Psykisk hälsa & ohälsa äldre + Bedömn. psykisk ohälsa äldre Flashcards
Delkurs 3
Healthy aging
Definition: ”Processen att utveckla och upprätthålla en funktionell förmåga som möjliggör välbefinnande under åldrandet”
”Funktionell förmåga” innebär förmågan att:
tillgodose basala behov
lära, utvecklas och ta beslut
vara mobil
bygga och upprätthålla relationer
bidra till samhället
Mångfald: Finns ingen typisk äldre person; stor heterogenitet, men funktionell kapabilitet skall förbättras för alla äldre oavsett om de har hög funktion eller är sköra.
Ojämlikhet: 75% av variation i kapacitet förklaras av den kumulativa effekten av gynnsamma eller ogynnsamma livsvillkor; socioekonomisk status, kön, etnicitet, utbildning och ekonomi
Psykisk hälsa och livslopp – psykologisk utveckling som förklaring till paradox
Evolutionsbaserade teorier om anpassning:
- Människan som anpassningsbar. Man tänker att äldre som grupp har förvånansvärt lite psykisk ohälsa med tanke på hur stora och tuffa förändringar äldre går igenom – tanke om detta beror på anpassningsbarhet
Emotionell reglering (Carstensen, 2011):
- Äldres sociala liv är mer selektivt och fokuserat på emotionsreglering, att undvika arousal, att se det som är bra och undvika att se det som är dåligt (arousal är mer krävande och håller i sig längre/svårare att nå homeostas igen hos äldre) – undvikande som verkar vara gynnsamt, vilket kan tyckas paradoxalt med tanke på att undvikande oftas ses som ett problem inom psykologin som vi vill jobba med. Kan vara svårare att jobba m t.ex. exponering m äldre, då man oftast inte motivation att möta det jobbiga. Viktigt att kartlägga vad som är funktionellt och dysfunktionellt undvikande i en äldres liv
- Studier visar att välbefinnande (livstillfredsställelse och emotion) överlag är högt hos äldre (Fiske, 2016).
- Förklaras ofta med Carstensens teori, selektivitet med emotionell reglering som mål. Inkl oftast människor i 3:e åldern (65 – 80/85år)
- Susan Turk Charles: SAVI: Strength and vulnerability integration: Äldres överlägsna emotionella reglering bygger på att undvika/selektera bort negativ stimuli. När väl negativ emotionell arousal inträffat är äldre inte bättre än yngre.
–> Lägre fysiologisk flexibilitet; svårare att reglera och återhämta sig, blodtryck, HPA, immunsystem. Implikationer för behandling; exponering,
- När stressorer inte går att ”selektera” bort; partnerförlust, förlust av barn, anhörigvård
Socioemotionell Selektivitet (Carstensen, 2003)
Personlighetsmognad (Roberts et al, 2006)
Ökad sekundär kontroll (Heckhausen, 2014; Fiske, 2016)
Frågan är inte: ”Drabbas äldre mer eller mindre av psykisk ohälsa?”
Frågan är:
Vad särskiljer psykisk ohälsa hos äldre och hur identifierar vi den och behandlar den?
Vilka äldre är i risk för psykisk ohälsa?
Vilka äldre är i risk för psykisk ohälsa?
Heterogenitet
- Utbildning
- Social kontext, ekonomi
- Fysisk hälsa, särskilda boenden
Folkhälsomyndigheten (2019)
- Utsatt grupp:
- Äldre kvinnor
- ensamboende och ogifta äldre
- äldre med låg socioekonomisk position
- äldre som bor i särskilt boende
- äldre som är mer socialt isolerade
- äldre med fysisk ohälsa och funktionsnedsättningar.
Åldersrelaterade riskfaktorer
- Sjukdomar (hjärt-kärl, diabetes, Parkinson, AD, VaD) och fysisk funktionsnedsättning
- Sorg
- Anhörigvård – belastning både fysiskt och emotionellt
- Social situation, ensamhet, förlust av arbete som struktur
- Genetik? Ca 50% late onset depression och dessa har i lägre grad förekomst av depression i familj, oftare kognitiv påverkan och avvikande resultat i hjärnavbildning
Ångestprevalens
Globalt, alla åldrar: 7,3% 10,5% i industrialiserade länder vs 5,3% i utvecklingsländer
Globalt, äldre population:
- Australia 4%
- USA 7%
- Nederländerna 10.2%
- Frankrike 14.2%
- Sverige: 75 - 95 år: 4–9 procent
Självrapporterad ångest och depression 15–40 procent
V
ariationen i siffror beror på: Konceptualisering (hur benämns ångest? (oro, rastlöshet) och mätinstrument.
Depression
Barlow: ”Minskad prevalens av egentlig (major) depression men samma eller ökad prevalens av mild/moderat depression”
Folkhälsomyndigheten (2019): Prevalensstudier varierar stort i sina resultat:
- Instrument: Atypiska symtom på depression (fysiska symptom (viktnedgång, trötthet, sömnstörning), kognitiva symtom (koncentrationsproblem, minne).
- Depressionens uttryck i terapi: Emotionalitet mer komplex (motstridande känslor) och mindre intensivt känslouttryck (gråt, ilska) Jfr anknytningsteori
- Psykisk ohälsa relaterat till demenssjukdom frånvarande i statistiken, urvalet minskar med stigande ålder och ökad prevalens av demenssjukdom
Suicidalitet hos äldre
Utmärkande drag vid suicidalitet hos äldre
- Män
- Suicidalt beteende dödligare hos äldre (kroppslig sårbarhet)
- Fullbordade suicid mer sällan föregåtts av ”misslyckade” försök
- Ovanligare att individer som suiciderar pratat om att de har suicidtankar
- Personlighet präglad av bristande psykologisk flexibilitet, exekutiv dysfunktion
- Socialt isolerade
- Oftare diagnosen major depression (late onset) jämfört med yngre vuxna suicidalitet
- I lägre grad haft kontakt med specialistpsykiatri
Konklusion Suicid
61% allvarlig somatisk sjukdom, 34% av dessa uppgav somatisk sjukdom som orsak till suicidförsök
Somatiskt sjuka 70-79 år uppgav psykologiska problem som orsak till suicidförsök i högre grad jämfört med somatiskt friska individer i samma ålder.
Somatiskt sjuka 80-90 år – uppgav inte somatisk sjukdom eller psykologiska problem i högre grad jämfört med friska i samma ålder – alla sitter då i samma båt
Somatisk sjukdom verkar spela större roll för suicidalitet hos yngre äldre
Lifespan developmental theory of suicidal behavior (FISKE & O ́RILEY,
2016)
Artikeln sammanfattar vad som särskiljer suicidalitet hos yngre vs äldre
Skapa förståelse för och kunskap om processen fram till depression och suicidalitet i ett livsloppsperspektiv
Bygger på
SOC-modellen (Baltes & Baltes, 1991)
- Minskad / Förlorad kapacitet –> Selektivitet / optimisering / kompensering –> Annorlunda men effektivt liv
- A motivational theory of life-span development (Heckhausen, 2010)
- Autonomi (“funktion och autonomi”) och kognitiv inflexibel stil (“flykt”) som riskfaktorer hos äldre kopplat till suicidalitet
A motivational theory of life-span development (Heckhausen, 2010)
Primär kontroll – riktar sig mot justering utåt, av miljöfaktorer
Sekundär kontroll – riktar sig mot justering inåt – denna typ av kontroll ökar hos äldre, man har inte längre samma möjlighet till primär kontroll. Kan också handla om att ta hjälp
Tonvikt på selektion och kompensation
- primär kontroll
- sekundär kontroll
Suicidtankar och autonomi som kognitiv stil
- Äldre: samband mellan suicidtankar och behov av kontroll, modererat av benägenhet att söka hjälp (jfr anknytning)
- Yngre: perfektionism (relation) och defensive separation (undvikande av intimitet)
Inflexibel kognitiv stil
- Psykologisk autopsy av fullbordade suicid, låg på öppenhet (NEO)
Kultur och suicid
Högre frekvens i kulturer där äldres suicidalitet är mer accepterat
USA: Suicidalitet mer accepterat hos individer (ffa män) med europeiskt ursprung
- Suicidet som en maskulin handling, skattas som kraftfullt, mod och styrka
- Uppfattningen att suicid är en rationell respons på fysisk ohälsa; sjukdom hot mot identitet som autonoma och starka, suicidet som en återhämtning av handlingskraft.
Kriterier för diagnos (demens?)
Klar nedsättning i inlärning och minne samt ytterligare en kognitiv domän
Progredierande nedgång i kognition
Frånvaron av annan etiologi
ALZHEIMERS SJUKDOM (60-70% AV DEMENSSJUKDOMAR) KLINISK BILD
Protein Betaamyloid, orsak eller effekt?
Tidigt stadium
- Långsamt debuterande smygande minnesstörning (episodisk närminnesstörning)
- Sen oförmåga att orientera sig
- Dyspraxi – använda händerna praktiskt
- Exekutiv dysfunktion – passivitet
Sent stadium
- Självbiografiska minnet, beroende, till sist språk och kommunikation
ALZHEIMERS SJUKDOM – RISKFAKTORER
ApoE – protein som styr fettinlagring – genuppsättning som ökar risken att utveckla alzheimers sjukdom
Livsstil, högt blodtryck, höga blodfetter
Brist på mental stimulering (kognitiv reserv-hypotesen), fysisk aktivitet.
Kön – östrogen el selektivitet av överlevnad?
