, puls och blodtryck?

Answer 9

Utseende: blekhet, svettig, nedsatt perifer cirkulation, marmorering
Puls: snabb, tunn
Blodtryck: minskat puls- och systoliskt tryck

Question 10

Hur kan du kliniskt känna igen hypovolem chock gällande medvetande, andning, syra och bas?

Answer 10

Medvetande: påverkat, oro, rastlöshet, oklarhet
Andning: snabb ansträngd,
Syra bas: respiratiorisk alkalos, metabolisk acidos

Question 11

Hur kan kroppen kompensera för en volymförlust vid hypovolem chock?

Answer 11

Ökad hjärtfrekvens, artäriell vasokonstriktion (omfördelninga av blodflöde), venös vasokonstriktion, vätskemobilisering från vävnader till blodbana, renal vätskeretention

Question 12

Ge exempel på obstruktiv chock

Answer 12

Lungemboli, tamponad

Question 13

Ge exempel på kardiogen chock

Answer 13

Hjärtinfarkt, hjärtsvikt, allvarlig arytmi

Question 14

Hur kan man med hjälp av ett EKO karaktärisera kardiogen chock?

Answer 14

Högt tryck i pulmunalisartären

Question 15

Ge exempel på distributiv chock

Answer 15

Anafylaktisk och neurogen

Question 16

Vad händer i den initiala fasen av chock?

Answer 16

Metabolismen går från aerob till anaerob, processen kräver O2 som dock är otillräcklig. Saknar kliniska tecken

Question 17

Vad händer vid kompensationsfasen, icke progressiv av chock?

Answer 17

Kroppen försöker hantera konsekvenserna av anaerob metabolism, bibehålla homeostas. Sympatikus påslag, ADH, angiotensin m.m

Question 18

Vad händer vid kompensationsfasen vid chock?

Answer 18

Baroreceptorer i carotider och aorta signalerar till SNS som svarar på lågt blodtryck med att Vasokonstriktion med fortsatt blodflöde till vitala organ
– ↓ Blodflöde I njurarna aktiverar renin–angiotensin system
– ↑ Venöst återflöde till hjärtat, CO, BT

Question 19

Vad händer vid den progressiva fasen av chock?

Answer 19

Svårt generaliserat ödem, minskat blodflöde i lungkapillärer, hjärtkomplikationer, minskad CO, GI systemets mukosabarriär kadas av ischemi

Question 20

Vad händer i kroppen vid den refraktära fasen av chock?

Answer 20

Irreversibel skada på organ

Question 21

Hur behandlar vi hypovolem chock?

Answer 21

• Initialt kristalloider men vid stor blödning så fort som möjligt balanserade blodprodukter
• Vasopressor farligt, tänk DO2!

Question 22

Hur behandlar vi kardiogen chock?

Answer 22

• Förbättra myokardperfusionen (ex: PCI)
• Optimera hemodynamiken (inotropi, klaffkirurgi)
• Avlasta hjärtarbetet (analgesi, övertrycksventilation, öka O2 tillförsel, miska O2 förbrukning)

Question 23

Hur behandlar vi neurogen chock?

Answer 23

Vid spinal skada: spinal stabilisering
– Behandla hypotension och bradykardi med vasopressorer och atropin
– Försiktighet med vätskor, ingen vätskebrist
– Monitorera/behandla temperatur - hypotermi

Question 24

Hur behandlar vi anafylaktiskt chock?

Answer 24

Adrenalin! Antihistamin och steroider
• Aggressiv vätskebehandling
• Säkra fri luftväg
• Nebuliserade bronchodilatatorer
• Intubation eller cricothyroidotomi i tid

Question 25

Hur behandlar vi septisk chock?

Answer 25

Kombinerad chock
• Hypovolem och vasodilaterad, aggressiv volym initialt 30ml/Kg och utvärdera. Noradrenalin.
• Kardiogen, Dobutamin vb och följ CO, ScVO2
• Organstöttande med respirator, dialys etc
• Infektionskontroll