Reproduktion Häst Flashcards
Könsmognad
1.5 års ålder, kan ske tidigare så låt dem inte gå för länge med stoflocken. Därefter producerar hingsten spermier kontinuerligt under hela livet.
Testiklar: Sertoliceller- spermatogenes/produktion och utveckling av spermatozoer. Leydigceller: produktion av testosteron.
Bitestiklar: mognad och lagring av spermier.
Sexuell aktivitet
Ston har en säsongsvariation i sexuell aktivitet, även hingstar har det även om det inte är lika tydligt som hos ston.
Ökning av ljus—>epifysen: melatonin halten minskar och frisättningen misnkar—>GnRH hormonet i hypotalamus ökar—>ger i sin tur en ökad frisättning av LH och FSH—>testiklar: ökad produktion av testosteron och ökad spermieproduktion.
Naturlig betäckning
Kan ske genom fribetäckning där hingsten går i flock med ett eller flera ston, används ofta för ponnyraser.
Betäckning vid hand
T ex fullblod där AI ej är tillåtet, att man leder hingsten till ett uppställt sto
Spermasamling på bock
- Sperman från varje språng delas mellan flera ston
- Stoet befruktas med AI
- Kan vara färsk eller fryst sperma
Spermasamling på bock fördelar och nackdelar
Fördelar: Mindre risk för smitta om hygienen på stuteriet sköts på ett bra sätt, lägre skaderisk t ex stoet kan inte sparka hingsten. En hingst kan användas till många ston, sperman kan transporteras import/export
Nackdelar: Smittspridning om dålig hygien på stuteriet och kan sprida smittan väldigt långt då, risk för överanvändning av en individ blir em mindre avelsbas i populationen, sämre överlevnad för sperman vilket ger lägre dräktighetsprocent, användning av antibiotika i spädningsvätskan för att hindra överväxt av bakterier
Förbjudna hingstar och ston i avel
Förbjudet att avla på hingstar och ston som nedärver defekter, tex sommarexem, struppipning, equine asthma, pungbråck, osteochondros mm.
Krav på hingstar som ingår/används inom seminverksamhet
krav på hälsoundersökningar för smittsamma sjukdomar. Dessa är anmälningspliktiga sjukdomar.
- CEM: smittsam livmoderinflammation. Orskas av bakterie, orsakar endometrit och infetillitet hos
ston och hingstar kan vara symptom fria smittbärare.
- Virusarterit sk EAV: Orskar aborter och svagfödda föl, även respiratoriska symptom, feber och
ödem. Hingstar kan vara symptomfria smittbärare.
- Ekvin infektiös anemi sk EIA
För hingstar som gör naturlig betäckning finns inga krav på provtagning, man ska dock vara uppmärksam på EHV-3 equint herpesvirus 3, som kan orsaka godartad beskällarsjuka som kan ge blåsor sk vesiklar på penis/vulva, orsakar inte abort, självläker inom 14 dagar. Kan ibland ge svårare symptom om det blir väldigt utbrett, ingen av dem ska användas till avel innan lesionerna läkt ut.
-
Omvårdnadsaspekter avelshingstar
Foder, miljö, motion
Foder
- Anpassad foderstat under beteckningssäsong, behöver mer energi och kan ev få nedsatt aptit, ha koll på hullet
Miljöaspekter
- Kontakt med andra hästar
- Utevistelse
- Minimera stress, kan bli nedtryckta av andra hästar i rang i stallet även om de inte går i hage tillsammans
- Rutiner vid spermainsamling, viktigt att hästen vet när det är träning eller spermasamling på gång.
Motion
- God fysik inför betäckningssäsong
- För/nackdelar med tävlande hingstar
Hantering av hingst på klinik
- Även snälla hingstar som är snälla hemma kan ändra beteende i en ny miljö
- De ska bara hanteras utav van personal
- Säkerhetsaspekter: Tänk efter före, kedjegrimskaft, träns eller dyl, håll avstånd till andra hästar, fråga DÄ om hästens rutiner hemma
- Ställ dem i en lugn stalldel
- Var försiktig med acepromazin då det kan ge penisprolaps eller göra så att hästen inte kan dra tillbaka penis
Kastration av hingst
De flesta hingstar som inte ska användas i avel kastreras, är lite vanligare med intakta hingstar inom trav/galopp. Alla hästkastrationer utförs av veterinär.
Varför kastrera hingst?
Olika orsaker, temperament/hantering blir enklare att hantera. Praktiska orsaker,
svårt att ha vuxna hingstar tillsammans med andra hingstar och vissa stall tar inte emot hingstar så kan vara enklare med hagar och uppstallning. Prestation, lättare att koncentrera sig som valack. Undvika/behandla sjukdomar som testikel omvridning/pungbråck.
Nackdelar kastration hingst
Kastrationskomplikationer, inte ovanligt. Prestationen kan bli försämrad vissa tycker hingstar presterar bättre som hingstar. Förlorat avelsvärde om den presterar bra eftersom den då inte kan avlas på.
Kastration obetäckt funikel
Görs vanligtvis stående på sederad häst hemma i dess egna stall.
Viktigt att tänka på säkerhet då veterinären sitter i en utsatt position. Hygienen är även viktigt. Linda upp svansen så att den inte viftas in i såret när veterinären håller på. Platlonge för att hålla emot ett ben.
Kastration obetäckt förutsättningar
- Frisk häst, ska tempas på morgonen
- Stelkrampsvaccination, kan tidigast kastrera 2v efter grundvacc avslutad
- Båda testiklarna ska ligga i scrotum
- Undviker att göra detta vid vida inguinalkanaler
- Större risk för hästar äldre än 2 år då de har vidare inguinalkanaler och större kärl
- Ska finnas tillräckligt med utrymme och det ska vara rent, t ex inomhus alt en gräsmatta.
- Ska finnas hållhjälp från minst en vuxen hästvan person
Förberedelser kastration obetäckt
- Brems
- Platelounge runt ett bakben, viktigt att inte dra i dem utan bara hålla det lite sträckt
- Steriltvätt av scrotum
- Lokalbedövning subkutant + i testiklar
Kastration betäckt funikel
Görs under allmän anestesti på klinik.
- Utförspåklinik
- Är att föredra om hingsten är äldre eller har vida inguinalkanaler
- Även många unghöstar görs såhär
- Högre krav på sterilitet, full operationsutrustning, indukning
- Viktigt med lokalbedövning trotts anestesi.
Kirurgi, tunica vaginalis ska inte öppnas då man inte vill in i bukhålan före funikeln är legerad. Funikeln kläms med en mashtång, funikeln legerar. Hudsår/subkutan vävnad studeras, ibland lämnas hudsnittet öppet och bara sårhålan studeras.
Eftervård efter kastration
- Kontroll AT, temp
- Håll koll på svullnad/sekretion i operationsområdet, obetäckt kastration svullnar och vätskar lite mer eftersom det är öppet
- Rör operationsområdet så lite som möjligt. Tvätta insidan av bakbenen om det vätskar mycket men helst inte på såret.
- Smärtlindring: NSAID i ca 5 dagar. Antibiotika sätts INTE in rutinmässigt.
- Smärtbedömning är en viktig uppgift för dss och att vi instruerar DÄ.
- Viktigt med motion efter kastration, minst 20min 2-3gge dagligen. Annars ökar risken för svullnad vilket ökar risken för infektion.
- Betäckt kastration ska stå på box/sjukhage i 7 dagar för att minska risken för sårruptur, sen gå i egen hage 7 dagar till.
- Obetäckt kastration - egen hage i 14 dagar
- Efter ca 14 dagar, successiv återgång till sitt vanliga arbete och kan gå tillbaka till sin vanliga hage
Kastrationskomplikationer
- Oftast lindriga problem
- Svullnad i operationsområdet
- Feber, vanligt dagen efter, men kan vara av andra orsaker t ex infektion i operationsområdet, kanske dragit på sig något virus från kliniken
- Blödning, kan vara mycket allvarligt om den blöder mycket från funikeln. Blöder nästan alltid lite/lindrigt efter en obetäckt kastration. DÄ kan räkna dropparna och försöka uppskatta mängden om de är oroliga för att avgöra hur stor blödningen är.
- Framfall: Buknät, subkutan vävnad som faller ut ur operationshålet, tarmar kan vara livshotande.
- Funikulit: infektion i sädesledaren/funikeln: kan uppkomma upp till flera år efter kastrationen. Ofta behandlade med antibiotika hemma innan de kommer in till kliniken och inte svarat på antibiotikan. Så var noggrann med vårdhygienen om det är något multiresistent. Behandlas kirurgiskt och medicinskt i kombination
Pungbråck
- Bråck i inguinalkanalen som gör att tunntarmar kan matas ut i den eller scrotum.
- Små bråck kan upptäckas på föl som bifynd.
- Kan bli livshotande- inkarnerad tunntarm.
Pungbråck behandling
Konservativbehandling:
Föl med mindre bråck sluter sig ofta spontant. Kan behöva reponeras flera gånger per dag eller ev läggas bandage för att hålla det inne.
Kirurgisk behandling:
- Sker samtidigt som man gör en kastration av aktuell testikel
- Sker alltid på klinik på sövd häst
- Kan bli nödvändigt med buköppning för att kontrollera/åtgärda påverkade tarmar, tarmresektion
kan i vissa fall krävas.
- Hingstar som har pungbråck ska tas ur aveln.
Kryptorkism
- En eller båda testiklarna finns i bukhålan/inguinalkanalen
- Kastration rekommenderas och ska alltid ske på klinik, kan ev ske med laparoskopi.
- Ej lege artis - ska inte bara kastrera den testikel som ligger i scrotum.
- Kan ibland uppvisa hingstbeteende, ibland onormalt hingstbeteende.
- Risk för tumöromvandling om testikeln ligger kvar i bukhålan.
- Kan diagnosticeras med blodprov för AMH hormon som ska vara högre för en hingst än en
valack, palpation, eller ultraljud,
Testikelrotation
- Testikeln vrider sig 360 grader runt funikeln, är väldigt smärtsamt. !80 graders vridning ger oftast inga problem, kan ske intermittent.
- Ger svullnad, ödem och stryps blodflöde
- Kirurgisk behandling, är akut.
Paraphimos och orsak
Oförmåga att dra in penis i preputiet
Orsaker:
- Trauma
- Ödem i preputiet
- Neurologisk skada
- Paralys av retrakromuskulaturen, biverkning av acepromazin
Paraphimos behandling
- Håll penis skyddad, behandla den ev grundorsaken. Smärtlindring, antiinflammatorisk medicin,
kyla.
Sjukdomar valack
- Smegmasamling i preputiet
- Konkrement i fixa urethralis
Plattepitelskarcinom på penis
- Äldrevalacker/hingstar
- Smegma kan ev predisponera
- Nekros, smärta, urineringsproblem
- Ovanligt med systemiska metastaser men kan spridas lokalt i penis.
- Kirurgisk behandling- amputation av penis men stor risk för återfall.
Stoet cykel
Ston är säsongsmässigt polyöstrala och har därmed flera brunstcykler under årets ljusa tid. Ungefär april till september. Och är inaktiva dvs har anöstrus under vintern
Brunstcykel
21-22 dagar
- Brunst/östrus 5-6 dagar; visar intresse för hingst, folliklar växer i ovarierna. Höga halter östrogen bildas i ovarier/follikelvägg, ovulation sker 1-2 dygn innan östrus avslutas.
- Diöstrus: 14-15 dagar; Avvisar hingsten. Gulkropp bildas i den kollapsade follikeln. Höga halter av progesteron bildas i gulkroppen, och i slutet av diöstrus ökar halterna prostaglandin som bildas i livmoderväggen och gulkroppen bryts ner.
Brunstproblem
Inte ovanligt att dä upplever problem, tex att stoet verkar brunstigt hela tiden. Att stoet inte går att hantera när hon brunstar, tex aggressivt beteende, sparkar mot skänkeln vid ridning, stannar ochs skvätter mm. Eller att hon uppvisar som hingstbeteende och betäcker andra ston, skriker och slår med frambenen.
Kan orsakas av flera olika saker och om det inte är ett övergående problem så får man boka in för undersökning.
- Ta noggrann anamnes, blir det bättre på vintern, uppstår problemen i någon särskild situation,
kommer det när hon brunstar mm. Sen följt av en gynekologisk undersökning, rektal
undersökning och UL av uterus och ovarier.
- Blodprov: kolla AMH som är ett hormon som produceras i granulosaceller i äggstockar och
testiklar och har man ett kraftigt förhöjt värde så kan det tala för äggstockstumör.
Finns också andra anledningar som kan orsaka problem hos stoet som tex hälta, smärta i ryggen eller munnen mm, respirationsproblem osv.
Stoets brunstcykel är ca 3 veckor och brunsten varar knappt 1 vecka, och det kan upplevas som att stoet alltid är brunstigt.
-
Medicin som förhindrar brunst
- Regumate; progesteron/gulkroppshormon. Kan ej ges till tävlingshästar, startkarens 1 år.
- Plastkula i uterus: Simulerar dräktighet, har ingen tävlingskarens, nackdelar kan dock vara att
den kan falla ut eller vara svårt att få ut och ger risk för endometrit. - Miljöåtgärder: Anpassa arbetet efter stoets brunstcykel, lugn miljö i hage och stall.
Kan man kastrera ett sto? Man kan kastrera ett sto men östrogen produceras även i binjurarna hos ston vilket gör att hon kan fortsätta visa brunstbeteende efter kastration, och bromsmekanismerna som annars finns i livmodern försvinner så kan göra att stoet visar sig som brunstigt hela tiden istället. Är en sista utväg att kastrera.
Granulosacellstumör/äggstockstumör
Tumöromvandling av granulosaceller i äggstocken.
Är godartade och växer på plats, kan väga flera kilo.
De producerar hormon som ger beteende förändringar tex hingstbeteende.
Diagnostik: rektal undersökning, UL, blodprov AMH.
Behandling: kirurgisk, laparoskopi stående, ibland krävs laparotomi undr allmän anestesi.
Betäckningsskador ston
- Rektumskador efter fribetäckning, Iatogena skador efter UL-undersökningar. Kan ge peritonit om perforerande skada. Får då symptom som feber, nedsatt AT, stel gång, utsiktslös prognos. Observera blod på handsken vid rektalundersökning, är veterinärs ansvar. Är AKUT och kan kräva vård på djursjukhus, prognosen beror på skadans omfattning.
- Skador i vagina: Allvarlighetsgrad beror på skadans omfattning.
Endometrit
Inflammation i uterus vägg, ofta låggradiga/inga symptom. Ev kan hon ha vaginala flytningar. I gravafall kan det leda till pyometra pga pus i uterus men är mkt ovanligt hos sto. Diagnostik: UL, baktodling.
Behandling: Sköljning av uterus med steril vätska, ev ab.
Undersökning sto innan betäckning/inseminering
Inför betäckning/inseminering bör stoet undersökas gynekologiskt och med UL, finns inga krav vid fribetäckning men inför inseminering. Visar stoet tecken på endometrit bör även en baktodling tas innan inseminering.
Artificiell insemination är vanligt i många raser, och får endas utföras av utbildad seminassistent, viktigt att tänka på hygienaspekter när man ska in och inseminera så man inte riskerar att överföra någonting, och att sperman tagits på ett hygieniskt sätt.
Embryotransfer har ökat på senare år, dvs att man tar ett embryo från en annan häst och sätter det i ett annat. Är kostsamt och har höga krav på den som jobbar med stuteriet och den som inseminerar.
Befruktning
Sker efter betäckning/seminering.
- Befruktningen sker i äggledaren, och ett embryo förs till uterus efter 5-6 dagar. Detta skickar
signaler ”maternal recognition” och förhindrar ny brunst när embryot flyter omkring och stöter
emot uterus väggar innan den fästs.
- Embryot fäster i uterus vägg vid dygn 15-17
- Progesteron från CL dvs gulkroppen- viktigt i tidig dräktighet, produktionen kommer igång
senare i placentan och står då för den större produktionen.
Ston har en diffus placenta som är utbyggd av mikrokotelydoner som utgör kontakten mellan placenta och uterus slemhinnan och endometrial cups som hindrar att gulkroppen bryts ner för att hindra att stoet kommer i brunst igen.
Dräktighets diagnostik
UL: går att göra från dygn 10, vanligast är att man gör det mellan dygn 16-18. Man kan även kolla om det är tvillingar då det inte är önskvärt med tvillingar på häst då det är svårt att få tillräckligt med näring, vanligt är att de aborters. Om båda överlever födds de ofta svaga och små. Mellan dygn 21-30 kan man oftast se hjärtslag. Vissa ston ultraljuds vid dygn 90 för att se om fostret finns kvar och om det verkar normalt.
Rektalpalpation: från dygn 30
Blodprov: Östronsulfat, säkrast efter dygn 120 tas med serumrör.
Dräktighetstid
Har en varierande dräktighetstid, mellan 335-340 dygn ca 11 mån är vanligast. Variationen är mellan dygn 320-360. Kan även variera hos olika ston men även mellan samma sto under hennes olika dräktigheter.
Gör det svårt att veta om fölen är prematura eller inte.
Energi och proteinbehov under dräktigheten
ökar ffa under sista delen av dräktigheten. Se över energi och proteinbehov, och se över mineralbehovet lämpligt selen då behovet ökar. Selenbrist kan leda till svaga föl drabbade av selenbrist, kan ge muskelskador på stoet tex inte kunna dra in tungan.
Smittskydd under dräktigheten
Skilj avelsston från unghästar/tävlingshästar som kan dra hem smittor till stallet eller håller på att bli sjuka i sjukdomar som de inte redan gått igenom. Viktigt med hygienen.
Miljön under dräktigheten
Minimera stress, risk för resorption i tidig dräktighet. Undvik transporter, förbjudet att transportera stoet 35 dagar innan beräknad fölning och 7 drar efter fölning, då hon ska bilda antikroppar mot omgivningen och för att undvika stress.
Vaccination under dräktigheten
Vaccination mot stelkramp + hästinfluensa 4-6 v innan fölning, gör så det finns antikroppar i råmjölken. Vaccination mot hepresvirus EHV-1 och EHV-4, ger ett visst skydd men inte 100%, bäst resultat ges om alla hästar i stallet är vaccinerade. Vaccination sker månad 5, 7 och 9 i dräktigheten, kan skilja sig mellan vaccinmärken.
Avmaskning under dräktigheten
Följ planen för stallet. Avmaskning i samband med fölning rekommenderas ej idag.
Motion under dräktigheten
Individuellt, anpassa motionen efter hur stoet mår, de flesta mår bra av att röra sig i någon form.
Tävling under dräktighet
Undvik träning/tävling i andra anläggningar: Viktigt att tänka på smittskyddet, är förbjudet att tävla från dräktighetsmånad 5 enl svenskt ridsportsförbund/dygn 120 enl svensk travsport.
Tecken på fölning
- Juvertillväxt: Variation allt mellan 6v till några dagar innan förlossning, vanligast är att det börjar fylla på några veckor innan fölning och sen fylls på gradvis
- Vaxproppar: några timmar till 3 dagar innan fölningen, består av intorkad råmjölk, bildas inte hos alla
- Slapp kring vulva, och sidorna av svansen. Dallrar nästan
- Kalcium i mjölken, halten stiger de sista 2-3 dygnen innan fölning
- Temp: sjunker ca 0.5 grader dygnet före fölning
Ca 85% av alla hästar fölar mellan 19 och 07
Förberedelser inför fölning
Övervakning är livsviktigt för både sto och föl.
- Ska ske ofta, var 20e minut. Kan använda hjälpmedel som komplement som tex kamera, olika
typer av gjordar, sensor som sys fast i vulva av veterinär, mjölk-kalktest.
- Fölningsbox: Ska vara tillräckligt stor och rengjord, stoet ska ha tid att acklimatisera sig.
- Fölning på bete: För/nackdelar, är gott om plats, bra stöd för fölet att resa sig på gräsmattan,
nackdel att det är svårt att hålla koll på stoet, kan vara jobbigt för fölet att födas i dåligt väder, tex risk att bli nedkyld av kallt regn, risk att fölet föds på fel sidan av tex ett elstaket, eller att fölet blir taget av andra hästar, viktigt med övervakning och möjlighet till avskildhet.
Råd till djurägaren fölning
- Dä ska ha telefonnummer till veterinär, till jourhavande i fält och närmaste jour öppna klinik om
man behöver åka iväg med stoet eller fölet. - Nappflaska med lammnapp.
- Tillgång till bil och hästtransport.
- Koll på stoets och fölets försäkringar.
Fölningens faser
Fas 1: öppningsfasen
- 30 min-4 timmar
- Milda koliksymptom, rastlös, livmodersammandragningar när cervix vidgas.
- Vit fosterhinna amnion, blir synlig i vulva—>brister—>vattnet går—>övergång till fas 2
- Röd hinna (chorioallantois) blir synlig= prematur placenta avlossning AKUT, hinnan måste
klippas upp omgående av djurägaren för ingen veterinär kommer hinna fram i tid. Behöver telefonguidning.
Fölningens faser
Fas 2 - utdrivningsfasen
- 5-20 minuter, har en kort utdrivningsfas
- Stark utdrivning, påverkade av oxytocin
- Fostret passerar förlossningsvägarna, stoet ligger oftast ned
- Normalt: Fölet kommer med båda frambenen först, därefter nosen i höjd med skenbenen. Ta bort
hinnorna från när nosen är synlig. >90% kommer ut i framdelsbjudning. - Stoet ligger oftast i 15-20 minuter efter fölning, då ökar blodgenomströmningen genom
placentan till fölet, så klipp inte av navelsträngen för tidigt i onödan för annars får fölet inte blod som den annars skulle haft.
Fölningens faser
Fas 3 - efterbördsfasen
- Placenta/efterbörd lossnar
- Tar mellan 30 min till 3 timmar
- Om efterbörden hänger i marken så knyt upp den så stoet inte kliver på den, DRA INTE i den,
kan öka risken för uterus proppas eller riskera att dra av bitar så delar av placenta blir kvar i
uterus och kan ställa till problem. - Kontrollera att efterbörden är hel när den kommit ut.
När ska djurägaren ringa vid fölning?
- Ex. koliksymptom som varat över 1 timme utan synliga fosterdelar.
- Fostervattnet har gått men ingen utdrivning sker, ring OMGÅENDE
- Om krystvärkar 10 min efter att vattnet gått utan synligt föl
- Vid prematur placentaavlossning—>ring OMGÅENDE
- Om stoet läcker mjölk innan fölning: risk att råmjölken får dålig kvalitet för att råmjölken läckt ut, råmjölken bildas bara en gång. Stoet ska ha boxvila, spenarna kan tejpas upp med snögg, alternativ råmjölk bör ordnas. Kontroll av antikroppar hos fölet bör kontrolleras hos fölet. Sepsis
Dystokier hos ston
Förlossningssvårigheter, ovanligt sker hos ca 1% av fölningar men är allvarligt.
Ex. Fellägen, underslaget framben, underslaget huvud, hundsittande=bakbenen kommer ut samtidigt som frambenen, tvärlägen=kommer med ryggen mot cervix de båda troligtvis kejsarsnitt. Kan även vara tvillingar eller missbildade foster om man inte kan räkna ut varför man inte kan fixa felläget.
Lägesrättning i fält
- Utförs av veterinärer
- Tidsaspekt- fölen dör fort
- Säkerhet och hygien, stressigt, man glömmer lätt sin egen säkerhet och hygienen.
- Möjliga åtgärder: Draghjälp max 2-3 personers kraft. Vändning av fölet. Foetotomi/såg- om
dött foster, risker för stoet ger ökad infektionsrisk. - Läkemedel: ev sedering, epiduralanestesi, tokolytium=värkhämmande läkemdel.
Åtgärder dystoki på klinik
- Kan göra som lägerrättning i fält
- Lägerrättning under allmän anestesi: stoet i ryggläge med något höjd bakdel.
- Kejsarsnitt: bara på klinik under allmän anestesi, ska ligga i ryggläge och är svåra narkoser.
”God” prognos för stoet ca >80% överlever. Dålig prognos för fölen <30% överlever. Men förutsätt att fölet lever tills motsatsen är bevisad, ha plan och beredskap för återupplivning och vård.
Förberedelser för dystoki
- Steriltvätt
- Gasbindatillsvansen
- Undersökningsspilta/halmad box
- Platelounger
- Undersökningsrockar, rektalhandksar
- Läkemedel, plan för ev sövning
- Förlossningslådor bör finnas på kliniken, linor för att dra ut fölungen-läggs alltid ovanför kotan
på fölungen annars kan man råka dra av en hovkapsel på fölet. Torisonsgaffel med manschetter
för att dra ut fölungen eller vrida den rätt om den ligger snett i förlossningsvägarna. - Plan för vem som ska göra vad.
- Håll koll på tiden.
Stoet efter fölning
Stona hämtar sig vanligtvis fort.
- Vanligt med efterverkan vid efterbördsfasen, lindrigare koliksymptom/obehag är normalt, men
kraftiga koliksymptom ska tas på allvar och veterinär kontaktas.
- Ska ha gott AT
- Ska komma igång och äta inom kort
- Ska inte ha feber
- Ska visa intresse för fölet: om stoet är ointresserat eller aggressivt mot fölet ska de inte lämnas
övervakade, fölet ska dia inom 2 timmar.
- Juvret kan vara lite ömt i början. ffa hos första gångsfölare. Vänj stoet vid palpation av juvret
innan fölning, håll i stoet vid behov så fölet får dia. Alt mjölka ur råmjölken och mata med flaska
så de kan få vänja sig mer vid varandra.
- Normalt med flytningar 5-6 dagar, ska vara brunrött, ska inte vara illaluktande eller purrulent.
- 7-10 dagar efter förlossning, postpartum, börjar stoet brunst igen, sk fölbrunst.
Problem hos de dräktiga stoet, halt, rör sig ej
Att stoet rör sig långsammare ärter ligger mer är normalt. Men de ska inte vara tydligt halta eller visa smärta.
Koliksymptom dräktiga stoet
Många ston har förvärkar vilket kan ge viss grad av koliksymptom, även dräktiga ston kan få kolik av annan orsak och veterinär bör konsulteras. Kan vara tecken på livmoderomvridning m.m. Också.
Dräktiga stoet inappetens
De flesta ston äter till strax innan fölning, om stoet inte äter så skall vet kontaktas. Gäller även eter fölning, särskilt ponny och kallblod då de kan drabbas av hyperlipemi
Dräktiga stoet övriga symptom
Feber, kraftigt spänt och ömt juver, vaginala flytningar.
Placentit
Inflammation i placenta/moderkaka
Ekvint herpesvirus/abortvirus
Blir smittad tidigt i dräktigheten och kastar sent i dräktigheten utan att själva visa symptom. Vaccinera stoet, undvik stress, obducera kastade föl
Placentit symptom
Tidig laktation/juverutveckling, ibland ses flytningar, ovanligt med feber. Kan kasta i sen dräktighet alt födsel av prematur föl.
Placentit orsak
Oftast bakteriell infektion som börjar i cervix. Stoets anatomi kan predisponera
Placentit behandling
Antibiotika, NSAID, understödjande behandling, plan för tidig fölning.
Hyperlipemi
Förhöjda triglyceridhalter i serum, inlagring av fett i lever och övriga organ. Sker pga att energibehovet överstiger det stoet får i sig, så hon börjar bryta ner sitt eget fett och denna process kan gå överstyr.
Hyperlipemi symptom och behandling
Inappetens initialt, vid grova fall ikterus, neurologiska symptom, dödsfall. Högre risk för ponnyer och kallblod.
AKUTFALL- kräver snabb klinikvård. Glukosinfusion.
Ventralt ödem och behandling
Ödem under buken.
Uppstår vanligtvis i sen dräktighet, flera olika orsaker, kan vara för att fölet trycket och stasar, eller pga hydroallantois, muskelruptur, bråck
Undersök underliggande orsak och behandla om möjligt grundorsaken.
Boxvila
Hydroallantois
Sker i sista trimetern, samlas onormala mängder vätska i amnion/allantois. Är ovanligt, ä en dålig prognos för fostret då man ofta behöver avbryta dräktigheten för att rädda stoet. kan bero på att fölet inte tar upp vätska som det ska mm. Stor risk fort för att det ska trycka på diafragma för stoet.God prognos för avel.
Bukbråck/ruptur av prepubic tendon
Onormal bukform, ventralt ödem. Smärta ovilja att röra sig, dålig prognos för framtida avel, prognosen för stoet beror på omfattning. Kan ge smärtlindring bukbandage, assisterad fölning.
Livmoderomvridning
Ovanligt hos sto, sker oftast sent i dräktigheten ev pga fosterrörelser. Varierande grad av koliksymptom, vridningen kan vara 180-360 grader
Livmoderomvridning behandling och prognos
Behandling: vrida livmodern rätt. Via cervix om fölet är fullgånget. Man kan göra flanksnitt och försöka vrida. I vissa fall krävs buköppning/laparatomi under narkos.
God prognos innan dygn 320 klarar sig 97% av ston och 70% av fölen. Sämre prognos för både sto och föl efter dygn 320 klarar sig 65% av ston och 30% av föl.
Ortopediska problem ston dräktighet
Stona blir tunga och stora i slutet av dräktigheten. Gamla skador kan förvärras vid belastning, ledinflammationer, artros.
Fång: pga ökad belastning i slutet av dräktigheten, hormonella förändringar.
Tendinit gaffelbandsfästen sk björnfot. raka haser, trampar igenom kotorna. Ger olika grad av symptom.
Problem efter fölning
Ökad risk för grovtarmsomvridning:
- Mer plats i buken efter fölning ger större plats för grovtarmen att vrida om.
- Ger kraftiga koliksymptom
- Är allvarligt och kräver akut kirurgisk behandling
Förlossnings skador
- Uterusruptur
- Skador i vagina
- Tarmruptur
- Blödningar
- Blödningar
- Peritonit till följd av uterus/tarmruptur
Mastit
- Hårt, ömt, varmt, feber
- Ovanligt hos ston.
- Ett hårt och ömt juver kan bero på att fölet inte diar så kontrollera det först
Metrit
- Inflammation i livmoderväggen
- Akut och livshotande tillstånd
Uterusprolaps
- Ovanligt, ökad risk efter dystopier där man använt draghjälp
- Handla snabbt!
- Skydda livmodern, håll den högt i en plastpåse för att minska risken för svullnad som försvårar
att få in den. Sedeerna, rengör, reponera dvs tryck tillbaka görs av vet.
Blödningar efter fölning
- Kärl i livmoderns ligament som går sönder
- Bleka slemhinnor, takykardi, ev kolik
- Hög dödlighet
- Reducera stress
- Understödjande, vätsketerapi, smärtlindring, blodtransfusion.
Kvarbliven efterbörd
- Efterbördens ska lossna inom 3 timmar.
- 2-10% av fölningarna resulterar i kvarbliven efterbörd
- Högre risk efter komplicerade fölningar, och större risk hos frisserhästar och kallblod.
- Risk att de utvecklar toxisk metrit, som kan ge endotoxinemi, fång.
- Profylax: motion vid hand utan fölet, ger oxytocin frisättning när fölet kallar på mamman vilket
ger livmoder sammandragningar. - Knyt upp efterbörden
- Knyt ev nått tung tex en handduk i efterbörden för att ge lite mer tyngd.
Kvarbliven efterbörd behandling
Medicinera med oxytocin som är livmodersmmandragande, eller andra livmodersammandragande läkemedel. Ger ofta övergående koliksymptom.
Motion: kontrollerad skrittmotion utan fölet. Ska alltid motioneras efter oxytocin giva.
Om efterbörden inte släppt efter 6-8 timmar, så upprepar man behandlingen. Kan ge NSAID, är en indikation för ev antibiotika behandling då infektionsrisken är hög och för att förhindra att de utvecklar metrit. Man kan behöva skölja uterus med koksalt/RAC.
