Reproduktion Häst Flashcards
Könsmognad
1.5 års ålder, kan ske tidigare så låt dem inte gå för länge med stoflocken. Därefter producerar hingsten spermier kontinuerligt under hela livet.
Testiklar: Sertoliceller- spermatogenes/produktion och utveckling av spermatozoer. Leydigceller: produktion av testosteron.
Bitestiklar: mognad och lagring av spermier.
Sexuell aktivitet
Ston har en säsongsvariation i sexuell aktivitet, även hingstar har det även om det inte är lika tydligt som hos ston.
Ökning av ljus—>epifysen: melatonin halten minskar och frisättningen misnkar—>GnRH hormonet i hypotalamus ökar—>ger i sin tur en ökad frisättning av LH och FSH—>testiklar: ökad produktion av testosteron och ökad spermieproduktion.
Naturlig betäckning
Kan ske genom fribetäckning där hingsten går i flock med ett eller flera ston, används ofta för ponnyraser.
Betäckning vid hand
T ex fullblod där AI ej är tillåtet, att man leder hingsten till ett uppställt sto
Spermasamling på bock
- Sperman från varje språng delas mellan flera ston
- Stoet befruktas med AI
- Kan vara färsk eller fryst sperma
Spermasamling på bock fördelar och nackdelar
Fördelar: Mindre risk för smitta om hygienen på stuteriet sköts på ett bra sätt, lägre skaderisk t ex stoet kan inte sparka hingsten. En hingst kan användas till många ston, sperman kan transporteras import/export
Nackdelar: Smittspridning om dålig hygien på stuteriet och kan sprida smittan väldigt långt då, risk för överanvändning av en individ blir em mindre avelsbas i populationen, sämre överlevnad för sperman vilket ger lägre dräktighetsprocent, användning av antibiotika i spädningsvätskan för att hindra överväxt av bakterier
Förbjudna hingstar och ston i avel
Förbjudet att avla på hingstar och ston som nedärver defekter, tex sommarexem, struppipning, equine asthma, pungbråck, osteochondros mm.
Krav på hingstar som ingår/används inom seminverksamhet
krav på hälsoundersökningar för smittsamma sjukdomar. Dessa är anmälningspliktiga sjukdomar.
- CEM: smittsam livmoderinflammation. Orskas av bakterie, orsakar endometrit och infetillitet hos
ston och hingstar kan vara symptom fria smittbärare.
- Virusarterit sk EAV: Orskar aborter och svagfödda föl, även respiratoriska symptom, feber och
ödem. Hingstar kan vara symptomfria smittbärare.
- Ekvin infektiös anemi sk EIA
För hingstar som gör naturlig betäckning finns inga krav på provtagning, man ska dock vara uppmärksam på EHV-3 equint herpesvirus 3, som kan orsaka godartad beskällarsjuka som kan ge blåsor sk vesiklar på penis/vulva, orsakar inte abort, självläker inom 14 dagar. Kan ibland ge svårare symptom om det blir väldigt utbrett, ingen av dem ska användas till avel innan lesionerna läkt ut.
-
Omvårdnadsaspekter avelshingstar
Foder, miljö, motion
Foder
- Anpassad foderstat under beteckningssäsong, behöver mer energi och kan ev få nedsatt aptit, ha koll på hullet
Miljöaspekter
- Kontakt med andra hästar
- Utevistelse
- Minimera stress, kan bli nedtryckta av andra hästar i rang i stallet även om de inte går i hage tillsammans
- Rutiner vid spermainsamling, viktigt att hästen vet när det är träning eller spermasamling på gång.
Motion
- God fysik inför betäckningssäsong
- För/nackdelar med tävlande hingstar
Hantering av hingst på klinik
- Även snälla hingstar som är snälla hemma kan ändra beteende i en ny miljö
- De ska bara hanteras utav van personal
- Säkerhetsaspekter: Tänk efter före, kedjegrimskaft, träns eller dyl, håll avstånd till andra hästar, fråga DÄ om hästens rutiner hemma
- Ställ dem i en lugn stalldel
- Var försiktig med acepromazin då det kan ge penisprolaps eller göra så att hästen inte kan dra tillbaka penis
Kastration av hingst
De flesta hingstar som inte ska användas i avel kastreras, är lite vanligare med intakta hingstar inom trav/galopp. Alla hästkastrationer utförs av veterinär.
Varför kastrera hingst?
Olika orsaker, temperament/hantering blir enklare att hantera. Praktiska orsaker,
svårt att ha vuxna hingstar tillsammans med andra hingstar och vissa stall tar inte emot hingstar så kan vara enklare med hagar och uppstallning. Prestation, lättare att koncentrera sig som valack. Undvika/behandla sjukdomar som testikel omvridning/pungbråck.
Nackdelar kastration hingst
Kastrationskomplikationer, inte ovanligt. Prestationen kan bli försämrad vissa tycker hingstar presterar bättre som hingstar. Förlorat avelsvärde om den presterar bra eftersom den då inte kan avlas på.
Kastration obetäckt funikel
Görs vanligtvis stående på sederad häst hemma i dess egna stall.
Viktigt att tänka på säkerhet då veterinären sitter i en utsatt position. Hygienen är även viktigt. Linda upp svansen så att den inte viftas in i såret när veterinären håller på. Platlonge för att hålla emot ett ben.
Kastration obetäckt förutsättningar
- Frisk häst, ska tempas på morgonen
- Stelkrampsvaccination, kan tidigast kastrera 2v efter grundvacc avslutad
- Båda testiklarna ska ligga i scrotum
- Undviker att göra detta vid vida inguinalkanaler
- Större risk för hästar äldre än 2 år då de har vidare inguinalkanaler och större kärl
- Ska finnas tillräckligt med utrymme och det ska vara rent, t ex inomhus alt en gräsmatta.
- Ska finnas hållhjälp från minst en vuxen hästvan person
Förberedelser kastration obetäckt
- Brems
- Platelounge runt ett bakben, viktigt att inte dra i dem utan bara hålla det lite sträckt
- Steriltvätt av scrotum
- Lokalbedövning subkutant + i testiklar
Kastration betäckt funikel
Görs under allmän anestesti på klinik.
- Utförspåklinik
- Är att föredra om hingsten är äldre eller har vida inguinalkanaler
- Även många unghöstar görs såhär
- Högre krav på sterilitet, full operationsutrustning, indukning
- Viktigt med lokalbedövning trotts anestesi.
Kirurgi, tunica vaginalis ska inte öppnas då man inte vill in i bukhålan före funikeln är legerad. Funikeln kläms med en mashtång, funikeln legerar. Hudsår/subkutan vävnad studeras, ibland lämnas hudsnittet öppet och bara sårhålan studeras.
Eftervård efter kastration
- Kontroll AT, temp
- Håll koll på svullnad/sekretion i operationsområdet, obetäckt kastration svullnar och vätskar lite mer eftersom det är öppet
- Rör operationsområdet så lite som möjligt. Tvätta insidan av bakbenen om det vätskar mycket men helst inte på såret.
- Smärtlindring: NSAID i ca 5 dagar. Antibiotika sätts INTE in rutinmässigt.
- Smärtbedömning är en viktig uppgift för dss och att vi instruerar DÄ.
- Viktigt med motion efter kastration, minst 20min 2-3gge dagligen. Annars ökar risken för svullnad vilket ökar risken för infektion.
- Betäckt kastration ska stå på box/sjukhage i 7 dagar för att minska risken för sårruptur, sen gå i egen hage 7 dagar till.
- Obetäckt kastration - egen hage i 14 dagar
- Efter ca 14 dagar, successiv återgång till sitt vanliga arbete och kan gå tillbaka till sin vanliga hage
Kastrationskomplikationer
- Oftast lindriga problem
- Svullnad i operationsområdet
- Feber, vanligt dagen efter, men kan vara av andra orsaker t ex infektion i operationsområdet, kanske dragit på sig något virus från kliniken
- Blödning, kan vara mycket allvarligt om den blöder mycket från funikeln. Blöder nästan alltid lite/lindrigt efter en obetäckt kastration. DÄ kan räkna dropparna och försöka uppskatta mängden om de är oroliga för att avgöra hur stor blödningen är.
- Framfall: Buknät, subkutan vävnad som faller ut ur operationshålet, tarmar kan vara livshotande.
- Funikulit: infektion i sädesledaren/funikeln: kan uppkomma upp till flera år efter kastrationen. Ofta behandlade med antibiotika hemma innan de kommer in till kliniken och inte svarat på antibiotikan. Så var noggrann med vårdhygienen om det är något multiresistent. Behandlas kirurgiskt och medicinskt i kombination
Pungbråck
- Bråck i inguinalkanalen som gör att tunntarmar kan matas ut i den eller scrotum.
- Små bråck kan upptäckas på föl som bifynd.
- Kan bli livshotande- inkarnerad tunntarm.
Pungbråck behandling
Konservativbehandling:
Föl med mindre bråck sluter sig ofta spontant. Kan behöva reponeras flera gånger per dag eller ev läggas bandage för att hålla det inne.
Kirurgisk behandling:
- Sker samtidigt som man gör en kastration av aktuell testikel
- Sker alltid på klinik på sövd häst
- Kan bli nödvändigt med buköppning för att kontrollera/åtgärda påverkade tarmar, tarmresektion
kan i vissa fall krävas.
- Hingstar som har pungbråck ska tas ur aveln.
Kryptorkism
- En eller båda testiklarna finns i bukhålan/inguinalkanalen
- Kastration rekommenderas och ska alltid ske på klinik, kan ev ske med laparoskopi.
- Ej lege artis - ska inte bara kastrera den testikel som ligger i scrotum.
- Kan ibland uppvisa hingstbeteende, ibland onormalt hingstbeteende.
- Risk för tumöromvandling om testikeln ligger kvar i bukhålan.
- Kan diagnosticeras med blodprov för AMH hormon som ska vara högre för en hingst än en
valack, palpation, eller ultraljud,
Testikelrotation
- Testikeln vrider sig 360 grader runt funikeln, är väldigt smärtsamt. !80 graders vridning ger oftast inga problem, kan ske intermittent.
- Ger svullnad, ödem och stryps blodflöde
- Kirurgisk behandling, är akut.
Paraphimos och orsak
Oförmåga att dra in penis i preputiet
Orsaker:
- Trauma
- Ödem i preputiet
- Neurologisk skada
- Paralys av retrakromuskulaturen, biverkning av acepromazin
Paraphimos behandling
- Håll penis skyddad, behandla den ev grundorsaken. Smärtlindring, antiinflammatorisk medicin,
kyla.
Sjukdomar valack
- Smegmasamling i preputiet
- Konkrement i fixa urethralis
Plattepitelskarcinom på penis
- Äldrevalacker/hingstar
- Smegma kan ev predisponera
- Nekros, smärta, urineringsproblem
- Ovanligt med systemiska metastaser men kan spridas lokalt i penis.
- Kirurgisk behandling- amputation av penis men stor risk för återfall.
Stoet cykel
Ston är säsongsmässigt polyöstrala och har därmed flera brunstcykler under årets ljusa tid. Ungefär april till september. Och är inaktiva dvs har anöstrus under vintern
Brunstcykel
21-22 dagar
- Brunst/östrus 5-6 dagar; visar intresse för hingst, folliklar växer i ovarierna. Höga halter östrogen bildas i ovarier/follikelvägg, ovulation sker 1-2 dygn innan östrus avslutas.
- Diöstrus: 14-15 dagar; Avvisar hingsten. Gulkropp bildas i den kollapsade follikeln. Höga halter av progesteron bildas i gulkroppen, och i slutet av diöstrus ökar halterna prostaglandin som bildas i livmoderväggen och gulkroppen bryts ner.
Brunstproblem
Inte ovanligt att dä upplever problem, tex att stoet verkar brunstigt hela tiden. Att stoet inte går att hantera när hon brunstar, tex aggressivt beteende, sparkar mot skänkeln vid ridning, stannar ochs skvätter mm. Eller att hon uppvisar som hingstbeteende och betäcker andra ston, skriker och slår med frambenen.
Kan orsakas av flera olika saker och om det inte är ett övergående problem så får man boka in för undersökning.
- Ta noggrann anamnes, blir det bättre på vintern, uppstår problemen i någon särskild situation,
kommer det när hon brunstar mm. Sen följt av en gynekologisk undersökning, rektal
undersökning och UL av uterus och ovarier.
- Blodprov: kolla AMH som är ett hormon som produceras i granulosaceller i äggstockar och
testiklar och har man ett kraftigt förhöjt värde så kan det tala för äggstockstumör.
Finns också andra anledningar som kan orsaka problem hos stoet som tex hälta, smärta i ryggen eller munnen mm, respirationsproblem osv.
Stoets brunstcykel är ca 3 veckor och brunsten varar knappt 1 vecka, och det kan upplevas som att stoet alltid är brunstigt.
-
Medicin som förhindrar brunst
- Regumate; progesteron/gulkroppshormon. Kan ej ges till tävlingshästar, startkarens 1 år.
- Plastkula i uterus: Simulerar dräktighet, har ingen tävlingskarens, nackdelar kan dock vara att
den kan falla ut eller vara svårt att få ut och ger risk för endometrit. - Miljöåtgärder: Anpassa arbetet efter stoets brunstcykel, lugn miljö i hage och stall.
Kan man kastrera ett sto? Man kan kastrera ett sto men östrogen produceras även i binjurarna hos ston vilket gör att hon kan fortsätta visa brunstbeteende efter kastration, och bromsmekanismerna som annars finns i livmodern försvinner så kan göra att stoet visar sig som brunstigt hela tiden istället. Är en sista utväg att kastrera.
