Respiration Flashcards
Förklara ventilation i lungorna.
Lungorna fungerar som en pump som utgörs av bröstväggen och diafragman. Pumpen skapar alternerande negativt och positivt tryck inom thorax som gör att luft ventileras in och ut ur luftvägarna.
Basala delen av lungan:
- Gravitationen + lungas viktfördelning (tyngre vid basen) ger ökat pleuratryck vid basen -> dvs därmed mindre negativ = alveolerna är mindre än apikala delen -> alveolen är mer eftergivlig, alveolen kan expandera mer i basala delarna än i de apikala delarna = dvs basala delen har högre ventilation.
Apikala delen:
- Mer negativt tryck mer O2 i alveolen pga. tryckskillnad = större alveoler = mindre ventilation.
Transporten av luft till och från lungorna kallas ventilation. Transporten av syre och koldioxid mellan luft och blod kallas gasutbyte.
Förklara varför det är skillnad i perfusion i lungorna.
Perfusion är förhållandet mellan trycket i HK, och gravitationen: dvs blodet som når alveolen via kapillären.
- Basala del:
hydrostatisk ”nedförsbacke” leder blodet till den basala delen -> och då vidgas lungkärlen passivt = ger större perfusion. - Apikal del:
trycket från HK räcker inte för att övervinna den hydrostatiska ”uppförsbacken”
till den apikala delen = vilket ger lägre perfusion
Vilka delar tillhör övre luftvägarna och vilka nedre luftvägarna?
Övre:
Näshåla (inkl bihålor), munhåla, svalget (farynx).
Nedre luftvägarna:
Struphuvudet (larynx), luftstrupen (trakea), bronkerna.
Förklara bronkialträdet.
Förgreningsstrukturen av lungorna.
Bronkialträdet:
1. Trakea (luftstrupe).
2. Hö och vä huvudbronker.
3. Bronki.
4. Bronkioler.
5. Terminala bronkioler.
6. Respiratoriska bronkioler.
7. Alveoler.
För varje förgrening minskar rördiametern men grenarnas totala tvärsnittsarea ökar. Luftflödeshastigheten är därför störst i luftstrupen och minst i de tunnaste bronkiolerna.
Trakea tom bronkiolerna räknas ofta som Ledningszon (eng. Conducting zone) medan de respiratoriska bronkiolerna till alveolerna kallas för Respiratorisk zon.
- Hela trakea är armerat med U-formade bågar av hyalint brosk. Dessa broskbågar är öppna bakåt. Broskbågarna är viktiga för att förhindra att luftstrupen faller ihop vid undertryck (vid inandning) eller vidgas vid övertryck (under utandning).
- De respiratoriska bronkiolerna är de minsta grenarna i bronkialträdet men tillför inte så mkt till gasutbytet (det är grenar med sporadiskt placerade alveoler).
- De respiratoriska bronkiolerna mynnar ut i samlingar av alveolerna som är omgivna av täta kapillärnät.
Beskriv histologin i nedre luftvägarna.
Alveoler behöver inte nämnas.
Använd gärna korrekt anatomiska namn för att beskriva delar av frågan.
Förklara ev även varför delarna finns eller hur de fungerar.
- Larynx (struphuvudet) har flera strukturer som består av hyalint brosk och elastiskt brosk. Mellan Cartilago thyreoidea och Cartilago cricoidea (ringbrosk) finns ett elastiskt bindvävsfiber som bildar en hinna, sk Membrana Cricothyreoidea. Epiglottis (struplocket) sitter i öppningen mellan svalg och struphuvudet, epiglottis är elastiskt brosk.
- Trakea (luftstrupen) har U-formade bågar av hyalint brosk som har sin öppning bakåt. Även bågarna är sammanbundna med elastiska bindvävsfibrer. På baksidan av trakea (där bågarna är öppna) är luftstrupen förstärkt med glattmuskulatur. Broskbågarna förhindrar att trakea faller ihop vid undertryck (dvs inandning) eller vidgas vid övertryck (utandning).
- Trakea, bronkerna och de största bronkiolerna är beklädda med respiratorisk epitel Det respiratoriska epitelet är cylinderformat. Epitelcellerna är beklädda med cilier. Mellan epitelcellerna finns sekretoriska bägarceller som ger en yttre slemskikt (mot luften). Flimmerhåren sitter “in i” slemskiktet skjuter slemmet mot svalget där slemmet sedan sväljs, detta är viktigt för att bli av med små partiklar som kommit in med inandningsluften.
- Andelen brosk i väggen minskar med bronk-bronkiol-grenarnas avtagande storlek. Så länge det finns brosk i luftrörsgrenarna kallas de för bronker.
- De respiratoriska bronkiolerna är invändigt beklädda med enkelskiktat kubiskt epitel som varken har flimmerhår (cilia) eller slemproduktion.
Förklara hur stämbanden fungerar.
Larynx (struphuvudet) innehåller stämbanden som är 2 horisontella elastiska band genom larynx, ovanför ingången till trakea (luftstrupen).
Stämbanden spänns eller slappnar av mha tvärstrimmiga (dvs viljestyrda) muskler i larynx.
När luft passerar mellan spända stämband vibrerar de och framkallar ljudvågor. Ljudvågornas frekvens beror på hur spända, tjocka, långa stämbanden är.
Vad är 2 sätt kroppen skyddar de nedre luftvägarna?
Larynx (struphuvudet) och de trånga spalten mellan stämbanden skyddar de nedre luftvägarna mot främmande material.
Även hostreflexen skyddar nedre luftvägarna.
Förklara hostreflexen.
En hostning startar med en djup inandning, varefter stömbandsspalten stängs samtidigt som musklerna i bukväggen och bröstkorgen plötsligt kontraherar. Detta skapar en kraftig tryckökning i lungorna så att luften pressas ut genom struphuvudet med en hög hastighet när stämbandsspalten öppnas. Det kraftiga luftflödet river med sig det som utlöste reflexen och hostningen fortsätter ofta tills allt som fastnat på slemhinnan har avlägsnats.
Hostreflexen utlöses av tex främmande material som fastnat i larynx (struphuvudet) eller trakea (luftstrupen), eller irriterande gaser som inandats eller av slem som producerats i luftvägarna.
