DNA-skador Flashcards
Vad gör cellen vid enkelsträngsbrott?
- Enzym tuggar bort skadad sekvens
- Polymeras syntetiserar fram nya nukleotider
- Ligaser sammanfogar
Vad gör cellen vid dubbelsträngsbrott?
Det kan vi ej laga själva.
NHEJ-metoden kommer att användas.
Varför är joniserade strålning farlig?
Ger DNA-skador (dubbelsträngsbrott) och cellen dör. Strålningen reagerar med vattenmolekyler som bildar radikaler. Fotogen klyver båda strängarna i helixen.
Vad finns det för samband mellan cancer och ålder?
Åldrande och cancer drivs av DNA-skador och man har sett en koppling mellan åldrande och cancer.
När ett tröskelvärde är nått kommer p53 aktiveras så det produceras p21 som inhiberar cellen från att gå in i S-fas. Detta blir seneschenta celler som inte kommer dela sig –> cellfattig kropp. Om man inte kan reparera sitt DNA kommer man åldras och få cancer tidigt.
Vad händer vid överaktiv p53?
Ingen cancer men för tidigt åldrande
Vad händer vid underaktiv p53?
Tidig cancer men lågt åldrande
Nämn några olika typer av DNA-skador.
- UV-strålning: baser skadas. En UV-foton tas upp som kommer göra att ett dubbelsträngsbrott uppstår som leder till att det bildas en cyklobutanring (som har kovalenta bindningar som är mkt starkare)
- Deaminering: Vid närvaro av vatten kan en spontan reaktion uppstå som gör att en aminogrupp kan trilla av. Ex. cytosin blir uracil.
- Alkylering: Addering av en metyl/etylgrupp. Kan ske i guanin som vid en etylering kommer bli O6-etylguanin som har två bindningar. Leder till att thymin binder in istället. GC kommer bli AT istället.
- Oxidativ skada: uppkommer genom syreradikaler. Basen blir oxiderad.
Vad är seneschenta celler?
Celler som inte är döda, men de delar sig inte. Finns ansamling av sådana celler i åldrande hud och kommer ansamlas överallt i kroppen.
Dessa celler induceras då antalet DNA-skador har nått ett tröskelvärde.
Vilka tre sätt kan en cell agera vid DNA-skada?
- Reparation
- Seneschens
- Delning (leder till cancer, ovanligt)
Vad har vi för olika reparationsmekanismer?
- Direct reversal
- Base Excision Repair
- Nucleotide Excision Repair
- Mismatch Repair
- DNA double-strand break repair
Beskriv direct reversal.
En de-alkylisering sker. Ett enzym (O6metylguaninmetyltranseferas)har en SH-grupp dit metylgruppen kommer binda in. Enzymet kan inte återanvändas.
Beskriv Base Excision Repair (BER)
Short patch:
- DNA har U istället för C = fel
- Enzymet DNA-glykosylas kommer klyva N-glukosidbindningen
- AP endonukleas klyver DNA-ryggraden
- Deoxyribofosfodiesteras klyver bort socker och forsfat
- DNA-polymeras sätter in ny nukleotid
- Ligas
Long patch:
- Borttagning av bas m.h.a. endonukleas
- DNA-polymeras syntetiserar nya baser
- FEN1 klyver bort gamla strängen när några nya baser har syntetiserats
- Ligas sätter samman nya sekvensen.
Beskriv Nucleotide Excision Repair (NER)
Global Genome Repair (GGR): reparerar alla skador på genomet (går långsamt). Skadan lokaliseras och en bubbla bildas där skadan är. Avsaknad av GGR leder till sjukdom där man är känslig för sol (Xerodermia Pigmentosum)
Transcription Coupled Repair (TCR): då RNA-polymeras upptäcker ett fel under transkriptionen kommer TCR in och ett komplex bildas (en bubbla) som reparerar felet.
Beskriv Mismatch Repair
En städtant (till slarviga polymeraser) som endast fungerar under S-fasen.
- MutS kommer binda in som känner igen felet
- MutL och exonukleas binder in o klyver bort strängen
- DNA-polymeras syntetiserar ny sträng
Hos prokaryoter är templat-strängen metylerad så man lättare hittar den nysyntetiserade.
Hos eukaryoter kanske de känns igen då de inte är metylerade.
Man känner igen strängarna genom att de är nickade (eu och pro)
Mutationer leder till tjocktarmscancer.
Beskriv DNA double-strand break repair
Homolog rekombination och double-strand break rejoining(sämre metod).
Homolog rekombination kan inte användas i våra celler under G1 utan bara då kromatiderna sitter ihop efter DNA-replikation. Används oftast endast vid könscellerna för mångfald.
Double strand break rejoining: NHEJ: denna metod är så dålig för att man kommer att få deletioner i DNA:t som har reparerats, vilket kommer leda till mutationer. Mutationerna kommer i sin tur i princip alltid att försätta cellerna i senescens.
