Missbruk Flashcards
Delkurs 3
Riskbruk vs Skadligt bruk
Riskfylld konsumtion/Riskbruk (eng. hazardous use) avser ett intagsmönster som kan leda till fysiska och psykologiska konsekvenser
Skadligt bruk (eng. harmful use) innebär att bruket har lett till hälsomässiga konsekvenser. (NB används i ICD-10).
För och Nackdelar m riskbruksbegreppet: Tydlig definition av riskbruk underlättar för olika aktörer att avgränsa vilka problem som ska uppmärksammas – ramar för att kunna fånga upp pat i farozon för riskbruk. Risken är att man ofta är lite för generös i sin definition, problem uppmärksammas på tidigare stadium. Ev etiska problem iom ”falskt positiva” ökar.
Socialstyrelsen (veckokonsumtion):
≥ 14 standardglas per vecka för män – Fr 2023-09-12 ≥ 10 standardglas per vecka för män
≥ 10 standardglas per vecka för kvinnor
Klinisk diagnos
Beroende/Beroendetillstånd
ICD-10 (F10-F19)
1. Skadligt bruk
2. Beroendesyndrom
3. m.fl (eg akut intoxikation)
Diagnos – DSM-5
- I DSM-5 finns anges diagnosen; Substansbrukssyndrom (Substance Use Disorder [SUD])
SUD - 3 svårighetsgrader
1. Lätt vid 2–3 kriterier
2. Medelsvårt vid 4-5 kriterier
3. Svårt vid 6+ kriterier
Upp till 4 kriterier kan likställas med skadligt bruk enligt ICD-10-SE
Alltså, lättare att få en beroendediagnos enligt DSM-5 än ICD-10
ICD-10 vs DSM-5
- För psykiatriska diagnoser har vi två system: ICD och DSM = olika definitioner kommer att finns parallellt
- Enligt DSM-5:s krävs enbart 2 kriterier för att ställa SUD-diagnos = ev är det lättare att få diagnosen i jämförelse med ICD-10 (beroendesyndrom)
- Diagnoskoder ska rapporteras enligt ICD-10, finns en konverteringstabell för diagnoser i ICD och DSM.
Beteendemissbruk – förekomst och effekt
NB. Tydlig skiljelinje saknas mellan problemnivå och normativt beteende
Upprepat beteende som leder till betydande skada eller lidande (Kardefeldt-Winter m.fl., 2017)
För att klassificeras som en icke-substansrelaterad störning ska beteendet inte passa in i någon av följande kategorier:
1. att beteendet bättre kan förstås i relation till en underliggande svårighet (t.ex. depression, impulskontrollstörning)
2. den funktionella störningen utgörs av en aktivitet som, även om den är skadlig, är en konsekvens av ett medvetet val (t.ex. elitsportande)
3. beteendet kan karaktäriseras som en period av intensivt engagemang som tar tid och fokus från andra delar av livet, men inte leder till betydande funktionell nedsättning eller lidande för personen
4. beteendet är ett resultat av copingstrategier (dvs. strategier för att hantera lidande/funktionsnedsättning).
Beteendeproblem
Möjliga verkningsmekanismer – men vi vet ffr väldigt lite om beteendemissbruk
- Bristande impulskontroll – När handling/beteende utförs upplevs välbehag eller att en spänning släpper. Känslan av välbehag brukar dock vara mer eller mindre kortvarig.
- Tvångsmässighet – Vid tvångsmässighet upplever personen något som brukar kallas förväntningsångest. Vid tvångsmässighet uppkommer också tanken på att utföra beteendet och det uppstår ett tillstånd av ångest och plågsam spänning om det inte utförs. När personen utför handlingen släpper spänningen.
- Toleransökning – Sker för beteenden där personen behöver alltmer för att uppleva välbehag = kan leda till tillstånd där personen inte längre upplever välbehag, men trots det utförs beteendet eftersom hen i stället upplever obehag om beteendet inte utförs
Hasardsspelsyndrom – spel om pengar
Förekomst
- Ca 50% av alla svenskar har spelat någon form av hasardspel under senaste året
- Ca 0,5 % av Sveriges vuxna befolkning anses uppfylla kriterierna för Hasardspelsyndrom (spelberoende), medan ytterligare ca 1% har problematiskt spelande som inte når kriterierna för beroende
Problematiskt datorspelande ”gaming disorder”
ICD-11: ”Gaming disorder … a pattern of gaming behavior (“digital-gaming” or “videogaming”) characterized by impaired control over gaming, increasing priority given to gaming over other activities to the extent that gaming takes precedence over other interests and daily activities, and continuation or escalation of gaming despite the occurrence of negative consequences”
”Överdrivna beteenden” / andra Ickesubstansrelaterade störningar
Fler beteenden diskuteras som mer specificerade framtida beroendediagnoser, men svårt att veta var gränsen ska gå för ett problematiskt beteende. Mkt forskning pågår om detta!
Sex (ICD-11: Compulsive Sexual Behaviour Disorder [CSBD] – tvång)
Träning (Ortorexi nervosa/Ortorexi athletica [ev DSM-5: Ospecificerad ätstörning eller födorelaterat syndrom 307.50]. Ofta frekventa substansrelaterade missbruk: Amfetamin/AAS). Träningsberoende- Exercise dependence/addiction
Shopping
Mat (DSM-5: Ätstörningar och födorelaterade syndrom)
Promillenivåer
0,2 - avslappnad, glad, ökat självförtroende
0,5 - upprymd, hämningar släpper, minskning av reaktionshastighet, omdöme och precision. Förmåga att ta in information försämrad.
0,6 - välbefinnandet är som störst
0,8 - tydligt berusad, sänkt kogniton och reaktionsförmåga. Sämre koordination och syn.
1,0 - svårare aF kontrollera känslor, sluddrande tal, ostadig gång
1,5 - dålig balans, raglar, känsloutbroF (kontextberoende), kräks kanske
2,0 - svårt aF tala och stå uppräF, dubbelseende
3,0 - inte talbar, okontaktbar, på gränsen Dll medvetslös
4,0 - medvetslös, sänkt andning, risk för död!
Alkohol - effekter
Delirium tremens = uppstår i abstinenssituationen efter en period av stort intag av alkohol. Syndromet
innefattar kramper, hypertermi, hallucinationer och hjärtarytmier
Grovmotoriken kan påverkas efter lång period av alkoholkonsumtion
Wernicke-Korsakoffs syndrom = kroniskt tillstånd med förvirring och psykotiska inslag med minnespåverkan
Alkohol kan alltså orsaka både perifera och centrala skador på nervsystemet
Hjärn- och nervskador av tiaminbrist (B-vitamin brist) och den direkt toxiska effekten av alkoholens
nedbrytningsprodukter. B-vitaminbrist orsakas bla av dålig kosthållning
Alkoholförgiftning: död vid runt 4 promille.
Alkohol – riskbruk
Skador kan uppstå redan vid en nivå där man ännu inte
uppfyller kriterierna för beroendediagnos
Riskbruk förekommer i alla befolkningsgrupper och åldrar,
men är betydligt vanligare bland män jämfört med kvinnor,
och bland yngre jämfört med äldre. På senare år har dock
gruppen > 65 år ökat sin konsumtion (och medföljande
problem)
Exponering för alkohol triggar beroendeutveckling
- Många faktorer spelar in i utvecklandet av ett alkoholberoende, där
arv och miljö i samspel ger en ökad sårbarhet. - 50–60% av den ökade risken för alkoholberoende kan förklaras med
ärftlighet, och ev är den ärftliga komponenten ännu högre i
subgrupper, exempelvis de som haft tidig alkoholdebut - Tidig alkoholdebut (10–12 år) och bruk av nikotin och cannabis ökar
risken för ett senare missbruk, liksom ett dryckesmönster som
betecknas av kontrollförlust och minnesluckor - Att vara man är riskfaktor då fler män drabbas (Lopez-Quintero et al.,
2011) - Psykiatrisk samsjuklighet vanligt förekommande hos
beroendevårdens patiente
Förekomst av alkoholproblem i Sverige
780 000 personer över 18 år har ett missbruk eller beroende av alkohol
- …varav 330 000 har ett alkoholberoende
- Alla söker inte vård för sitt missbruk eller beroende
- 80 000 personer ett tungt alkoholmissbruk - baserat på antalet personer som har vårdats i sluten
vård eller specialiserad öppen vård med alkoholdiagnos - 2017 rapporterade 37% av pojkarna och 43% av flickorna i åk 9 att de druckit alkohol under senaste
12 mån - lägsta nivåer sedan Centralförbundet för alkohol- och narkotka-upplysning (CAN)
påbörjade mätningarna 1971 - Fler äldre personer vårdas på grund av alkoholmissbruk. Olika socialtjänstinsatser för personer 65 år
eller äldre med missbruksproblem har ökat med 54% för män respektive 78% för kvinnor under
perioden 2007- 2016
Ändrade alkoholvanor i Sverige
- Intensivkonsumtion alkohol senaste 30 dagarna har sjunkit mellan åren 2004-
2020 hos personer (17–84 år) - Gruppen med störst intensivkonsumtion (17–29 år) har sjunkit 51-41%
- Äldre (över 50 år) har intensivkonsumtionen ökat (6-13 %)
- Skillnaden mellan mäns och kvinnors dryckesvanor har också börjat minska
Orsaksförklaringar
Genetik
Somatiska förklaringsmodeller (exv belöningssystemet, andra somadska mekanismer)
Psykoterapeutiska förklaringsmodeller
- Kognitiv
- Beteendemässig
- Psykodynamisk
Sociala förklaringsmodeller
Biopsykosociala modellen (BPS-modellen)
