salstentamen Flashcards

Question

Beskriv hypothalamus

Answer 1

Homeostas: Hypothalamus fungerar som kroppens termostat. Den reglerar viktiga funktioner som hunger, törst, kroppstemperatur, sömn och sexuell drift. Autonoma nervsystemet: Hypothalamus styr det autonoma nervsystemet, som reglerar hjärtfrekvens, blodtryck och andra omedvetna kroppsfunktioner. Endokrina systemet: Hypothalamus kommunicerar med hypofysen, som är "mästarkörtlen" i det endokrina systemet. Tillsammans reglerar de produktionen av hormoner som påverkar hela kroppen.

Answer 2

beskriver hur vår hjärna vänjer sig vid upprepande stimuli, vilket gör att vi reagerar mindre och mindre på den över tid.  Exempel: klocka som tickar i klassrum, efter ett tag hör vi inte det tickande ljudet.

Answer 3

McGurk-effekten = uppstår när det vi ser inte stämmer överens med det vi hör. När det visuella och de auditiva intrycken inte stämmer överens, gör hjärnan en gissning och skapar en ny perception som är en kombination av de två.  Exempel: Till exempel kan du se en video där en person formar läpparna för att säga ljudet "ba", men ljudet du hör är faktiskt "ga". Trots att du hör "ga" kommer du troligen att uppfatta att personen säger ett ljud som ligger någonstans mellan "ba" och "ga", kanske något som låter mer som "da".

Answer 4

Perceptuellt set = beskriver hur våra tidigare erfarenheter, förväntningar och motivation påverkar vår tolkning av sensorisk information. Det tenderar att se och tolka saker på att visst sätt, baserat på våra förutfattade meningar och övertygelser.

Answer 5

Synestesi = ett tillstånd där stimulering av ett sinne automatiskt utlöser en upplevelse i ett annat sinne. Det är som att sinnena blandas samman. En person med synestesi kan till exempel se färger när de hör ljud eller känna former när de smakar något.

Answer 6

Bottom-up = datadriven process. Börjar med de grundläggande elementen; färger, former, ljud för att sedan bygga upp en helhetsbild. Exempel: du ser en kopp på ett bord. Hjärnan väljer då att registrera dess form för att sedan registrera objektet för vad det faktiskt är. Det är som att lägga pusselbit för pusselbit tills du ser den stora helheten. Top-down = ens tidigare erfarenheter, förväntningar och kunskap påverkar hur du tolkar information eller situationer. Exempel: du har en teori om vem som har begått ett brott innan du börjar utreda pga att dina tidigare erfarenheter och förväntningar från tidigare brott styr din syn på situationen

Answer 7

Sensorisk anpassning = är en process där våra sinnen vänjer sig vid konstanta stimulering och blir mindre känsliga över tid. Det är en fysiologisk process som sker i dina sinnesorgan. Exempel: om du går in i ett mörkt rum kommer dina ögon att anpassa sig efter ett tag.

Answer 8

Gestaltpsykologerna har identifierat flera principer som beskriver hur vi organiserar sensorisk information till meningsfulla helheter.

Answer 9

Närhetsprincipen / proximitetsprincipen = element som är placerade nära varandra i rummet eller i tiden uppfattas som hörande ihop. Exempel: bokstäver som står nära varandra uppfattas som ett ord. I en grupp prickar ser vi ofta grupperingar där prickarna ligger nära varandra

Answer 10

Likhetsprincipen = element som är lika varandra i till exempel form, färg och storlek, uppfattas som hörande ihop Exempel: en grupp cirklar uppfattas som en enhet medan en grupp cirklar och en grupp kvadrater uppfattas som två separata grupper

Answer 11

Slutenhetsprincipen = vi har en tendens att fylla i luckor och skapa slutenheter. Ofullständiga figurer uppfattas som kompletta Exempel: när vi ser en nästan sluten cirkel, fyller vår hjärna automatiskt i den sista biten och ser en hel cirkel

Answer 12

Kontinuitetsprincipen = vi tenderar att uppfatta linjer och former som fortsätter i samma riktning Exempel: om två linjer korsar varandra, tendrar vi att se dem som två separata linjer som fortsätter i sina ursprungliga riktningar, snarare än att de bryts av vid korsningen

Answer 13

Monokulära cues = är de ledtrådar som vi kan använda oss av med endast ett öga. Dessa cues bygger på vår erfarenhet och inlärning. Exempel på monokulära cues inkluderar; * Storlek = när två objekt är lika stora, men det ena verkar mindre, uppfattar vi det som längre bort * Överlappning = om ett objekt delvis döljer ett annat, uppfattar vi det dolda objektet som längre bort * Linjärt perspektiv = när parallella linjer verkar konvergera mot en gemensam punkt i fjärran, ger det en känsla av djup. Tänk på hur vägar verkar smalna av när de försvinner i horisonten * Höjd över horisonten = objekt som är närmare horisonten uppfattas som längre bort * Atmosfäriskt perspektiv = avlägsna objekt verkar ofta suddigare och blåare på grund av partiklar i luften * Skuggor = skuggor ger information om ett objektsform och dess position i förhållande till ljuskällan

Answer 14

Binokulära cues = är ledtrådar som kräver användning av båda ögonen. Eftersom våra ögon är placerade en bit ifrån varandra får vi två något olika bilder av världen. Hjärnan kombinerar dessa bilder för att skapa en tredimensionell uppfattning. De viktigaste binokulära cuesen är: * Binokulär disparitet = detta är den största skillnaden mellan de två bilderna som våra ögon tar emot. Hjärnan använder denna skillnad för att beräkna avståndet till olika objekt * Konvergens = när vi fokuserar på ett objekt nära oss, måste våra ögon vända sig inåt. Hjärnan använder information om denna konvergens för att bedöma avståndet.

Answer 15

den process där våra sinnesorgan tar emot stimuli från omgivningen och omvandlar dem till nervimpulser. Den övergripande processen att uppfatta stimuli.

Answer 16

den process där fysisk energi (såsom ljus, ljud eller tryck) omvandlas till elektriska signaler som kan förstås av hjärnan. Denna omvandling sker i specialiserade celler som kallas sensoriska receptorer.

Answer 17

specialiserade nervceller som är utformade att detektera specifika typer av stimuli. Det finns i alla våra sinnesorgan och spelar en avgörande roll i transduktionsprocessen. Exempel på sensoriska receptorer inkluderar: * Smak: smaklökar på tungan * Hörsel: hårceller i innerörat * Syn: tappar och stavar i ögat

Answer 18

Sensoriska trösklar = en slags gräns för vad våra sinnen kan uppfatta. Det är den minsta mängd stimulans som krävs för att vi ska kunna registrera något med våra sinnen. Tänk dig det som en volymknapp på en radio: det finns den viss punkt där ljudet blir så lågt att du knappt hör det. Den punkten är din hörseltröskel

Answer 19

Differenströskeln = är den minsta skillnad mellan två stimuli om vi kan uppfatta. Tänk dig att du håller en vikt i handen. Hur mycket tyngre måste en annan vikt vara för att du sa kunna känna skillnaden? Skillnaden mellan två stimuli är således differenströskeln.

Answer 20

Absolut tröskeln = den minsta intensitet en stimulus måste ha för att vi ska kunna uppfatta den. Den är alltså den lägst nivån där vi kan uttala oss om ett uppfattat ljud eller smärta.

Answer 21

Sublima stimuli = sensoriska intryck som är så svaga eller kortvariga att de inte uppfattas medvetet. Det vill säga, att du inte märker att du utsätts för de. Ingår i den absoluta tröskeln

Answer 22

Sensoriskt minne = sensorisk information (syn, hörsel, känsel etc.) hålls kvar mycket kort stund.

Answer 23

Korttidsminne = där vi håller en begränsad mängd information aktiv i medvetandet under en kort period, vanligtvis några sekunder.

Answer 24

Långtidsminne = lagrar information under en längre tid, ibland hela livet. Till exempel minnen från barndom eller specifika fakta, till exempel att Stockholm är Sveriges huvudstad. Kan delas upp i deklarativa minnen och procedurminnen.

Answer 25

Sensoriskt minne = sensorisk information (syn, hörsel, känsel etc.) kvar mycket kort stund. Exempel: titta snabbt på en bild för att sedan blunda, då kan man fortfarande se bilden i sina sinnen. Korttidsminne = där vi håller en begränsad mängd information aktiv i medvetandet under en kort period, vanligtvis några sekunder. Exempel: komma ihåg ett telefonnummer som någon precis har sagt Långtidsminne = lagrar information under en längre tid, ibland hela livet. Exempel: minnen från barndom eller specifika fakta, att Stockholm är Sveriges huvudstad. Kan delas upp i deklarativa minnen och procedurminnen. Deklarativt minne är kunskap om något. Deklarativt minne delas upp i semantiskt minne (fakta, kunskap) och episodiskt minne (personliga upplevelser). Procedurminne är icke-verbalt (kunskap om hur man gör något, även klassisk betingning), till exempel färdigheter.

Answer 26

Procedurminne är icke-verbalt (kunskap om hur man gör något, även klassisk betingning), till exempel färdigheter.

Answer 27

Definition = vår förmåga att koda, lagra och återkalla information. Viktigt för våra kognitiva processer, som till exempel perception och problemlösning. Vi ”konstruerar” våra minnen – det handlar inte om att ”spela in” vad som händer, utan hur vi uppfattar och tolkar det

Answer 28

1. Inkodning: det är när vi tar in ny information och omvandlar den till en form som hjärnan kan lagra. Det kan vara genom att koppla den till tidigare erfarenheter, skapa mentala bilder eller repetera informationen. 2. Lagring: den inkodade informationen lagras i olika delar av hjärnan. 3. Återkallning: när vi behöver använda informationen igen, söker vi efter den i vårt minne och försöker få fram den. Detta kan ske medvetet eller omedvetet.

Answer 29

Återerinran: att medvetandegöra/rekonstruera ett inaktivt minne. Cue – ”ledtråd” som väcker ett minne. För få cues – minns inte. Många, självgenererade cues är bra. Minnen plockas lättare fram i ett liknande sammanhang (kontext), kontexten kan fungera som en cue. Minnen plockas lättare fram i ett liknande emotionellt tillstånd (state-dependent memory), kan också vara cue.

Answer 30

Är som fotografier som vi skapar i vårt eget sinne. Det är en representation av något som vi har sett, hört, känt eller föreställt oss. Dessa bilder kan vara så tydliga och detaljerade som ett riktigt fotografi. De hjälper oss att lagra information i vår hjärna, denna information kan sedan aktiveras igen, även när vi inte tittar på objektet. Det skapar en mental bild

Answer 31

En mental representation av en kategori av saker. Det är en mental gruppering av liknande objekt, händelser eller personer. Koncept hjälper oss att organisera och förstå omvärlden. Till exempel konceptet "hund" är en mental representation av alla hundar oavsett ras, storlek eller färg.

Answer 32

vaga koncept där vi mer tänker på vad som är typiskt snarare än definierade egenskaper, till exempel hur ser en typisk hund ut?

Answer 33

en problemlösningsmetod där man testar olika lösningar på ett problem tills man hittar en som fungerar. Till exempel testa en sifferkod eller lösenord.

Answer 34

Om vi tillämpar algoritmer så kommer rätt lösning, till exempel hur ska ett matematiskt problem lösas

Answer 35

En tumregel eller genväg som hjälper oss att hitta en lösning snabbare, även om den inte garanterar att lösningen är den bästa möjliga

Answer 36

En heuristik som handlar om att ta hänsyn till den övergripande sannolikheten för ett visst utfall. Det är som att fråga sig "hur vanligt är det egentligen?" Exempel: gillar reptiler och kan allt om det men jobbar som förskolelärare och inte på zoo

Answer 37

Innebär att vi bedömer sannolikheten för att något tillhör en viss kategori baserat på hur väl det stämmer överens med vår prototyp av den kategorin

Answer 38

Innebär att vi bedömer sannolikheten för en händelse baserat på hur lätt det är att komma på exempel på den händelsen. Ju lättare det är att komma på exempel, desto mer trolig tror vi att händelsen är Exempel: flygplanskrasch

Answer 39

En problemlösningsstrategi där man börjar med målet och arbetar sig bakåt steg för steg

Answer 40

En problemlösningsmetod där man kommer på lösningen plötsligt, ett "aha-moment".

Answer 41

Behålla gamla strategier

Answer 42

Bli låst till "normala" användningsområden för ett objekt

Answer 43

Söka efter det som bekräftar lösningen, missa det som motsäger den

Answer 44

Finns enbart en rätt lösning

Answer 45

Finns flera lösningar som är rätt

Answer 46

Inre motivation = motivation som kommer från en egen lust eller nyfikenhet. Det handlar om att göra något för att det är intressant, roligt eller meningsfullt i sig själv. Uppstår nät vi känner oss kompetenta, autonoma och tillhörande.

Answer 47

Yttre motivation = motivation som kommer från externa faktorer som belöningar, straff och sociala förväntningar eller undvikande av negativa konsekvenser. Uppstår när vi förväntar oss något för våra handlingar.

Answer 48

Instincts and evolutionary approach = en motivationsteori som menar att människor föds med medfödda biologiska drifter eller instinkter som motiverar vårt beteende. Dessa instinkter, som hunger, törst och sexdrift, är genetiskt programmerade och anses vara universella över kulturer. Även om denna teori ger en grundläggande förståelse för motivation, så förklarar den inte komplexiteten i mänskligt beteende fullt ut.

Answer 49

Drive reduction theory = en motivationsteori som föreslår att motivation uppstår från fysiologiska behov som skapar ett inre tillstånd av spänning eller upphestning. När dessa behov inte tillfredsställs upplever vi en drivkraft att minska spänningen och återgå till en balans. Till exempel, hunger är en drivkraft som motiverar oss att söka efter mat för att minska obehaget av hunger

Answer 50

McClellands teori = föreslår att tre grundläggande behov motiverar mänskligt beteende: 1. Behov av prestation: detta behov driver individer att sträva efter framgång och utmärks sig. Personer med ett högt behov av prestation sätter ofta upp utmanande mål, tar risker och söker feedback på sin prestation 2. Behov av tillhörighet: detta behov driver människor att bilda starka sociala band och relationer. Individer med ett högt behov av tillhörighet söker ofta social interaktion och undviker konflikter. 3. Behov av makt: detta behov driver människor att påverka och kontrollera andra. Personer med ett högt behov av makt söker ofta ledarskapspositioner och tycker om att ha auktoritet.

Answer 51

Incitament = är en motivationsförklaring som beskriver hur saker kan uppmuntra oss till att göra något. Det kan vara allt från en liten belöning till ett större mål. Handlar om hur yttre faktorer har en påverkan på vår inre drivkraft

Answer 52

Arousal theory = en motivationsteori som menar att människor är motiverade att upprätthålla en optimal nivå av aktivering. Det betyder att vi söker aktiviteter som stimulerar oss, men att vi också undviker aktiviteter som är för stimulerande. Det är som att hitta den perfekta balansen.

Answer 53

Dwecks self-theory of motivation = Carol Dweck menar att motivation handlar mycket om individens mindset. Hon menar att det finns två olika typer av grundläggande mindset: 1. Fixed mindset: personer med fixed mindset tror att deras intelligens och förmågor är fasta och oföränderliga. De tror att de antingen är smarta eller inte, och att det inte går att göra något åt det. * Undviker utmaningar för att inte misslyckas * Ger upp lätt vid utmaningar * Jämför sig mycket med andra och kan få låg självkänsla 2. Growth mindset: personer med growth mindset tror att deras intelligens och förmågor kan utvecklas genom ansträngning och lärande. De ser utmaningar som möjligheter att växa och lära. * Söker utmaningar * Ser misslyckanden som lärdomar * Ökad motivation och stark självkänsla

Answer 54

Self determination theory (STD) = fokuserar på vad som motiverar människor. Den grundar sig på antagandet att människor har ett medfött behov av att känna sig kompetenta, autonoma och sociala. När dessa behov tillfredsställs så ökar vår inre motivation. De tre grundläggande behoven är: 1. Kompetens: att känna sig kapabel att klara utmaningar och att utvecklas. När vi upplever att vi kan påverka vår omgivning och nå våra mål ökar vår känsla av kompetens 2. Autonomi: att känna att man har kontroll över sitt eget liv och att kunna fatta egna beslut. Att känna sig fri att agera utifrån sina egna värderingar och övertygelser. 3. Social tillhörighet: att känna sig sammanbunden med andra människor och att bli accepterad och uppskattad för den man är

Answer 55

Nudging = en teknik som används för att påverka människors beteende i önskad riktning utan att ta bort några alternativ eller införa tvång. Till exempel att placera trappor närmast utgången.