Hjärta, kärl och cirkulation Flashcards
Kriterier för Sinusrytm
- P-våg före varje kammarkomplex.
- Pos P-våg i avl II
- Konstant PQ-tid
- frekvens mellan 50-100 slag/min
- RR
- normalt eller patologiskt QRST.
Ange 2 olika förmakstakykardier och beskriv skillnader och kriterier för diagnos.
Unifokal ektopisk förmakstaky
Multifokal förmakstaky
- endast äldre pt med hjärt/lungsjd, bestående.
- Kammarrytm ca 100-150 slag/min
- Arytmin består av olika slag utlösta från olika foci, sk vandrande pacemaker.
Diagnos:
- QRS-komplexen föregås av P-vågor med varierande utseende.
- Varierande QT-tid.
- Normalt QRS-komplex.
- OR kammarrytm, ofta >100slag/min
Vad är respiratorisk sinusarytmi?
Detta är en normalvariant, ffa hos unga.
HF ökar under inandning och minskar vid utandning. Detta beror på den parasympatiska stimuleringen som varierar med andning.
Vad är sinus arrest och sinushämning? Hur ser man detta/diagnos?
Vad är Sick sinus syndrome (SSS)?
Sinushämning och sinus arrest
Sinushämning innebär förlängda PP-intervall. Om PP-intervallet är >2 sek kallas det sinus arrest.
Sinus arrest kan vara en del i SSS (sick sinus syndrome).
Diagnos:
- P-våg saknas på förväntat ställe.
- Efterföljande QRS-komplex saknas eller så kommer ett ersättningsslag från förmak/nod/kammare senare än väntat.
SSS
Vanligt hos äldre.
Diagnos:
- Periodvis uttalad och inadekvat sinusbradykardi
- Periodvis sinushämning och sinus arrest
- Ibland ses paroxysmala supraventrikulära takykardier (dvs skov av taky med ursprung från ovan kamrarna).
Vad är SVES?
SVES = supraventrikulära extraslag
SVES kommer ofta från ektopiskt fokus i förmak eller AV-nod — ger ofta avvikande P-våg.
Ofta smala QRS men kammarkomplexen kan vara breddökade.
Inkomplett kompensatorisk paus (stör sinusknutan).
Vad är schemat för att tolka ett EKG? (dvs listan/schemat för att tolka EKGt)
Konventionellt EKG-tolkningsschema:
Vad har EKG-pappret för amplitud och pappershastighet?
- Rytm: impulsursprung, RR/OR, frekvens, ektopiska slag.
- P-våg: utseende, amplitud, duration, flimmer-/fladdervågor.
- PQ-intervall: duration.
- QRS-komplex: utseende, amplitud, duration, aktiveringstid, patologisk Q-våg eller patologisk R-progression.
- El-axel: normal/vänster/högerställd
- ST-sträcka: sänkning, höjning, form.
- T-våg: form, amplitud, konkordant/diskordant, patologisk T-progression.
- QT-intervall: duration.
- U-våg.
Berätta om EKG-pappret
EKG-pappret:
Amplituden är ofta 10mm/mV.
- 2 stora rutor = 1 mV (= 10 mm).
Vanligtvis är pappershastigheten 50mm/s, i undantagsfall finns det även 25mm/s tex esofagusEKG. Vid pappershastighet 50mm/s:
- Liten ruta = 0,02 s.
- Stor ruta = 0,1 s (= 5 mm).
- 2 stora rutor = 0,2 (= 10 mm).
Vad kan man avläsa på Rytmen på EKG.
Rytm:
Impulsursprung:
SA-nod 50-100 slag/min. Sinustaky eller sinusbrady?
Förmaksursprung?
Nodala strukturer (ej SA) har egenfrekvens på 40-50/min.
Ventrikulärrytm har egenfrekvens på 30-40/min.
**RR/OR: **kolla på håll! ≥ 3 slag på följd från samma impulsursprung räknar ut rytmen.
Frekvens:
Med EKG-linjalens RRR (för rätt pappershastighet; 50mm/s) räknas frekvensen utifrån 3 R-toppar (av QRS).
Vid 50mm/s papper räknar man RR mellan 2 toppar ⇒ 60/(RR/50). Om det ist är 25mm/s används 60/(RR/25) där RR räknas i mm.
Ektopiska slag:
Oregelbundenheter kan bero på att grundrytmen i sig är OR (tex sinusarytmi eller förmaksflimmer) eller på ektopiskt fokus (ursprung utanför SA). Både extraslag och ersättningsslag kan komma från alla 4 impulsfoci.
Extraslag är prematur kontraktion orsakat av ektopiska foci som skickat impuls innan normala impulsen hunnit aktiveras.
Tex ett VES (ventrikulärt extraslag) som ses vid SVES (supraventrikulärt extraslag). SVES är ett slag med ektopiskt fokus. Det syns som ett prematurt slag med avvikande eller ingen P-våg men normala QRS.
Ersättningsslag betyder att ett ektopiskt fokus har gett depolarisation när den normala impulsen av ngn anledning uteblivit = dvs den ersätter det uteblivna slaget. Ersättningsslag inträffar alltid senare i hjärtrytmen än väntat pga den ektopiska impulsen aktiveras av sitt inneboende frekvens.
Tex vid/efter/av Sinus arrest som innebär förlängt PP-intervall.
Kortvariga Sinusarrest kan finnas his unga tränade pt vid uttalad sinusarytmi. Långvariga och allvarliga Sinusarrest-typer är SSS (Sick Sinus Syndrome).
Sinus arrest är då impulsbildning temporärt upphör (= “kortvarig asystoli”). P-vågen saknas på väntat ställe och efterföljande QRS saknas också eller så kommer ersättningsslag från förmak/nod/kammare senare än förväntat.
Förklara retledningssystemets delar
Alla myokardceller har en inneboende förmåga till depolarisering och därför också sammanhängande muskelkontraktion.
De specialiserade myokardcellerna som styr hjärtats elektriska aktivering kallas retledningssystemet och här ingår:
- Sinusknutan (SA-nod)
- AV-nod
- His’ bunt
- Höger och vänster skänkel
- Purkinjefibrerna.
Sinusknutan:
Finns i övre del av hö förmak nära vena cava sup. Blodförsörjning av SA-noden sker genom hö koronarartär alt cirkumflexagrenen av vä koronarartär.
Under normala förhållanden har sinusknutan högsta spontana aktiveringsfrekvens och därmed styr SA-noden hjärtfrekvensen.
Innerverad av både sympatikus- och parasympatiskusfibrer som kan höja resp sänka grundfrekvensen.
AV-noden:
Atrio-ventricular-noden finns i nedre högra delen av förmaksseptum. Försörjs oftast av grenar från hö koronarartär. AV-noden är innerverad av vagusnerven och sympaticusfibrer.
His’ bunt: AV-noden övergår i en smal avlång struktur.
Höger och vänster skänkel: I övre delen av kammarseptum över His’ bunt till 2 delar som kallar skänklar.
**Purkinjefibrer: **Skänklarna övergår i Purkinjefibrer som löper ut i myokardiet.
Myokardcellernas depolarisation och repolarisation av cellmembranen?
Myokardcellernas depolarisation och repolarisation av cellmembranen:
I vila har myokardcellernas en ojämn fördelning av joner på varsin sida av cellmembranet
- Låg natrium och hög kalium intracellulärt.
Detta ger en elektrisk potentialskillnad över membranen och cellens inre är negativt laddad jmf utsida omgivning
När myokardcellerna stimuleras sker en sk Depolarisation, orsakad av en plötslig permeabilitetsförändring så att natrium strömmar in i cellen och upphäver potentialskillnaden (därför heter det Depolarisation). Denna aktionspotential utlöser i sin tur depolarisering av angränsande celler och och härmed sker en fortplanting av den elektriska impulsen genom myokardiet.
Efter depolarisation sker mekanismer för att återställa jonkonc och polaritet mellan membranen - detta kallas Repolarisation.
Hjärtats elektriska impulser i relation till EKG-kurvan:
Hjärtats elektriska impulser i relation till EKG-kurvan:
Normalt startar hjärtats elektriska aktivering med depolarisering av sinusknutan.
Elektriska impulsen förs sedan vidare ut och aktiverar förmaken - detta syns som en P-våg.
Impulsen leds vidare genom AV-noden och His’ bunt - denna överledningstid är avståndet mellan P-vågen och QRS-komplexet.
Impulsen förs vidare via skänklarna till purkinjefibrerna och aktiverar därigenom kammrarna - detta ger QRS-komplexet.
Efter kammardepolariseringen sker en repolarisering som gör att hjärtcellerna/hjärtfibrerna är redo att aktiveras igen - detta visas som T-vågen.
