Introduktion till virologi + virusinteraktioner Flashcards

1
Q

Vilka är teorierna till hur virus uppkom?

A
  1. Utbruten cellulär gen (transposon/plasmid) Liknande genetiska fragment.
  2. Förstadie till celler
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad består en viruspartikel av?

A

Hölje, tegument, kapsid och en kärna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad innebär obligat intracellulär parasit?

A

Viruset behöver en värdecell för att kunna överleva.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka konfirmationer kan viruskapsiden anta?

A

Helikala, polyhelikala och komplexa.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är icosahedral kapsidstruktur?

A

Bildas då flera proteiner går ihop och bildar kapsiden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är ett icke-höljebärande virus?

A

Proteinstruktur som innesluter genomet.Kan inta olika strukturer m.h.a. kapsomerer. De är tåliga för uttorkning, syra. Finns i vår mag- och tarmkanal.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är höljebärande virus?

A

Ett yttre höljde beståendes av cellulära membran som är känsligt för uttrokning då det används vid virus-cell-interaktioner. Dessa sorters virus sprids ofta via droppsmitta, kroppsvätskor m.m.

Det yttre membranet består av glykoproteiner som har som funktion att binda till värdcell antigen-site samt fusion (flera virus sitter ihop). Matrixprotein täcker insidan av höljet som fungerar som ett skelett.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka övriga viruskomponenter krävs för en replikation?

A

Polymeraser, integraser, topoisomeraser, histoner, endonukleaser m.m.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur sker virusklassifikationen?

A

a) DNA eller RNA, ss eller ds samt polaritet.
b) kapsidsymmetri (helikal/kubisk/komplex)
c) Hölje eller inte?

Sorteras sedan i familj –> genus –> typ –> stam

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad slutar familjenamnet med?

A
  • viridae
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Va slutar genusnamnet med?

A
  • virus
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad har man för användning av virusgenetik?

A
  1. Förstå/förklara patogenes
  2. Spåra infektioner
  3. Utveckling av vaccin och läkemedel
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är kvasiespecies?

A

Avkommor får olika mutationer från ett virus. De konkurrerar men alla dessa olika varianter, de som inte fungerar bryts ner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad menas med selektionstryck?

A

Viruset är åtkomligt för antikroppar. Selektionstrycket från antikroppar favoriserar mutanter som antikropparna inte känner igen. Immunförsvaret får svårt att täcka upp alla typer av virus. De virus som muterar ytproteinerna överlever.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad menas med fylogeni?

A

Fylogeni är en hypotes som säger att alla organismer är besläktade. Man kan använda sig av rotade respektive icke-rotade träd för att kartlägga släktskap.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur ser rekombination ut i virus?

A

Om två virus infekterar samma cell kan de om de är homologa, överkorsas och det blir en rekombination.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad kan hända med ett virusprotein om det uppstår en additions/deletions mutation?

A

Frame-shift blir annorlunda och hela avläsningen inom läsramen blir annorlunda. Viruset kan antingen dö eller ge uttryck till helt andra gener.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad kan hända med ett virusprotein om det uppstår en punktmutation?

A

Frame-shift blir annorlunda och hela avläsningen inom läsramen blir annorlunda. Viruset kan antingen dö eller ge uttryck till helt andra gener.

19
Q

Hur kan man framkalla mutationer?

A

kan ske genom kemisk väg (kemikalier kan påverka vissa nukleotider och därmed orsaka mutationer på vissa baser), UV-strålning, oxidativ stress samt molekylär biologiskt.

20
Q

Vad menas med reassortment?

A

Sker när två olika virus infekterar samma cell. Blir flera olika mutationer som blir kombinationer av de två virus.

21
Q

Vad menas med fenotypisk blandning?

A

När två närbesläktade virus infekterar samma cell. Leder till virion: viruset har fått med sig komponenter från det andra viruset.

22
Q

Beskriv händelseförloppet för en infektion.

A
  1. Viruspartikeln kommer att binda till receptorer på värdcellen.
  2. Virusgenomet kommer in i cellen.
  3. Virusets hölje och kapsid bryts ner så att DNA/RNA (virusgenomet) är fritt inne i cellen.
  4. Virusets DNA bryter ner och inhiberar cellens kromosomer och genom, så att cellen bara tillverkar virusproteiner.
  5. Nya virusgenom bildas och proteinerna kommer att syntetiseras av virusgenomet.
  6. En spontan sammanfogning kommer att ske mellan nukleinsyrorna och proteinbyggstenarna. Detta är en mer fördelaktig konfiguration, ur energisynpunkt. Resultatet blir nya viruspartiklar.
  7. Cellen kommer att lysera och på så sätt släpps nya viruspartiklar ut.
23
Q

Vilka är faserna under virustillväxt?

A
  1. Adsorptionsfasen
  2. Penetration
  3. Transport
  4. Avklädning av DNA
  5. Värdcellens egna syntes stängs av
  6. Virusproteiner uttryck
  7. Slutligen får man proteiner och virusgenom som sätt samman till nya virioner
  8. Frisättning från värdcell
24
Q

Beskriv vad som händer i adsorptionsfasen.

A

Sker mellan VAP och receptorn på värdcellen (som har hög bindningsspecifitet).
Bindningen förstärks genom att fler receptorer binder in, denna bindning är temperaturberoende.

25
Q

Vad är VAP i höljebärande virus?

A

Glykoproteiner

26
Q

Vad är VAP i icke-höljebärande virus?

A

Kapsomerer

27
Q

Vad innebär djurspecifitet?

A

Protein som är specifikt för ett visst djur som viruset binder till: ex. polio

28
Q

I vilket avseende varierar receptorförekomst och receptortäthet?

A
  • Djurslag
  • Vilket organ cellerna kommer från
  • Cellernas differentieringsgrad
29
Q

Varför blir inte alla som exponeras för vinterkräksjukan sjuka?

A

De som inte blir sjuka saknar attachmentfactor eller ligand så viruset kan binda till receptorn.

30
Q

Vad menas med attachmentfactor?

A

Enbart inbindning av viruset på cellen, inget annat händer.

31
Q

Vad är en co-receptor?

A

Co-receptorn är den sekundära receptorn som kommer hjälpa till att binda in viruset närmare membranet på värdcellen. Är dock inte nödvändig för infektionen.

32
Q

Beskriv penetrationsfasen hos höljebärande respektive icke-höljebärande virus.

A

Höljebärande: Binder in till receptorn och fuserar. Vissa har två separata höljeproteiner för detta, men vissa har ett och samma höljeprotein för både inbindning och fusion.

Icke-höljebärande: Viruset bildar en endosom (vesikel) som tar sig in i cellen. Hamnar antingen i cytoplasman eller kärnan beroende på om det är DNA eller RNA.

33
Q

Beskriv syntesfasen.

A

Här sker relikation av virusgenomet som exempelvis icke-strukturella proteiner, reverse transkriptas, RNA-beroende RNA polymeras.
Sker även syntes av strukturella proteiner som höljeproteiner, kapsomerer, mRNA m.m. Allt ovan nämnt är sådant som följer med viruset.

DNA-virus: replikation av genomet i cellkärnan.
RNA-virus: virusets RNA-beroende RNA polymeras kommer att göra ett antigenom som blir ett templat.

34
Q

När enkelsträngade RNA-virus replikeras så uppstår ett problem. Vilket? Hur löser viruset problemet?

A

Vid positiv och negativ strand finns hög affinitet, blir stopp i replikationen om de sitter för hårt då +RNA inte kan gå vidare till replikationen. Lösning: man gör få kopior av -, för att använda +RNA fler gånger.

35
Q

Vad är (+) Positive strand och (-) Negative strand?

A

(+) Positive strand: RNA har startkodon och fungerar som mRNA
(-) Negative strand: RNA är komplementärt till (+)RNA och fungerar ej som mRNA.

36
Q

Vad är sammanfogningsfasen?

A

Proteinerna som syntetiserats och genomet som har replikerats sätts samman till nya virioner.

37
Q

Beskriv frigörelsefasen för höljebärande respektive icke-höljebärande virus.

A

Icke-höljebärande virus lyserar cellen. Så pass många viruspartiklar bildas att cellen spricker.
Höljebärande virus: Avknoppning av golgiapparat eller cellmembran. Detta gör dessa virus till höljebärande.

38
Q

Vad menas med primär cellkultur?

A

Celler som plockas direkt från ett organ.

39
Q

Vad menas med diploid cellkultur?

A

Cellerna delar sig i odlingsflaskor, men växer inte i en evighet.

40
Q

Vad menas med transformerad cellkultur?

A

Cellerna växer i evighet, ex. cancerceller.

41
Q

Vad menas med virusorsakad cellulär transformation?

A

Vissa virus innehåller genom som ändrar konfirmationen av cellen.

42
Q

Vad menas med en latent virusinfektion?

A

Lever i symbios med värdcellen, där genomet antingen är integrerat med värdecellens eller så är genomet extrakromosomalt.
Viruset kan sedan övergå till lytisk cykel.

E. vattkoppor och herpes.

43
Q

Vad är viroplexis?

A

Icke-höljebärande virus har en membranblåsa när de kommer in i cellen, som de måste snabbt bli av med, vilket de gör genom att sänka pH-värdet. Liknas fagocytos.

44
Q

Vad menas med onkolatenta virusinfektioner?

A

Onkogener är gener som kodar för felaktigt protein. Detta virus som ger dessa onkogener kommer ligga i kroppen latent (symbios med värdcellen) tills den vill uttrycka sig –> ger felaktiga proteiner –> cancer