Sekretoriska passagen

Question 0

Vad är gated transport?

Answer 0

Finns i cellkärnan. Proteiner kommer att binda till importin och exportin och kommer ut genom kärnporerna genom en selektiv por.

Question 1

Vad är signalsekvenser och hur är de uppbyggda?

Answer 1

Fungerar som adresslappar för korrekt lokalisering av proteinet i cellen. Ca 15-60 aminosyror lång och kan finnas på C eller N-terminalen (eller internt).

Signalpatch är där flera sådana sekvenser i tertiärstruktur bildar denna sorts adresslapp.

Question 2

Vad är translokation?

Answer 2

Små porer som inte är selektiva, proteinerna måste vara oveckade. Proteiner som ska in i mitokondrien och ER gör såhär.

Question 3

Vad är vesikeltransport?

Answer 3

Inbuktning i ett membran som omsluter proteinet. Vesikeln transporteras till målorganellen för att då sammansmälta med dess membran.
Sekretoriska proteiner gör såhär.

Question 4

Vad är ER?

Answer 4

Består av rör och cisterner som börjar mellan membranlagren på kärnan. ER lumen är väldigt lik cellens utsida, dvs. proteiner som sitter på cellens utsida kommer att vara på insidan på ER.

Ett protein som ska ut ur cellen eller ex. sitta i plsmamembranet kommer att tillverkas av ribosomerna på ER:s membran.
RER= proteinsyntes
SER=syntes av lipider

Question 5

Vad är mikrosomer?

Answer 5

Om man mosar cellen kommer ER dela upp sig i små mikrosomer som fungerar som ER fortf. Små blåsor som fungerar på samma sätt som (SER&RER). Ribosomer kommer att binda till mikrosomerna och syntetiserade proteinet för att sedan mata in det. Man kan använda mikrosomer till att studera translokation av proteiner in i ER.

Proteiner som produceras i cytoplasman är lite större än de som producerats i anknytning till ER eftersom de proteiner som producerats i cytoplasman har en adresslapp som skickar de till ER.

Question 6

Hur är ER den första anhalten i den sekretoriska passagen?

Answer 6

Ett protein kommer att komma in med ribosomen som fäster i ER. När proteinet är klart går det in i ERlumen. Här börjar den sen sin väg ut från cellen.

Question 7

Ge exempel på en N-terminal signalsekvens till ER.

Answer 7

Aminosyrasekvens som inleds med arginin, som är positivt laddad. Därefter en hydrofob sekvens och sedan en klyvningssite (som signalpeptidaser kyver bort i ER)

Question 8

Vad är co-translationell translokation?

Answer 8

Signalsekvensen känns igen av SRP (signal recognation particle) som som binder in och förflyttar ribosomen till en SRP-receptor. Ribosomen placeras på ett translokon där det går genom en kanal i ERlumen.

Question 9

Vad är post-translationell sortering?

Answer 9

Proteinet förs in i ER efter att den är translaterad. Den hålls utsträckt m.h.a. charperoner. Binder in till translokon där BiP (ett charperon) finns som hjälper till att enkelrikta transporten.

Detta är mer ovanligt.

Question 10

Hur styrs ett membranprotein som har en kyvningsbar signalsekvens och en stop-transfer-sekvens?

Answer 10

Proteinet går in i translokonet och signalsekvensen hålls kvar. Signalsekvensen klyvs bort medan stop-transfer-sekvensen håller kvar proteinet. Kommer sedan vara i membranet med C-terminal utåt mot cytostolen.

Question 11

Hur styr ett membranprotein som har en icke-klyvningsbar sekvens?

Answer 11

Dessa använder sig av denna metod om de vill ha olika terminaler inåt/utåt.
Positiv icke-klyvningsbar: N-terminalen är positivt laddad, cytostolen är negativt laddad. N-terminalen kommer att vara utåt då de vill integrera.
Normal icke-klyvningsbar: N-terminalen kommer att vara inåt mot lumen, och c-terminalen utåt.

Question 12

Hur sker syntes av ett membranprotein som korsar membranet flera gånger?

Answer 12

SRP binder in ribosomen till translokonet. Signalsekvensen och stop-transfer-sekvensen finns kvar som gör att membranproteinet går fler gånger över membranet, en ytterliggare signalsekvens ger en tredje veckning osv.

Question 13

Hur förankras membranproteiner till membranet m.h.a. GPI-svans?

Answer 13

Dessa proteiner är bundna genom en lipid vilket innebär att de inte sitter lika hårt som de andra membranproteinerna. Finns i lipid rafts.

Question 14

Hur sker glykosylering?

Answer 14

Proteinet kommer att få en kolhydrat påsatt på en Asn-X-Ser/Thr m.h.a. glykosyltransferas. Denna görs för att man ska kunna ha en kvalitetskontroll på proteinet. När två glukos tas bort kommer charperoner in, ytterligare ett glukos tas bort och charperonen släpps fri.
Är proteinet rätt –> ut ur ER
Är proteinet fel –> ett glukos sätts på och börjar om

Glukos fungerar som en markör för veckningen. Om det är svår-felveckat får den en ubiquitinmärkning och åker ner i proteasomen. (En retro-translokation)

Question 15

Vad heter signalmolekylen som känner av hur väl proteinerna veckar sig i ER lumen? Vad gör den?

Answer 15

Då veckning tar tid i ER kan vi få ett överskott av oveckade proteiner. Hsp70-chaperonet BiP finns på membranproteiner men även på oveckade proteiner. Vid för mycket oveckade proteiner kommer dessa BiP släppa från membranproteinerna vilket ger en signal att det finns för mycket felveckat protein –> proteinsyntes stängs av –> fler charperon tillverkas.

Question 16

Var sker syntes av fosfollipider?

Answer 16

Tillverkas i SER. Tillverkas på cytoplasmatiska sidan av ER-membranet. M.h.a. flippas kommer de att kunna byta sida och byggas på båda sidorna av dubbellagret.

Question 17

Hur vet ER vilka proteiner som ska stanna kvar i i ER?

Answer 17

Dessa proteiner har en signalsekvens: KDEL. När de har transporterats ut ur ER kommer de att transporteras in igen.
Ex. Membranproteiner

Question 19

Vad heter transport som går framåt/bakåt i sekretoriska passagen?

Answer 19

Transport framåt: anterograd transport

Transport bakåt: retrograd transport

Question 20

Beskriv hur vesikeltransporten går till.

Answer 20

Generella metoden att transportera någon mellan två organeller.
Cellen kommer att ta en vesikel (med protein i). M.h.a. cytoskelettet eller diffusion transporteras det genom cytoplasman mot sin målcell. Vesikeln smälter sedan med målcellens membran och proteinerna hamnar då i lumen.

Question 21

Vad är höljesproteiner (coatproteins?

Answer 21

Hjälpproteiner som hjälper till att skapa vesiklarna och fånga de proteiner som ska in där. Proteinet fångas m.h.a. lastreceptorer (cargo-receptorer). När vesikeln har knoppats av kommer höljesproteinerna lossna.

Question 22

Vad heter proteinet som snörpar av vesikeln? M.h.a. vad?

Answer 22

GTP-beroende process m.h.a. dynamin.

Question 23

Nämn tre vanliga vesikeltyper i cellen.

Answer 23

1. Clathrin (endocytos)
2. COP1 (Golgi)
3. COP2 (ER)

Question 24

Vad styr bildning och sortering av transportvesiklar?

Answer 24

G-proteiner.
Befinner sig oftast inaktiva (GDP) i cytoplasman. När de aktiveras kommer de bli membranbundna. De aktiverar effektormolekyler som är sammanfogade till höljesproteiner.

Ex. Sar1 (g-protein) styr bildning av COP2-vesiklar.

Question 25

Vad är Rab-proteiner?

Answer 25

Ungefär som Sar1 (g-protein) men hålls inaktiva av en inhibitor: GDI. Rabs kan aktiveras genom en GDI-diplacement factor. GEF aktiverar det så det blir membranbundet. (De som blir igenkänningsfaktorer vid vesikelfusion)

Question 26

Vad är V-SNARE & T-SNARE?

Answer 26

Proteiner som sitter på vesikeln/målcellen. De har specifik affinitet, och tvinnar sig runt varandra. För att rätas ut används hjälpprotein som kräver ATP.

Question 27

Beskriv golgiapparaten och dess uppgift.

Answer 27

Cisterner som är tillplattade. Vidare modifiering av N-linkade oligosackarider där o-linkade kolhydratkedjor kopplas på, samt sortering av proteiner.

Cis -> mid -> transgolgi

Question 28

Beskriv modellerna för golgi-transport.

Answer 28

Modell 1: Cisterner är fasta och skickar proteiner mellan sig via vesiklar.
Modell 2: Cisternerna går igenom olika mognadsfaser. De har med sig proteinerna och förändrar sitt innehåll av enzymer genom retrograd vesikeltransport av dessa enzymer.

Question 29

Beskriv syntesen av spingomyelin och glykolipider.

Answer 29

Man utgår från ett ceramidskelett (bildas i ER, modifieras i golgi).
Spingomyelin: ceramidskelett + fosforylcholin
Glykolipid: ceramidskelett + sockergrupp

Question 30

Beskriv exocytos.

Answer 30

Något transporteras ut ur cellen.
Reglerad: Skickas ut vid en viss signal. Sekretoriska vesiklar.
Konstitutiv: Kontinuerlig. Transportvesiklar.

Question 31

Vad är en gobletcell (bägarcell)?

Answer 31

Finns på insidan av tunntarmen. Har ansamlingar av mucus som vid en signal kommer frisläppa sina vesiklar.

Strikt reglerad.

Question 32

Vad är exosomer?

Answer 32

Exocytos med flera hela vesiklar som målcellen kan bryta ner. Detta använder givarcellen som en avfallspåse.
Exosomer uppstår då man får en multivesikulär kropp, exosomen kommer då fusionerna med cellmembranet, inte vesiklarna.

Question 33

Vad är endocytos?

Answer 33

Vesikeltransport från plasmamembranet och in i cellen.
Finns olika sorter:
Fagocytos: cellätande av större partiklar
Pinocytos: celldrickning
Receptormedierad endocytos: tar upp ämnen som bundit till receptorer. LDL binder in till receptorer på leverceller ex.
Autofagi: själv-ätande (bryter ner egna organeller)

Question 34

Beskriv lysosomens funktion.

Answer 34

Den bryter ner proteiner, kolhydrater m.m. Det bildas en endosom –> sen endosom –> lysosom. Dessa proteiner som är i lysosomen kommer bryta ner produkter som kommer in i lysosomen.
Har lågt pH pga. pumpar som pumpar in H+.

Sortering av vad som ska gå till lysosomen och ej:
- Sockermodifiering. En mannosgrupp och fosfat sätts på som en adresslapp.

Allt detta transporteras i clathrinvesikel.

Question 35

Beskriv receptormedierad endocytos av LDL

Answer 35

Leverceller har receptorer som snappar upp LDL. Då endosomerna har lågt pH kommer de lossna från receptorerna och bilda sen endosom och senare lysosom. Detta gr att LDL bryts ner och koleserolet som kommet ur är en komponent i membranet.

Question 36

Beskriv endocytiska transportvägen.

Answer 36

Det bildas en endosom –> sen endosom –> lysosom

Har lågt pH pga. pumpar som pumpar in H+.