PTSD - unga & vuxna Flashcards
Delkurs 3
Kriterier och symtom
DSM-5
A) Exponering för faktisk död eller livsfara, allvarlig skada eller sexuellt våld på ett (eller flera) sätt – Erfarenhet av potentiellt traumatiserande händelse
B) Ett eller flera påträngande symtom associerade med den traumatiska händelsen föreligger med debut efter att händelsen inträffade – Återupplevande
C) Ständigt undvikande av stimuli associerande med den traumatiska händelsen, med debut efter att händelsen inträffat – Undvikanden
D) Negativa kognitiva förändringar och negativt förändrad sinnesstämning med koppling till den traumatiska händelsen med debut eller försämring efter att den traumatiska händelsen inträffat – Kognitiv/affektiv påverkan
E) Markanta förändringar av personens stimulusreaktioner som följd av den traumatiska händelsen, med debut eller försämring efter den traumatiska händelsen inträffat – Överspändhet
F) Varaktighet mer än 1 månad.
G) Symtomen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion socialt, i arbetet eller inom andra viktiga funktionsområden.
E) Symtomen kan inte tillskrivas fysiologiska effekter av någon substans (tex läkemedel, alkohol) eller något annat medicinskt tillstånd.
Specificering: Med fördröjd debut? Med eller utan dissociativa symtom?
Singeltrauma
Tex ett våldstillfälle, en olycka, en episod
Komplext trauma
Tex upprepad/långvarig exponering för våld och övergrepp
Kan leda till C-PTSD
- Mer komplicerade och djupgående symtom tex samspelssvårigheter, svårigheter med känsloreglering, dissociativa symtom
- Risken att utveckla C-PTDS är störst vid upprepade potentiellt traumatiserande händelser under barn/ungdomsåren
- Finns ej beskriven i DSM-5 eller ICD-10 som används i Sverige, endast i ICD-11
Närliggande problematik:
- Akut stressreaktion (F430)
- Anpassningsstörning (F432) – när händelsen inte har “rätt magnitud” men symtomen är liknande PTSD
- Andra specificerade reaktioner på svår stress (F438) – vanligt vid expv relationsuppbrott
- Reaktion på svår stress, ospecificerad (F439)
Vanlig samsjuklighet:
- Depression
- Ångestsyndrom
- Skadligt bruk/beroende
- Personlighetssyndrom
Förklaringsmodeller
Normala reaktioner på ovanliga händelser – vid akut stress
Kroppen:
- Puls & blodtryck ökar
- Mer blod till muskler – starkare och snabbare
- Mindre till hud – ”blek av skräck”
- Mindre till frontallob – tillfällig ”fördumning”, kamp mot alla odds
Mental mobilisering:
- Fokuserad uppmärksamhet – fokus på hotet, det som upplevs hotfullt (expv att bara minnas vapnet som riktats mot en, eller ögonen på sin gärningsman, men inga andra delar)
- Skärpt sinneförmåga – Teori om varför detta sker vet man inte, men hypotes om att kroppen vill minnas ”hur jag överlevde”, om man skulle utsättas för samma fara igen – “bränna in minnet”
Fight, flight, freeze, fawn
Akut stress påverkar hippocampus
→ Tid- och rumsmässiga dimensioner av händelser lagras inte som vanligt. Minnen lagras vanligtvis relativt kronologiskt och möjligt att tänka tillbaka på minnen och särskilja dem från nutid. Traumatiska minnen lagras inte in normalt i prefrontala cortex där det vanligtvis sorteras, utan lagras in som om det händer här och nu. Det är svårt att använda sina vuxna kognitiva förmågor kring tidiga traumatiska minnen, “jag borde slagit tillbaka” trots att man var 5 år och i stort underläge. En stor del av traumabehandling handlar om att kontextualisera minnet, att minnet ska bli mindre smärtsamt i din vardag, göra det till ett minne som liknar mer icke-traumatiska minnen.
Vem får PTSD?
Sårbarhet
- Villkor i uppväxtmiljö
- Hereditet för orosproblematik
- Men, tolkas med försiktighet då viss sårbarhet också ökar risken att faktiskt drabbas av potentiellt traumatiserande händelser…
Potentiellt traumatiserade händelse
- Störst risk vid tortyr, kidnappning, våldtäkt (Barlow et al. (s. 164))
- Verkar som att grad av direkt våld, personlighet/kroppsnära utsatthet, utdragenhet/upprepning spelar roll för risken att drabbats av PTSD
Efter händelsen – positiva faktorer
- Socialt nätverk
- Omhändertagande
- Tidiga interventioner är inte nödvändigtvis prat utan - interventioner som ger en trygghet: mat, värme. Debriefing är inte en metod som måste vara bra, utan snarare möjligheten att få prata med sina närstående om man vill.
- Men tex att spela Tetris har relativt bra resultat tidigt efter trauma, man tror detta beror på att man håller prefrontal cortex aktiv direkt efter traumat för att lagra in minnet “normalt” (e.g. Holmes et al. 2010; Iyadurai et al., 2018). Tidigt distraktion kan vara hjälpsamt.
Dissociation
Störning av integrerande funktionen av medvetande, perception, minne, identitet – jag är inte här, om jag inte kan ta mig härifrån så är det lika bra att stänga ner systemet
Som…
- Reaktion vid potentiellt traumatiserande händelse/Psykologiskt försvar
- Som problematik kopplat till PTSD (kan vara traumarelaterat men ej alltid, ibland vet man inte orsaken till dissociationen)
- Symtom på depersonalisation – jag själv upplevs inte som verklig, avskild från omvärlden, upplever världen som i en bubbla jag inte är en del av, se sig själv utifrån. Oftast förvanskad tidsuppfattning, perception
- Symtom på de-realisation – Upplever världen runt omkring som annorlunda, att människor är märkliga/motoriska. Realitetsprövningen är vanligtvis intakt, att man förstår att något är konstigt.
- Dissociativ amnesi
- Depersonalisations- och de-realisationssyndrom
- Dissociativ identitetsstörning – ovanligt tillstånd, avspjälkat en känsla, ett tillstånd som är kopplat till traumat
