Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

K6 > GEN > Flashcards

GEN Flashcards

1
Q

Vilka sjukdomsgrupper ingår i nyföddhetsscreeningen?

A

.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad innebär ABCDEF-systemet då man kollar thorax?

A 
A - Airways
B - Bones
C -  Cardiac silhouette
D - Diafragma
E - Effussion = pleura
F - “Fields” = lungfälten
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad kollar man efter vid A på thoraxundersökning?

A

3 anatomiska strukturer syns på röntgen, trachean i mitten (möjligtvis lite till höger pga ligger till höger om aortabågen) samt höger och vänster bronk (tänk på att det är tvärtom på bilden).
- Innehåller luft = mörkare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad kollar man efter vid B på thoraxundersökning?

A

Det finns 4 olika benstrukturer som man kan se på en röntgen:

  • Revbenet består av en posterior del som ligger horisontellt på bilden och är lättare att se, en anterior del som är svårare att se och är ungefär i en 45 grader vinkel
  • Clavikeln
  • Sternum som ibland kan ses i den laterala view
  • Vertebralkroppen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad kollar man efter vid C på thoraxundersökning?

A

Hjärtstorleken mäts i relation till den totala thoraxvidden vilket kallas CTR - cardio-thoracic ratio vilket anges i procent och normalt ca 50%.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad kollar man efter vid D på thoraxundersökning?

A

Diafragma (och gastriska luftbubblan)

  • Det är normalt att höger diafragma är högre än vänster pga levern som ligger under.
  • Hemidiafragman är rundad åt alla håll och inte rak på något ställe
  • Där diafragman möter thoraxväggen ska vara tydliga och spetsiga
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad kollar man efter vid E på thoraxundersökning?

A

E - Effussion = pleura

Normalt sett syns den inte pga tunn

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad kollar man efter vid F på thoraxundersökning?

A

F - “Fields” = lungfälten
Man kollar på fissurerna (horisontalfissuren på höger lunga är vanligtvis den enda som syns och bara på PA, obliques-fissurerna finns på båda lungorna men syns oftast inte)
- Hilus består av luftväg, kärl och lymfnoder arrangerade assymetriskt varav lymfnoderna inte syns. Om det är en förstoring av hilus beror det oftast på lymfnoderna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad kan förtätning på lungröntgen vara?

A

Pneumonia - airways full of pus
Cancer - airways full of cells
Pulmonary haemorrhage - airways full of blood
Pulmonary oedema - airways full of fluid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur kan man se lungödem på röntgen?

A

interstitial oedema (septal lines), and alveolar oedema (airspace shadowing/consolidation)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka tecken på hjärtsvikt kan man se på lungröntgen?

A
  • Förstorat hjärta
  • upper zone vessel prominence
  • pulmonary oedema
  • pleural effusions
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad betyder långbenfraktur?

A

frakturen går längst med skaftet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad betyder transversfraktur?

A

The fracture passes at right angles to the shaft of the long bone

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad betyder obliquefraktur?

A

The fracture passes at an angle oblique to the shaft of the long bone

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad betyder spiralfraktur?

A

This fracture resulted from a twisting injury and the fracture line spirals along the shaft of the long bone

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka delar ingår i ett provs resa?

A

Kedjan:

  1. Läkare beställer ett prov
  2. Provet tas
  3. Provet transporteras
  4. Prov fördelas och förbereds för analys
  5. Analys genomförs
  6. Bedömning av provet och resultatet
  7. Transport av provsvar
  8. Provsvaren förs in i journalen
  9. Svaret tolkas
  10. Patient informeras
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

2/3 av alla laboratoriska fel begås i detta steg….

A

Provtagningen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Varför får man inte stasa mer än 1 min vid provtagning?

A

Om stasen är på längre än så pressar man vätska ur kärlen och koncentration av större komponenter i blodet ökar, samt ökar riks för hemolys.
- Ger falskt höga konc av höga nivåer av stora blodkomponenter, samt ger hemolysen - högre koncentration av K och LD. ASAT och ALAT kan också öka.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur kan kroppsposition spela roll vid provtagning?

A

Om patienter blir liggande ganska länge, typ en halvtimme, så får du en omfördelning av vätska, dvs vätska som är interstitiell kommer vandra intravasalt och man får en lägre koncentration av större blodkomponenter, som HB.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hur påverkas ref. intervall för en sängliggande pat?

A
  • Sängliggande patienter kan ha värden sänkta uppåt 10%. Referensintervallen är skapade efter ett sittande kroppsläge som ger en högre koncentration, vi kommer alltså se flera falskt låga och kanske patologiskt låga värden på Hb och RBK.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hur skapas ref. intervall?

A

Referensintervall skapas med över 120 friska individer och de centrala 95% vid en normalfördelning skapar referensintervallet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad är viktigt att tänka på vid ref. intervall?

A

Tänk på att det finns könsskillnader, åldersskillnader samt att de 5% som hamnar utanför fortfarande är friska!
Om man studerar upprepade värden är dynamiken viktigare än referensintervallet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vilka odlingsfokus kan man ta förluftvägsdiagnostik?

A
  1. Sputum (bäst representativitet för nedre luftvägarna jämfört med nasofarynx
  2. Nasofarynx ifall pat inte kan hosta upp sputum
  3. BAL kräver att patienten är intuberad, detta är bättre än sputum
  4. Urinprov kan behövas för luftvägsdiagnostik, vid sepsis generellt vet man inte alltid vart primärlokalen är, så urin är därför viktigt, samt kan man hitta antigen där
  5. Blodprov för genomodling
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad vill man ha med i remissen vid blododling för misstänkt sepsis?

A

 Kortfattad symptombild (immunosupression, protes)
 Anamnesens tidsperspektiv
 Utlandsvistelse
 Pågående eller planerad behandling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Med odling kan man få fram….

A
  • Bakterier
  • Svamp
  • Resistensbestämning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Med MALDI-ToF kan man….

A

artbestämma

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Med VITEK kan man…

A

artbestämma, resistensbestämma

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Med diskdiffusion kan man…

A

resistensbestämma

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Med MIC kan man…

A

Resistensbestämma

o för att få fram minsta inhibitoriska koncentrationen, dvs MIC

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vad är fördelarna med PCR?

A

Snabbt svar, bred diagnostik (många patogener samtidigt) och bra för svårodlade agens som virus och intracellulära bakterier kan fångas upp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Urinprov kan användas för….

A

• Odling av bakterier och resistensbestämning
• Antigendetektion, även vid ex luftvägsinfektion, där man påvisar specifika antigen från luftvägarna, ofta ytantigen. Snabbtest!
o Streptococcus pneumoniae
o Legionella pneumophilia

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vilka delar består radiografisystem av och hur fungerar detta principiellt?

A

Består av 2 huvuddelar;

  • en strålkälla (röngtenrör och kollimantor) som genererar och avgränsat röntgenstrålningen mot patienten
  • en bilddetektor som samlar in strålningen som passerat genom pat och skapat det informationsbärande strålningerelieffen (beror på strålarnas dämpning i kroppen)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Hur fungerar strålkällan vid radiologi?

A

En ström av fria elektroner acceleras från katoden mot anoden och genererar röntgenstrålning ut mot alla håll då det bromsas in i anoden.
- Röntgenröret är omgivet av bly som effektivt absorberar strålning i alla riktningar utom de som sänds mot pat genom bländarhuset

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Vad finns det för 2D-avbildningar?

A

Radiografisystem
Fast genomlysning
Mobil C-båge

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Vad finns det för 3D-avbildningar?

A
  • Datortomografi
  • Konstråle DT vid floroskopi
  • Mammografi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Strålning kan delas in i…

A

Joniserad

Icke-joniserad

37
Q

Joniserad strålning kan delas in i….

A

Partikelstrålning (elektroner, protoner, alfastrålning)

Elektromagnetisk strålning (röntgen, gamma)

38
Q

Hur fungerar joniserad strålning?

A

Joniserad strålning har tillräckligt med energi för att slå bort en elektron från en atom och skapa en positiv jon. Joniserad trålning överför sin energi till energirika elektroner som i sin tur joniserar andra atomer

39
Q

Andelen fotoner som passerar en kroppsdel, N, beror på…

A
  • Röntgenfotonernas energi
  • Tjocklek på objektet
  • Dämpningen i objektet
40
Q

Vad skiljer mellan N0 och N?

A

N0 är antalet fotoner som träffar objektets yta

N är antal fotoner genom objektet

41
Q

Vad innebär absorberad dos, D?

A

Absorberad dos, D, är den grundläggande storhet som används vid strålning och är mängdenergin per massenhet som vävnader i form i joniserad strålning
• Gray, Gy/mGy = joule/kg

42
Q

Vad innebär effektiv dos, E?

A

Effektiv dos, E, används vid strålriskjämförelser och då tas det hänsyn till olika organs strålningskänslighet
- Sievert/Sv, E = wT * D

43
Q

När ska effektiv dos, E användas?

A
  • E ska inte användas för att bedöma strålrisk hos enskild individ utan endast större grupp av individer.
44
Q

Vad är stokastisk vs deterministisk effekt?

A

Stokastisk effekt – sena effekter

Deterministiska effekter – akuta skador

45
Q

Hur stor är bakgrundsstrålningen per år?

A

Totalt är den ca 3 mSv/år.

46
Q

Vad är det som bidrar till bakgrundsstrålning?

A
  • Orsaker är kosmisk strålning, mark, byggnader, mat , kalium-40 (i kroppen), radongas och medicinska bilder
47
Q

Hur förändras strålningsrisken under livet?

A
  • Strålningsrisk minskar med ökande ålder och är ca 3 ggr högre för barn än för medelålders. Risken för äldre pat är mycket liten eftersom latenstiden är längre ön deras förväntade återstående livsstil.
  • Det ofödda barnet är mes strålningskänslig i v 8-25 då storhjärnan utvecklas. Innan v 8 och efter v 25 ör risken ganska liten
48
Q

Vilka är strålskyddets grundprinciper?

A
  • Berättigande
  • Optimering av strålskyddet
  • Dosgränser
49
Q

Vad innebär berättigande i strålskyddets grundprinciper?

A
  • Remittenten ska följa remisskriterier, men den remissgranskande ansvarar att se till att situationen innebär en positiv nettonytta med strålning. Medicinskt motiverade ingrepp.
    o Exponeringen ska förväntas leda till förbättringar för patienten
50
Q

Vad innebär optimering av strålskyddet i strålskyddets grundprinciper?

A

dosen ska vara så låg som möjligt men bildkvaliteten måste vara tillräcklig.

51
Q

Vad innebär dosgränser i strålskyddets grundprinciper?

A

(Gäller endast personal.) Individuella stråldoser ska begränsas.

52
Q

Hur mycket är den effektiva dosen av lung-rtg?

A

0,05 mSv

53
Q

Hur mycket är den effektiva dosen av DT-thorax?

A

3 mSv

54
Q

Hur mycket är den effektiva dosen av DT-buk?

A

6 mSv

55
Q

Vad beror strålrisken för patienten på?

A
  • Undersökningens omfattning
  • Röntgenutrustningens kvalitet och typ
  • Radiologens/remittentens krav/önskemål, modalitetval
  • Patientens storlek (större kropp, högre organdoser)
  • Undersökt kroppsdel
  • Ålder på patienten
56
Q

Vilka delar består personalstrålskyddet av?

A

Personalstrålskydd utgörs av:
• Avståndet (Om avståndet dubbleras till strålkällan minskar stråldosen med en faktor 4)
• Tiden
• Barriären
(Förkläde, halskrage, blyglasögon, blyskärm)

57
Q

Hur fungerar nuklearmedicin principiellt?

A
  • En radionuklid sätts samman med en bärarmolekyl som ska söka upp det man letar efter i kroppen. Nukleiden skickar ut en signal av strålning som ger upphov till bilden.
58
Q

Vad är fördelen med nuklearmedicin?

A

Har en hög känslighet med möjlighet att påvisa patologisk process innan den ger morfologisk förändring synlig med annan metod

59
Q

Vad är radionuklider?

A

= Instabila atomkärnor som sönderfaller och gör av sig med överskottsenergi genom strålning

60
Q

Vilken radionuklid är billigast och används ofta?

A

teknetium 99m

61
Q

Vilka är de 3 snittplanen?

A 
De 3 snittplanenen:
- Axiellt 
     o Delar uppe och nere
- Coronart
     o Delar fram och bak
- Sagitellt
     o Delar höger och vänster
62
Q

Vad är Hounsfieldskalan?

A

Hounsfieldskalan representerar attenueringsförmågan av vävnaden, dvs röntgentätheten. Den löper mellan 1000 hounsfieldenheter, HU (kortikalt ben) och -1000 (luft). 0 är vatten

63
Q

Vilken HU har vatten, ben och luft?

A

Vatten 0 HU
Kortikalt ben 1000 HU
Luft -1000 HU

64
Q

Vad finns det för nackdelar med MR?

A

Nackdelar:

  • Säkerhetsrutiner
  • Implantat och viss pacemaker är kontraindicerat
  • Klaustrofobi
  • Högt oljud
  • Tung, dyr utrustning
  • Personalkompetens krävs
  • Undersökningstiden är lång
65
Q

Vilka är de 2 huvudviktningarna av MR-bilder?

A
  • T1-viktad

* T2-viktad

66
Q

Vad skiljer mellan T1 och T2-viktning?

A

På T1-viktade bilder blir vätska svart
På T2-viktade bilder blir vätska vitt.
- T2 har högst känslighet för detektion av patologiska processer

67
Q

Vad skiljer mellan föreskrifter och allmänna råd?

A

Föreskrifter är rättsligt bindande – härleds ofta till lag

Allmänna råd är inte bindande – men starkt vägledande

68
Q

Vilka är målen i HoS?

A

Målen för HoS:
• God hälsa, vård på lika villkor för hela befolkningen
• Vård ska ges med respekt för alla människors lika värde, och för den enskilda människans värdighet samt ska den som har det största behov av vård ges företräde till HoS (Behovsprincipen, i prioriteringsplattformen).

69
Q

Vad reglerar SoL?

A

Socialtjänstlagen, SoL, reglerar skyldigheter och rättigheter personer i en kommun har gentemot kommunen. Den reglerar ffa kommunens skyldighet.

70
Q

Hur skiljer sig AP och PA?

A 
PA= Posterior-anterior (strålning går in bakifrån) 
AP= Antero-posterior (strålning går in framifrån)

Med PA är hjärtat nära filmen, med AP är det längre bort.

71
Q

Hur utreds LE bäst med bilddiagnostik?

A

DT thorax med kontrast/Lungangiografi är bästa sättet att diagnosticera lungembolisering.
I axiella/transversella snitt är det som bäst att hitta emboliseringarna, genom att först identifiera truncus pulmonalis och sedan följa kärlträden. Lågattenuerande abnormaliteter i kärlträdet absorberar inte kontrast, detta är en embolism.

72
Q

Vad skiljer mellan epifys, metafys och diafys?

A

Diafys - skaft
Metafys - växtzon
Epifys - ytterst

73
Q

Hur definieras frakturdisplacering?

A

utifrån hur det distala fraktursegmentet står i relation till det proximala.

74
Q

Hur fungerar UL?

A

UL använder ljudvågor, 2,3 och 7,5MHz i diagnostiska UL-undersökningar, som reflekteras eller deflekterras i kroppen. Reflektion leder ekogenicitet, hyperekogent material framstår vitt, anekogent som svart.

75
Q

Hur ser vatten, luft och ben ut på UL?

A 
Vatten = svart
Luft = ljust
Ben = ljust
76
Q

Varför blir vatten svart på UL?

A

Vätska transmitterar UL-vågorna komplett, ljud som når vätska kommer alltså inte reflekteras i nån mån alls, detta kallas ekofri/anekoisk

77
Q

Fördel med UL?

A

UL är billigt, snabbt och riskfritt.
En stor fördel kliniskt är att exempelvis lokal trycksmärta eller palpabla svullnader direkt kan korrelerad med UL-fynd
Dynamisk procedur med rörliga bilder

78
Q

Nackdel med UL?

A

Inte alla patienter får samma resultat, fett kan stå i vägen för transmissionen, samt beror kvaliteten i mångt och mycket på den som leder underökningen.

79
Q

Hur påverkar frekvens vid UL bilden?

A

Hög frekvens tillåter en högre bildupplösning, men reducerar djupet på penetrationen.
Låg frekvens reducerar upplösning men ökar penetrationsdjupet.

80
Q

Varför ger man I.V kontrast vid bildundersökning?

A

Tillåter fullgod undersökning av artärer och vener, samt blodtillförsel till och perfusion av bukorganen.

81
Q

Artärfas

A

Artärfas: 20-30sek efter administration, kontrast är primärt i artärer och börjar prefusera vissa organ. God fas för utredning av artörer och för att detektera hypervaskulära abnormaliteter (ex metastaser i levern)

82
Q

Venfas

A

Portavensfas: 60-80sek efter administration. Detta är vanligaste fasen, då är kontrast ffa i vener och organparenkym, vilket tillåter undersökaren att screena efter abnormaliteter som hypovaskulära levermetastaser.

83
Q

Vilka organ är spec strålkänsliga?

A

Bröst, lunga, mage, tarm, röd benmärg

84
Q

Hur ser vit/grå substans ut på DT-huvud?

A

Vid DT-avbildning av huvudet blir vit substans ljusare än grå då den gråa är fettrikare och således mer lågattenuerande.

85
Q

Provprocessen kan indelas i flera olika steg som kan sammanfattas i tre övergripande delar.
Vad kallas dessa tre delar och ange minst 2 ingående moment vardera i respektive del?

A

.

86
Q

Vad är hälsolitteracitet?

A

Hälsolitteracitet är en individs förmåga att få tag på, förstå, kommunicera, värdera och använda sig av hälsoinformaton.

87
Q

Vad menas med empowerment?

A

Empowerment är att tro på och bidra till patientens egen förmåga att leva sitt liv - att förstärka patientens tillit till sin egen förmåga, till förståelse och förändring.

88
Q

Vad är validering inom samtal?

A

Validering handlar om att kunna dela patientens upplevelse och reflektera över vilka erfarenheter, känslor och tankar som kan bidra till Sirkkus uppgivenhet. Det mesta är alldeles normalt och viktigast är att bli medveten för att kunna rikta sin kvarvarande energi till det som är hjälpsamt.

K6 (6 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions