salstentamen Flashcards

1
Q

Vad innehåller det centrala nervsystemet (CNS)?

A

Hjärnan och ryggmärgen. hjärnan är kontrollcentret. Skickar ut signaler som styr våra rörelser, tankar och känslor. Ryggmärgen fungerar som en informationsväg mellan hjärnan och resten av kroppen. Styr reflexer som är snabba reaktioner på stimuli

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Ge ett exempel på hur det centrala nervsystemet fungerar

A

När du rör vid något varmt skickar neuroner signaler till ryggmärgen som sedan skickas till hjärnan. Hjärnan tolkar signalen som ”varmt” och skickar en signal tillbaka till ryggmärgen, som sedan skickar en signal till musklerna i handen för att dra bort handen från det varma.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur skyddas hjärnan och ryggmärgen?

A

hjärnan = omgiven av skallbenet, vilket bildar en hård yttre skyddande struktur. Här även tre hjärnhinnor som omger hjärnan och ger ytterligare skydd. Har även ett lager av fettvävnad

ryggmärg = finns inuti ryggraden som agerar skydd. Har liknande hinnor som hjärnan som skyddar samt fettvävnad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är cerebrospinalvätska?

A

det är hjärn- och ryggmärgsvätska som agerar stötdämpande och kyler ner hjärnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är blod- hjärnbarriären?

A

ett skyddande filter som reglerar vilka ämnen som kan passera från blodet till hjärnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är en cellkropp?

A

En nervcells “hjärna” som innehåller DNA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är dendriter?

A

Nervcellens antenner som tar emot signaler från andra nervceller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är Axon?

A

Ett långt trådaktigt utskott som leder signaler bort från cellkroppen. Axonet är som en kabel som förmedlar information till andra celler, nervceller eller muskler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är myelin?

A

Ett fettämne som fungerar som isolering av axonet. Gör så att nervimpulser kan skickas snabbare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är gliaceller?

A

En cell som hjälper till att hålla neuron på plats genom fysisk stöttning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är en synaps?

A

Det är den plats där en nervcell överför en signal till en annan cell, alltså mellanrummet mellan två nervcellers dendriter. Det ät neurotransmittorer som förs över i synapsen till den andra nervcellen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad innebär det att nervcellen är i vilopotential?

A

Nervcellens insida är mer negativt laddad än utsidan. En elektrisk spänning över nervcellens cellmembran på -70mV

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad innebär det att en nervcell är i aktionspotentialen?

A

Ett stimuli uppstår som bidrar till att nervimpulser skickas och skapar en elektrisk spänning över nervcellens cellmembran

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad heter hjärnans 4 lober?

A

Frontallob, Hjässlob, Tinningslob, nacklob

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är frontallobens specifika områden?

A

planering, beslutsfattande, problemlösning, impulskontroll, personlighet och viljestyrka rörelser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka funktioner styr hjässloben över?

A

Bearbetar sinnesintryck såsom beröring, smärta och temperatur. Hjälper oss att orientera oss i rummet och att förstå vår egen kropp i förhållande till omgivningen. Matematiska förmågor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilka funktioner styr tinningloben över?

A

tinningloben är vårt hörselcentrum. Spelar även viktig roll för vårt minne, särskilt för att känna igen röster och ansikten. Tinningloben är även involverad i språkförståelse.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vilka funktioner styr nackloben över?

A

Nackloben är vårt syncentrum. Den tar emot visuella signaler från ögonen och omvandlar dem till bilder som vi kan tolka

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Beskriv storhjärnan

A

Storhjärnan är den största delen av hjärnan och är delad i två halvor, en höger och en vänster hjärnhalva. Dessa halvor är sammankopplade med varandra via hjärnbalken. Ytan på storhjärnan kallas hjärnbarken och är uppdelad i olika lober, var och en med sina specifika funktioner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Beskriv lillhjärnan

A

Lillhjärnan är belägen under storhjärnan och har en viktig roll för koordinering av rörelser, balans och hållning. Den hjälper oss att utföra rörelser på ett smidigt och exakt sätt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Beskriv det limbiska systemet

A

Det limbiska systemet är hjärnans känslomässiga centrum och spelar en central roll för våra känslor, motivation och minne. Driver beteenden genom att skapa känslor av belöning och bestraffning. Hjälper oss att lagra minnen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vilka är de tre viktigaste strukturerna i det limbiska systemet?

A

Amygdala, hippocampus och hypothalamus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Beskriv amygdala

A

Rädsla och känslor: Amygdala är ofta kallad hjärnans “larmcentral”. Den spelar en nyckelroll i att upptäcka och reagera på potentiella hot. När vi känner oss rädda, arg eller upprörda är amygdala vanligtvis mycket aktiv. Den hjälper oss att bedöma om en situation är farlig och att initiera en “fight or flight”-respons.
Emotionell inlärning: Amygdala hjälper oss också att associera vissa stimuli med känslor. Till exempel, om du blir biten av en hund kan amygdala skapa en stark association mellan hundar och rädsla.
Social kognition: Amygdala är involverad i vår förmåga att förstå och reagera på andra människors känslor. Den hjälper oss att känna empati och att läsa av sociala signaler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Beskriv hippocampus

A

Minnesbildning: Hippocampus är central för att bilda nya minnen, särskilt deklarativa minnen (minnen om fakta och händelser). Den hjälper oss att skapa mentala kartor över vår omgivning och att navigera i rummet.
Minneskonsolidering: Hippocampus spelar också en roll i att konsolidera minnen, vilket innebär att överföra korttidsminnen till långtidsminnen.
Spatial navigering: Hippocampus är viktig för vår förmåga att orientera oss i rummet och att hitta vägen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Beskriv hypothalamus

A

Homeostas: Hypothalamus fungerar som kroppens termostat. Den reglerar viktiga funktioner som hunger, törst, kroppstemperatur, sömn och sexuell drift.
Autonoma nervsystemet: Hypothalamus styr det autonoma nervsystemet, som reglerar hjärtfrekvens, blodtryck och andra omedvetna kroppsfunktioner.
Endokrina systemet: Hypothalamus kommunicerar med hypofysen, som är “mästarkörtlen” i det endokrina systemet. Tillsammans reglerar de produktionen av hormoner som påverkar hela kroppen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Beskriv habituering och ge ett exempel

A

beskriver hur vår hjärna vänjer sig vid upprepande stimuli, vilket gör att vi reagerar mindre och mindre på den över tid.

 Exempel: klocka som tickar i klassrum, efter ett tag hör vi inte det tickande ljudet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Beskriv mcGurk-effekten och ge ett exempel

A

McGurk-effekten = uppstår när det vi ser inte stämmer överens med det vi hör. När det visuella och de auditiva intrycken inte stämmer överens, gör hjärnan en gissning och skapar en ny perception som är en kombination av de två.

 Exempel: Till exempel kan du se en video där en person formar läpparna för att säga ljudet “ba”, men ljudet du hör är faktiskt “ga”. Trots att du hör “ga” kommer du troligen att uppfatta att personen säger ett ljud som ligger någonstans mellan “ba” och “ga”, kanske något som låter mer som “da”.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Beskriv perceptuellt set

A

Perceptuellt set = beskriver hur våra tidigare erfarenheter, förväntningar och motivation påverkar vår tolkning av sensorisk information. Det tenderar att se och tolka saker på att visst sätt, baserat på våra förutfattade meningar och övertygelser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Beskriv synestesi

A

Synestesi = ett tillstånd där stimulering av ett sinne automatiskt utlöser en upplevelse i ett annat sinne. Det är som att sinnena blandas samman. En person med synestesi kan till exempel se färger när de hör ljud eller känna former när de smakar något.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Beskriv bottom-up och top-down och ge exempel på båda

A

Bottom-up = datadriven process. Börjar med de grundläggande elementen; färger, former, ljud för att sedan bygga upp en helhetsbild.

Exempel: du ser en kopp på ett bord. Hjärnan väljer då att registrera dess form för att sedan registrera objektet för vad det faktiskt är. Det är som att lägga pusselbit för pusselbit tills du ser den stora helheten.

Top-down = ens tidigare erfarenheter, förväntningar och kunskap påverkar hur du tolkar information eller situationer.

Exempel: du har en teori om vem som har begått ett brott innan du börjar utreda pga att dina tidigare erfarenheter och förväntningar från tidigare brott styr din syn på situationen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Beskriv sensorisk anpassning och ge ett exempel

A

Sensorisk anpassning = är en process där våra sinnen vänjer sig vid konstanta stimulering och blir mindre känsliga över tid. Det är en fysiologisk process som sker i dina sinnesorgan.

Exempel: om du går in i ett mörkt rum kommer dina ögon att anpassa sig efter ett tag.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vad innebär gestaltpsykologernas principer för perception?

A

Gestaltpsykologerna har identifierat flera principer som beskriver hur vi organiserar sensorisk information till meningsfulla helheter.

33
Q

Beskriv närhetsprincipen / proximitetsprincipen

A

Närhetsprincipen / proximitetsprincipen = element som är placerade nära varandra i rummet eller i tiden uppfattas som hörande ihop.

Exempel: bokstäver som står nära varandra uppfattas som ett ord. I en grupp prickar ser vi ofta grupperingar där prickarna ligger nära varandra

34
Q

Beskriv likhetsprincipen

A

Likhetsprincipen = element som är lika varandra i till exempel form, färg och storlek, uppfattas som hörande ihop
Exempel: en grupp cirklar uppfattas som en enhet medan en grupp cirklar och en grupp kvadrater uppfattas som två separata grupper

35
Q

Beskriv slutenhetsprincipen

A

Slutenhetsprincipen = vi har en tendens att fylla i luckor och skapa slutenheter. Ofullständiga figurer uppfattas som kompletta
Exempel: när vi ser en nästan sluten cirkel, fyller vår hjärna automatiskt i den sista biten och ser en hel cirkel

36
Q

Beskriv kontinuitetsprincipen

A

Kontinuitetsprincipen = vi tenderar att uppfatta linjer och former som fortsätter i samma riktning
Exempel: om två linjer korsar varandra, tendrar vi att se dem som två separata linjer som fortsätter i sina ursprungliga riktningar, snarare än att de bryts av vid korsningen

37
Q

Beskriv monokulära cues och ge exempel på tre stycken

A

Monokulära cues = är de ledtrådar som vi kan använda oss av med endast ett öga. Dessa cues bygger på vår erfarenhet och inlärning. Exempel på monokulära cues inkluderar;

  • Storlek = när två objekt är lika stora, men det ena verkar mindre, uppfattar vi det som längre bort
  • Överlappning = om ett objekt delvis döljer ett annat, uppfattar vi det dolda objektet som längre bort
  • Linjärt perspektiv = när parallella linjer verkar konvergera mot en gemensam punkt i fjärran, ger det en känsla av djup. Tänk på hur vägar verkar smalna av när de försvinner i horisonten
  • Höjd över horisonten = objekt som är närmare horisonten uppfattas som längre bort
  • Atmosfäriskt perspektiv = avlägsna objekt verkar ofta suddigare och blåare på grund av partiklar i luften
  • Skuggor = skuggor ger information om ett objektsform och dess position i förhållande till ljuskällan
38
Q

Beskriv binokulära cues och ge exempel på två stycken

A

Binokulära cues = är ledtrådar som kräver användning av båda ögonen. Eftersom våra ögon är placerade en bit ifrån varandra får vi två något olika bilder av världen. Hjärnan kombinerar dessa bilder för att skapa en tredimensionell uppfattning. De viktigaste binokulära cuesen är:

  • Binokulär disparitet = detta är den största skillnaden mellan de två bilderna som våra ögon tar emot. Hjärnan använder denna skillnad för att beräkna avståndet till olika objekt
  • Konvergens = när vi fokuserar på ett objekt nära oss, måste våra ögon vända sig inåt. Hjärnan använder information om denna konvergens för att bedöma avståndet.
39
Q

Vad är sensation?

A

den process där våra sinnesorgan tar emot stimuli från omgivningen och omvandlar dem till nervimpulser. Den övergripande processen att uppfatta stimuli.

40
Q

Vad är transduktion?

A

den process där fysisk energi (såsom ljus, ljud eller tryck) omvandlas till elektriska signaler som kan förstås av hjärnan. Denna omvandling sker i specialiserade celler som kallas sensoriska receptorer.

41
Q

Vad är sensoriska receptorer?

A

specialiserade nervceller som är utformade att detektera specifika typer av stimuli. Det finns i alla våra sinnesorgan och spelar en avgörande roll i transduktionsprocessen. Exempel på sensoriska receptorer inkluderar:

  • Smak: smaklökar på tungan
  • Hörsel: hårceller i innerörat
  • Syn: tappar och stavar i ögat
42
Q

Sensoriska trösklar

A

Sensoriska trösklar = en slags gräns för vad våra sinnen kan uppfatta. Det är den minsta mängd stimulans som krävs för att vi ska kunna registrera något med våra sinnen. Tänk dig det som en volymknapp på en radio: det finns den viss punkt där ljudet blir så lågt att du knappt hör det. Den punkten är din hörseltröskel

43
Q

Differenströskeln

A

Differenströskeln = är den minsta skillnad mellan två stimuli om vi kan uppfatta. Tänk dig att du håller en vikt i handen. Hur mycket tyngre måste en annan vikt vara för att du sa kunna känna skillnaden? Skillnaden mellan två stimuli är således differenströskeln.

44
Q

Absolut tröskeln

A

Absolut tröskeln = den minsta intensitet en stimulus måste ha för att vi ska kunna uppfatta den. Den är alltså den lägst nivån där vi kan uttala oss om ett uppfattat ljud eller smärta.

45
Q

Sublima stimuli

A

Sublima stimuli = sensoriska intryck som är så svaga eller kortvariga att de inte uppfattas medvetet. Det vill säga, att du inte märker att du utsätts för de. Ingår i den absoluta tröskeln

46
Q

Sensoriskt minne

A

Sensoriskt minne = sensorisk information (syn, hörsel, känsel etc.) hålls kvar mycket kort stund.

47
Q

Korttidsminne

A

Korttidsminne = där vi håller en begränsad mängd information aktiv i medvetandet under en kort period, vanligtvis några sekunder.

48
Q

Långtidsminne

A

Långtidsminne = lagrar information under en längre tid, ibland hela livet. Till exempel minnen från barndom eller specifika fakta, till exempel att Stockholm är Sveriges huvudstad. Kan delas upp i deklarativa minnen och procedurminnen.

49
Q

Deklarativa, procedurminne, semantiska och episodiska minnen

A

Sensoriskt minne = sensorisk information (syn, hörsel, känsel etc.) kvar mycket kort stund.
Exempel: titta snabbt på en bild för att sedan blunda, då kan man fortfarande se bilden i sina sinnen.

Korttidsminne = där vi håller en begränsad mängd information aktiv i medvetandet under en kort period, vanligtvis några sekunder.
Exempel: komma ihåg ett telefonnummer som någon precis har sagt

Långtidsminne = lagrar information under en längre tid, ibland hela livet.
Exempel: minnen från barndom eller specifika fakta, att Stockholm är Sveriges huvudstad.

Kan delas upp i deklarativa minnen och procedurminnen.
Deklarativt minne är kunskap om något.
Deklarativt minne delas upp i semantiskt minne (fakta, kunskap) och episodiskt minne (personliga upplevelser). Procedurminne är icke-verbalt (kunskap om hur man gör något, även klassisk betingning), till exempel färdigheter.

50
Q

Procedurminne

A

Procedurminne är icke-verbalt (kunskap om hur man gör något, även klassisk betingning), till exempel färdigheter.

51
Q

Minne definition

A

Definition = vår förmåga att koda, lagra och återkalla information. Viktigt för våra
kognitiva processer, som till exempel perception och problemlösning. Vi ”konstruerar” våra minnen – det handlar inte om att ”spela in” vad som händer, utan hur vi uppfattar och tolkar det

52
Q

Minnesprocessens tre faser

A
  1. Inkodning: det är när vi tar in ny information och omvandlar den till en form som hjärnan kan lagra. Det kan vara genom att koppla den till tidigare erfarenheter, skapa mentala bilder eller repetera informationen.
  2. Lagring: den inkodade informationen lagras i olika delar av hjärnan.
  3. Återkallning: när vi behöver använda informationen igen, söker vi efter den i vårt minne och försöker få fram den. Detta kan ske medvetet eller omedvetet.
53
Q

Återerinran

A

Återerinran: att medvetandegöra/rekonstruera ett inaktivt minne. Cue – ”ledtråd” som väcker
ett minne. För få cues – minns inte. Många, självgenererade cues är bra. Minnen plockas
lättare fram i ett liknande sammanhang (kontext), kontexten kan fungera som en cue.
Minnen plockas lättare fram i ett liknande emotionellt tillstånd (state-dependent memory),
kan också vara cue.

54
Q

Mentala bilder

A

Är som fotografier som vi skapar i vårt eget sinne. Det är en representation av något som vi har sett, hört, känt eller föreställt oss. Dessa bilder kan vara så tydliga och detaljerade som ett riktigt fotografi. De hjälper oss att lagra information i vår hjärna, denna information kan sedan aktiveras igen, även när vi inte tittar på objektet. Det skapar en mental bild

55
Q

Concepts

A

En mental representation av en kategori av saker. Det är en mental gruppering av liknande objekt, händelser eller personer. Koncept hjälper oss att organisera och förstå omvärlden. Till exempel konceptet “hund” är en mental representation av alla hundar oavsett ras, storlek eller färg.

56
Q

Natural concepts

A

vaga koncept där vi mer tänker på vad som är typiskt snarare än definierade egenskaper, till exempel hur ser en typisk hund ut?

57
Q

Trial-and-error

A

en problemlösningsmetod där man testar olika lösningar på ett problem tills man hittar en som fungerar. Till exempel testa en sifferkod eller lösenord.

58
Q

Algoritmer

A

Om vi tillämpar algoritmer så kommer rätt lösning, till exempel hur ska ett matematiskt problem lösas

59
Q

Heuristiker

A

En tumregel eller genväg som hjälper oss att hitta en lösning snabbare, även om den inte garanterar att lösningen är den bästa möjliga

60
Q

Base-rate-rule

A

En heuristik som handlar om att ta hänsyn till den övergripande sannolikheten för ett visst utfall. Det är som att fråga sig “hur vanligt är det egentligen?”

Exempel: gillar reptiler och kan allt om det men jobbar som förskolelärare och inte på zoo

61
Q

Representativitetsheuristik

A

Innebär att vi bedömer sannolikheten för att något tillhör en viss kategori baserat på hur väl det stämmer överens med vår prototyp av den kategorin

62
Q

Tillgänglighetsheuristiken

A

Innebär att vi bedömer sannolikheten för en händelse baserat på hur lätt det är att komma på exempel på den händelsen. Ju lättare det är att komma på exempel, desto mer trolig tror vi att händelsen är

Exempel: flygplanskrasch

63
Q

Working backwards

A

En problemlösningsstrategi där man börjar med målet och arbetar sig bakåt steg för steg

64
Q

Insight

A

En problemlösningsmetod där man kommer på lösningen plötsligt, ett “aha-moment”.

65
Q

Mental inställning (mental set)

A

Behålla gamla strategier

66
Q

Funktionell fixering (functional fixedness)

A

Bli låst till “normala” användningsområden för ett objekt

67
Q

Confirmation bias

A

Söka efter det som bekräftar lösningen, missa det som motsäger den

68
Q

Konvergent tänkande

A

Finns enbart en rätt lösning

69
Q

Divergent tänkande

A

Finns flera lösningar som är rätt

70
Q

Inre motivation

A

Inre motivation = motivation som kommer från en egen lust eller nyfikenhet. Det handlar om att göra något för att det är intressant, roligt eller meningsfullt i sig själv. Uppstår nät vi känner oss kompetenta, autonoma och tillhörande.

71
Q

Yttre motivation

A

Yttre motivation = motivation som kommer från externa faktorer som belöningar, straff och sociala förväntningar eller undvikande av negativa konsekvenser. Uppstår när vi förväntar oss något för våra handlingar.

72
Q

Instincts and evolutionary approach

A

Instincts and evolutionary approach = en motivationsteori som menar att människor föds med medfödda biologiska drifter eller instinkter som motiverar vårt beteende. Dessa instinkter, som hunger, törst och sexdrift, är genetiskt programmerade och anses vara universella över kulturer. Även om denna teori ger en grundläggande förståelse för motivation, så förklarar den inte komplexiteten i mänskligt beteende fullt ut.

73
Q

Drive reduction theory

A

Drive reduction theory = en motivationsteori som föreslår att motivation uppstår från fysiologiska behov som skapar ett inre tillstånd av spänning eller upphestning. När dessa behov inte tillfredsställs upplever vi en drivkraft att minska spänningen och återgå till en balans. Till exempel, hunger är en drivkraft som motiverar oss att söka efter mat för att minska obehaget av hunger

74
Q

McClellands teori

A

McClellands teori = föreslår att tre grundläggande behov motiverar mänskligt beteende:

  1. Behov av prestation: detta behov driver individer att sträva efter framgång och utmärks sig. Personer med ett högt behov av prestation sätter ofta upp utmanande mål, tar risker och söker feedback på sin prestation
  2. Behov av tillhörighet: detta behov driver människor att bilda starka sociala band och relationer. Individer med ett högt behov av tillhörighet söker ofta social interaktion och undviker konflikter.
  3. Behov av makt: detta behov driver människor att påverka och kontrollera andra. Personer med ett högt behov av makt söker ofta ledarskapspositioner och tycker om att ha auktoritet.
75
Q

Incitament

A

Incitament = är en motivationsförklaring som beskriver hur saker kan uppmuntra oss till att göra något. Det kan vara allt från en liten belöning till ett större mål. Handlar om hur yttre faktorer har en påverkan på vår inre drivkraft

76
Q

Arousal theory

A

Arousal theory = en motivationsteori som menar att människor är motiverade att upprätthålla en optimal nivå av aktivering. Det betyder att vi söker aktiviteter som stimulerar oss, men att vi också undviker aktiviteter som är för stimulerande. Det är som att hitta den perfekta balansen.

77
Q

Dwecks self-theory of motivation

A

Dwecks self-theory of motivation = Carol Dweck menar att motivation handlar mycket om individens mindset. Hon menar att det finns två olika typer av grundläggande mindset:

  1. Fixed mindset: personer med fixed mindset tror att deras intelligens och förmågor är fasta och oföränderliga. De tror att de antingen är smarta eller inte, och att det inte går att göra något åt det.
  • Undviker utmaningar för att inte misslyckas
  • Ger upp lätt vid utmaningar
  • Jämför sig mycket med andra och kan få låg självkänsla
  1. Growth mindset: personer med growth mindset tror att deras intelligens och förmågor kan utvecklas genom ansträngning och lärande. De ser utmaningar som möjligheter att växa och lära.
  • Söker utmaningar
  • Ser misslyckanden som lärdomar
  • Ökad motivation och stark självkänsla
78
Q

Self determination theory (STD)

A

Self determination theory (STD) = fokuserar på vad som motiverar människor. Den grundar sig på antagandet att människor har ett medfött behov av att känna sig kompetenta, autonoma och sociala. När dessa behov tillfredsställs så ökar vår inre motivation.

De tre grundläggande behoven är:

  1. Kompetens: att känna sig kapabel att klara utmaningar och att utvecklas. När vi upplever att vi kan påverka vår omgivning och nå våra mål ökar vår känsla av kompetens
  2. Autonomi: att känna att man har kontroll över sitt eget liv och att kunna fatta egna beslut. Att känna sig fri att agera utifrån sina egna värderingar och övertygelser.
  3. Social tillhörighet: att känna sig sammanbunden med andra människor och att bli accepterad och uppskattad för den man är
79
Q

Nudging

A

Nudging = en teknik som används för att påverka människors beteende i önskad riktning utan att ta bort några alternativ eller införa tvång. Till exempel att placera trappor närmast utgången.