Intersektionella perspektiv på psykiatriska diagnoser

Question 1

Intersektionalitetsbegreppet i kontext

Answer 1

• Intersektionalitet är ett begrepp som används som verktyg för att förstå hur olika maktordningar påverkar människors förutsättningar i livet – hur olika maktordningar korsar varandra
• Uppkom slutet 80-tal – att svarta kvinnor utsattes för dubbelt förtryck – behov av nytt begrepp som inkluderar alla typer av diskriminering/förtryck
• Antirasistiskt och feministiskt ursprung

Question 2

Diskrminiering och diskrimineringsgrunder

Answer 2

• Kön
• Könsöverskirvnade identitet eller uttryck
• Etnisk tillhörighet
• Religion, annan trosuppfattning
• Funktionsnedsättning
• Sexualitet
• Ålder

Question 3

Genusbias – i vården

Answer 3

• Att överdriva eller skapa skillnader – ser skillnader mellan kön när skillnader egentligen inte finns, att det inte är medicinsk eller psykologiskt motiverat.
• Bortse från skillnader, inte ha hänsyn till könsspecifika behov där det ena könet är norm – handlar också om prioriteringar i forskning, expv att traditionellt kvinnliga sjukdomar är underbeforskat
• Att göra individen könstypisk, dvs att pat ses som typisk för sitt kön trots att hen kanske inte är det

Question 4

Sociala faktorers påverkan på risken att utveckla psykisk ohälsa och förutsättningarna för psykisk hälsa

Answer 4

Hur får sociala faktorer effekt på individers dagliga liv, utifrån deras sociala positioner?
- Normer och normuppfyllelse – sociala påföljder av att bryta mot normer kan vara mycket kostsamt: ogillande, öppen aggression → normuppfyllelse för att undvika dessa kostnader, vad blir priset av detta?
- Osynliggörande av identitet, kultur, behov
- Minskat livsutrymme, mindre delaktighet i samhället
- Våld, hot om våld

Question 5

Intrapsykiska mekanismer kopplade till ökad risk för ohälsa

Answer 5

Minoritetsstress: egna el rapporterade erfarenheter om stigmatisering, diskrimingering, trakasserier, mobbning för att man är mer på sin vakt i nya möten och situationer

Vigilans/hypervigilans: en minoritetsgrupps inlärda uppmärksamhet på eller förväntan om negativa, delförklaring till den extra stress som minstoitetsgrupper utsätts för

Stigma/självstigma: Neg stereotypa attityder och disrmininerinf av personer som tillhör en särskild grupp, som påverkar hur personer inom gruppen ser på sig själva

Question 6

Könsaspekter

Answer 6

Kvinnor rapporterar sämre psykisk ohälsa än män, och står för majoriteten av sjukskrivningar kopplade till psykisk ohälsa

Kvinnors medellivslängd är längre, men bland lågutbildade kvinnor har medellivslängden de senaste 25 åren inte ökat i samma takt som för andra

Fler män dör i självmord (ca 70% av alla självmord)

Maskulinitet och maskulinitetsnormer

Question 7

Normer kring maskulinitet

Answer 7

• Traditionella maskulinitetsnormer som egenmakt, självständighet, styrka förklarar delvis högre
  dödlighet, risktagande och våldsutövning.
• Att ”förlita sig till sig själv” kan hänga ihop med ovilja mot att söka vård och självmedicinering
  med alkohol eller droger
• Symtom på depression kan ta sig uttryck i utåtagerande beteenden istället för internalisering,
  risk att vårdpersonal fokuserar på det utåtagerande beteenden och missar diagnosen bakom
• Stora skillnader inom gruppen män som kan försvåra den jämställdhetspolitiska arbetet.
  Normer får större inverkan för individer som har en lägre maktposition i samhället, och
  tenderar att anammas i högre utsträckning bland individer med lägre socioekonomisk situation
• Sårbarhet vid sjukdom och som våldsutsatta då uppfattningar hos vårdpersonal kan göra att
  sjukdomssymtom bagatelliseras eller utsatthet inte tas på allvar
• Än sämre självskattad psykisk hälsa bland kvinnor med funktionsnedsättning
  och ungdomar med funktionsnedsättning har sämre psykisk hälsa än andra
  ungdomar
• Hög inkomst kompensatoriskt för annan mer ogynnsam position. Exv
  kvinnor med hög inkomst lägre förekomst av psykiska besvär än män med
  lägre inkomst
• Flickor rapporterar oftare psykiska besvär än pojkar. Barn som inte har det
  bra ställt ekonomiskt rapporterar oftare psykiska och psykosomatiska besvär.

Question 8

Psykisk hälsa och ohälsa hos
personer med utländsk bakgrund

Answer 8

• Barn med utländsk bakgrund har sämre psykisk hälsa än inrikes födda
  barn (0-12 år). Dock inga skillnader på barn i skolåldern.
• Vuxna och äldre födda utanför Sverige har generellt sämre hälsa än
  personer födda i Sverige.
• Ökad risk för insjuknande i psykos för flyktingar jämfört med både
  svenskfödda och med migranter utan flyktingstatus.

Question 9

Psykisk hälsa och ohälsa hos HBTQ-
personer

Answer 9

• Sämre självrapporterad psykisk hälsa bland sexuella minoriteter än
  heterosexuella, både bland unga och personer i yrkesverksam ålder. Det är
  även vanligare med depressioner, psykoser och riskbruk av alkohol
• Särskilt är det psykiska välbefinnandet nedsatt hos gruppen unga
  transpersoner, där över hälften uppger att de haft allvarliga
  självmordstankar under de senaste 12 månaderna
• HBTQ-personer löper större risk att bli utsatta för våld och kränkande
  behandling