PU Flashcards

1
Q

Vad är medikalisering?

A

Förhållandet att ett problem som i grunden inte är av medicinsk karaktär diskuteras eller betecknas som en medicinsk företeelse.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

När du ordinerar läkemedel, vilka uppgifter om

ordinationen ska du då dokumentera enligt Socialstyrelsens föreskrifter?

A

läkemedlets namn, beredningsform, styrka, dosering,
ordinationsorsak, behandlingstid och planerad
uppföljning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

På vilka grunder kan man diskrimneras?

A
  • Bostadsort
  • Ålder
  • Kön
  • Funktionsnedsättning
  • Utbildning
  • Social ställning
  • Födelseland
  • Etnisk och religiös tillhörighet
  • Sexuell läggning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är en omotiverad skillnad i vård?

A

En omotiverad skillnad är en skillnad i vård och behandling som inte kan förklaras av olika:
o Vårdbehov
o Medicinska förutsättningar
o En alternativ insats som överensstämmer med vetenskap och beprövad erfarenhet
o Samtycke.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är horisontell jämlikhet?

A

Ingen hänsyn tas till olika förutsättningar i det individuella fallet, och alla behandlas neutralt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är vertikal jämlikhet?

A

Man tar hänsyn till olika fallens förutsättningar, vissa får alltså “mer” än andra vid samma behovsnivå då man tänker att de i det stora hela har ett större behov.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka är de 3 etiska principerna som prioriteringar baseras på?

A
  1. Människovärdesprincipen – frånvaro av omotiverade skillnader (horisontell jämlikhet)
  2. Behovs- eller solidaritetsprincipen – förhållandevis mer resurser till dem som har ett stort vårdbehov (motiverade skillnader, vertikal jämlikhet)
  3. Kostnadseffektivitetsprincipen – rimlig relation mellan patientnytta och kostnad
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka faktorer kan man mäta för att avgöra om vården är lika i Sv?

A
  • Tillgång till vård
  • Behov
  • Skillnad i vård som ges
  • Vilka insatser som faktiskt rekommenderas
  • Effekt/resultat av vård vi ger
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad kan påverka en patients väg mellan behov och efterfrågan av vårD?

A

berörs av ekonomi, kulturella faktorer, bemötande, tillgång till vården och utbudet av vård.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är hälsolitteracitet?

A

Hälsolitteracitet handlar om förmågan att få tag på, värdera och använda hälsoinformation för att bibehålla och förbättra hälsan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur kan vårdmötet bidra till omotiverade skillnader mellan befolkningsgrupper?

A
  • Otillräcklig kompensation och anpassning efter patienters skilda egenskaper och förutsättningar
  • Förutfattade meningar utifrån information om patienter på gruppnivå (dvs generaliseringar)
  • Omedvetet beteende grund i normer och värderingar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur kan HoS styra mot en mer jämlik hälsa?

A
  • Tillgänglighet utifrån behov
  • Normmedveten vård och kommunikation så att alla kan förstå
  • Personcentrerad vård och hälsofrämjande möten
  • Sjukdomsförebyggande insatser för patienter och för befolkningsgrupper
  • Hälsofrämjande arbetsmiljö för vårdens medarbetare
  • Införliva tandvården i sjukvårdsförsäkringen
  • Värna vården för de mest utsatta
  • Ledning och styrning som stödjer jämlik vård och hälsa
  • Utveckla vårdens kvalitetsarbete ur ett jämlikhetsperspektiv och skapa förbättringsarbete utifrån analys an skillnader mellan SES grupper
  • Primärpreventivt uppdrag, områdesansvar och kompetenscentra
  • Kompetenskrav, kompetensbehov och kompetensutveckling
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilka grupper kan patienter delas in i beroende på dess självständighet och engagemang?

A
  • Självständiga och engagerade vill vara med och bestämma över sin vård
  • Oroliga (beroende) och engagerade vill söka vård men vill tas hand om
  • Traditionella och obrydda lägger vikten av vården i läkarens händer och följer blint det som sägs.
  • Sårbara och oroliga är rädda för vård och väntas med att söka för sina besvär, dessa har störst riks att bli gravt sjuka.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q
  1. Varför blir vissa sjuka av stress och svårigheter i livet? –
A

sårbarhet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q
  1. Varför blir vissa friska trots stress och svårigheter i livet?
A

hållfasthet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka är de 4 dimensionerna av sårbarhet?

A

ARV
o Generell psykologisk (anknytning, trauma, trygghet)
o Generell biologisk (SRT, CNS struktur och funktion)

MILJÖ
o Specifik psykologisk (emotionell allergi)
o Specifik biologisk (infektion, inflammation, skada, kondition, sömnkvalitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad means med goldielock-zonen vid hållfasthet?

A

stimulans och stress behövs i en balans med lugn för att man ska må bra. Hälsan kommer ur detta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur kan vi öka toleransen för stress och motgångar?

A
  • Ovisshet, att leva i kaos
  • Uppleva obehagliga känslor
  • Motgångar och förluster
  • Tillvarons föränderlighet och förgänglighet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vilka motiverande system har vi inom oss?

A
  • Aktiverande ambition där vi söker det önskade
  • Hotfokus med undvikande eller trygghetssökande beteende, kan vara hämmande eller aktiverande
  • Relationsfokus, ett sökande efter välbefinnande genom att söka nära relationer och vårda dem, de fungerar som en reglerare av de andra två så att en balans uppkommer och är en lugnande sak.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

För att kunna leva sitt liv (mastery) är det helt avgörande med…

A

För att kunna leva sitt liv (mastery) är det helt avgörande med…
• Medvetenhet om sina egna…
Tankar, emotioner, associationer, minnen och sensationer, motsvarar O:et i SORRK
• Acceptans
(Inte resignation utan medvetenhet och kontakt)
• Engagemang – rikta sin energi/ta beslut
• Kunskap/färdigheter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hur kan man analysera sitt beteende på ett systematisk sätt?

A
  • SORKK är sätt att icke-dömande kartlägga situationer och förstå vad som händer för att kunna vilja sina handlingar och reaktioner.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad är viktigt att tänka kring beteendeanalys?

A
  • I den funktionella beteendeanalysen värderar man inte beteendet som bra eller dåligt, utan utifrån om det hjälper oss eller är inte.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad står A för i SORKK?

A

S – situation

Aktuell situation/triggers och ”etablerade omständigheter”

24
Q

Vad står O för i SORKK?

A

O – organism

Automatiska responser som är svåra att träna bort, sitter i autonoma funktioner; sympatikus, automatiska tankar och känslor

25
Q

Vad står R för i SORKK?

A

R – reaktion

Reaktion som kan omvandlas till agerande, det valda beteendet som kan omvänjas! Reaktionen förstärks av våra beteenden och dess konsekvenser; lättnad, belöning, bestraffning. (positiv vs negativ förstärkning)

26
Q

Vad står K för i SORKK?

A

K – konsekvens kort sikt

Klarar jag av att ”må dåligt”? Eller är jag luststyrd? Komma undan/få lättnad.

K – konsekvens lång sikt

Gör jag sådant som jag kan stå för över tid? Når jag mitt mål med det jag gör?
Målet är att ge långsiktiga lösningar på reaktionerna, och för detta kan vi behöva få ett sämre resultat kortsiktigt.

27
Q

Hur påverkar sårbarhet Oet?

A

Sårbarhet innebär ett lättriggat ANS, dvs O, med starka känslor som svar på stimuli, där personen har lätt att tänka negativt (katastroftankar) och lätt till rädsla (fight/flight-aktivering).

  • Att vara lättriggad eller lätthotad leder en intolerance of uncertainty (intolerans till osäkerhet) som lättare leder till passiv coping i form av undvikanden och kamp.
28
Q

Vad ska man som vårdgivare ge patienten kring sin oro om sjukdom?

A

Normalisering om det inte finns sjukdom: Din reaktion är normal, det är svårt att må på något annat sätt i din situation. Min medicinska bedömning är…

Kunskap om normala responser i kroppen

Empowerment - tillit till den egna kompetensen

Aktiva copingstategier - normalisera obehag, det får kännas, men du ska ändå göra det som är viktigt.

29
Q

Hur sker validering?

A
  • Lyssna: öron, ögon, kroppsspråk
  • Sammanfatta, spegla: Visa att de tas på allvar och att man tror på dem. “Är det detta du vill förmedla?”.
  • Empatisera, bekräfta, stötta: “Du har det svårt, är rädd, ledsen…”
  • Inte bli betraktad som skör, respektera: Normalisera och avdramatisera, snarare sjukt att inte reagera.
  • Bli utmanad, pushad TROTS lidande: Ha realistiska krav, curla inte.
  • Konfrontation och bekräftelse: Jag tror på dig mer än du tror på dig själv.
30
Q

Vad är motivation?

A

Motivation = att ha lust eller driv att göra något som leder en möjlighet att rikta energi åt att komma i rörelse eller ändra ett beteende.

31
Q

Vilka pusselbitar krävs för en förändring?

A
  • Probleminsikt - att förstå att problemet är hos mig.
  • Problembekymring - om enbart andra är bekymrade kan det öka motstånd mot förändring
  • Tilltro till kapabilitet till förändring
  • Resultatförväntan
32
Q

Vad menas med empowerment?

A

Vi tror att människor har förmåga att ta andra val, vi måste jobba med att höja dennes tro på sig själv i sin egen vilja och förmåga. Alla möten spelar roll.

  • Man måste söka och stötta individens vilja, förmåga, behov och skäl till förändring.
33
Q

Vilka är de processer i samtalet mot ett förändringsmål?

A
  • Engagera - 10 första sekunder är viktiga, skapa kontakt och närvaro
  • Fokusera - problembeteende, skapa och håll agenda
  • Framkalla - väcka egen motivation via vad aktuellt beteende kostar och vad förändringen skulle leda till som är värdefullt
  • Planera - för förändringen
34
Q

Samtalsfärdighet BÖRS?

A
  • Bekräfta kompetens - Affirmera egenskaper som gynnar förändring
  • Öppna frågor
  • Reflektera – handlar om patientens tankar, funderingar, känslor och inställningar
  • Sammanfatta
35
Q

Vad menas med enkel reflektion?

A

o Enkel reflektion – det personen säger

36
Q

Vad menas med komplex reflektion?

A

o Komplex reflektion – vad lyssnaren tror att personen menar och dess värden

37
Q

Vad menas med dubbelsidig reflektion?

A

En variant på komplex reflektion är dubbelsidiga reflektioner - dvs å ena sidan…/å andra sidan…

bra att använda då patienten uttrycker MEN

38
Q

Vad är förändringsprat?

A

Förändringsprat är alla yttranden som berättaren säger som pekar FÖR att hon/han skall genomföra en förändring i förhållandet till förändringsmålet.

39
Q

Vad är exempel på förberedande förändringsprat?

A
  • Önskan/vilja
  • Förmåga
  • Skäl
  • Behov
40
Q

Vad är exempel på mobiliserande förändringsprat?

A
  • Åtagande
  • Aktivering
  • Ta steg
41
Q

För att locka fram förändringsprat kan man prata om…

A

vilja (mål), skäl, behov och förmåga.

42
Q

Vilka steg är med i planeringsprocessen för ett förändringsprat?

A
  • Åtagande - Konkret beteendeförändring yttras
  • Aktivera - Det ska jag göra, konkret exempel
  • Ta steg - Prova och utvärdera om det jag gjort leder till det jag vill uppnå
43
Q

Vad är diskrepans?

A

Diskrepans = ”smärtan” som orsakas av skillnaden mellan hur jag vill ha det och hur jag har det.

  • Om det inte skaver tillräckligt kommer jag inte göra förändringen
44
Q

Vilka steg ingår i förändringsmodellen?

A
  1. Övervägande
  2. Beslut
  3. Genomförande
  4. Vidmakthållande
  5. Optimalt befäst beteendeförändring ELLER återfall med omstart av cirkeln

Återfall är normalt och inte ett tecken på att man är misslyckad, det är ett snedsteg.

45
Q

Vad är nyttan med screening?

A

Förhindra sjukdom, lidande och död

46
Q

Vad är det negativa med screening?

A
  • Resurskrävande
  • Onödig oro
  • Hittar inte allt (ej sensitivt för infiltrativa cancertyper)
  • Utredning av benigna förändringar
  • Överbehandling
  • Medikalisering
  • Autonomiinskränkning
47
Q

Vad är primär- och sekundärprevention?

A

Primärprevention - Förhindra och förebygga uppkomst av sjukdom

Sekundärprevention - Förhindra/förebygga återinsjuknande samt tidig sjukdomsupptäckt

48
Q

Vilka kriterier finns det för ett screeningprogram?

A
  1. Allvarligt tillstånd
  2. Välbeskrivet naturalförlopp
  3. Symptomfri fas
  4. Lämplig testmetod (stor precision)
  5. Åtgärd mot presymptomatisk sjukdom
  6. Minskad dödlighet/sjuklighet
  7. Acceptans av testmetod
  8. Acceptans av åtgärd
  9. Hälsovinst > Negativa effekter
  10. Kostnadseffektivitet (QALY)
  11. Godtagbart ur etiskt perspektiv
  12. Information
  13. Organisation
  14. Resursbehov och genomförbarhet
  15. Utvärdering ska vara möjligt
49
Q

Vad har vi för screening av cancer i Sv?

A

Bröstcancer
Cervixcancer
Kolorektalcancer

50
Q

Ge exempel på bibehållandeprat

A
  • Jag kan inte
  • Det är ingen idé
  • Jag ser inte hur det ska hjälpa
  • Kanske funkar för andra
  • Jag trivs som det är
51
Q

Hur kan man dämpa bibehållandepratet?

A

Betona autonomi och bekräfta kompetens.
o Givetvis få du välja, får jag ge ett annat perspektiv…
o Du har kämpat men får jag visa vad du kunde vinna på att ändra…

Omforma och uttryck önskan bakom bibehållandet.

52
Q

Vad är skillnad mellan push och pull-motivation?

A

PUSH = riskerna att bete sig på vissa sätt

PULL = koppla det till att något är viktigt för mig, stärka positiva förväntningar på förändringar

53
Q

Vad kallas den anmälan som ska göras när man misstänker att en patent har
fått en vårdskada och vilken myndighet tar emot och utreder dessa ärenden?

A

Anmälan enligt Lex

Maria och den skickas tillsammans med internutredningen till Inspektionen för vård och omsorg (IVO)

54
Q

Vad säger Hälso-och sjukvårdslagen angående krav från patienten på behandling?

A

Du är inte är skyldig att förskriva några läkemedel på patientens begäran om det inte finns medicinsk grund för det.

55
Q

Beskriv ”MI-andan” och vad man som samtalsledare vill bidra till för process hos den pratar med.

A

MI-andan som inbegriper medkänsla och
acceptans för den andre och med målet att i samarbete bidra till
patentens eget
förändringsprat utifrån vad han går miste om via aktuell livsföring.

56
Q

ABI

A

ankeltryck/BT arm