Psykos Flashcards
Delkurs 3
Vad är en psykos?
- En störning/normativ avvikelse i verklighetsuppfattningen
- Ospecifik reaktion som kan ha många olika bakgrunder
- Psykotiska upplevelser ses som en del i normalpsykologin och behöver inte alltid tolkas som sjukdomssymtom (andliga, religiösa upplevelser) – glidande skala mellan att vara helt verklighetsförankrad och långt från verkligheten
Symtom/upplevelser:
- Hallucinationer, Vanföreställningar mm (har alla i mer eller mindre stor omfattning)
→
Tillstånd:
- Omfattande psykotiska upplevelser, bristande verklighetsförankring
→
Psykossjukdom:
- Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
Förlopp
Förstadium (promalfas)
- första kritiska perioden – ju kortare denna fasen är, desto bättre prognos – en långdragen/smygande “debut” brukar vara kopplat till svårare fall?
Psykosfas
- psykotiskt tillstånd, behöver ofta behandling (inläggning, tvångsvård, medicinering) – längd brukar vara runt 3 mån
Återhämtningsfas
- oftast mycket trött, nedstämd/depressiv, känna skam för den psykotiska perioden och vad man gjort då, traumatisk upplevelse att titta tillbaka på (kan behöva hjälp med detta) – andra kliniska perioden – återfall eller fortsatt återhämtning
Prevalens
5-15% av den vuxna befolkningen har någon gång upplevt psykossymtom
I sverige insjuknar 1500-2000 personer årligen i psykos, varav 800 i schizofreni
ca 0,5% av Sveriges befolkning har en schizofrenidiagnos
Positiva – något har tillkommit
Hallucinationer – upplever ngt i sina sinnen som inte finns i yttervärlden: lukt, smak, syn, känsel, hörsel (vanligast)
Vanföreställningar – förmågan att tolka sinnesintryck vacklar systematiskt och är svår att korrigera. Tolkningar av sinnesintryck avviker kraftigt från det normala. Att inte kunna tolka perceptionen/hallucinationen “normalt”
- Paranoia – Att vara förföljd, någon är ute efter än, en komplott finns mot en. Blir rädd, drar sig undan, täcker för fönster, slutar äta pga rädd att bli förgiftad
- Grandiositet – upplever sig utvald, ska förändra världen, har ett särskilt band till någon. Mer vanligt vid maniska psykoser
- Hänsyftningsideer – Föreställningar att vad andra människor säger eller gör i själva verket gäller en själv. Tolkar omvärlden på ett sätt som passar in i vanföreställningen
- Icke-bisarra vanföreställningar – Något som faktiskt skulle kunna hända, ex: säpo kan lyssna av mig
- Bisarra vanföreställningar – Säpo har placerat en avlyssnare i min kropp. Ju mer bisarra, desto mer sannolikt att det handlar om schizofreni. Behöver bedöma vad som är bisarrt och inte beroende på kulturell kontext, teknikens framgång osv
Tankestörningar – desorganiserade tankar, tankedetraktion (någon drar ut tankarna ur ens huvud, att man inte kan tänka pga det), tankepåsättning (någon har stoppat in tankarna i mitt huvud) – “tankesallad”
Förändrade beteenden – desorganiserat tal och beteende, impulsiva utmanande beteenden
Desorganiserade tankar, tal och beteenden räknas i den del litteratur som en egen kategori: desorganiserade symtom.
Negativa symptom – innebär bristsymtom, bortfall av funktioner
Social tillbakadragenhet, passivitet, fåordig
Minskad känslomässig respons på yttre händelser
Anhedoni – brist på luftfyllda känslor – liknar i vissa fall depression men inte så mycket depressiva tankar utan mer tomhet
Kan bero på upptagenhet av sina positiva symtom, expv röster, men kan kvarstå även efter att man blivit av med positiva symp
Negativa symtom kan i vissa fall vara en följd av övermedicinering och långvarig isolering
Kognitiva symtom
Exekutiva svårigheter – svårt att planera och genomföra aktiviteter, uppmärksamhet, koncentration
Nedsättningar i informationsbearbetning, snabbhet, inlärning, minne, känslighet för intryck, svårt för abstrakt tänkande
Kan vara svårt att skilja mellan negativa och kognitiva symtom. Kognitiva symtom kvarstår ofta efter att andra psykotiska symtom har försvunnit och kan försvåra återhämtning
Katatona symtom
Avvikande kroppsspråk som kan yttra sig både i orörlighet och i en oupphörlig rörelse
Kan drabba talet, upprepningar i vissa fraser
Autonoma nervsystemet påverkas, man blir mkt spänd – kan vara livshotande om det pågår under längre tid (flera timmar)
Etiologi/riskfaktorer + skyddsfaktorer
Vi har ingen riktigt svar på exakt vad som händer i hjärnan vid psykos och inte heller till varför man får en. Man vet att det handlar om ett samspel mellan olika faktorer (sårbarhetsfaktorer och riskfaktorer).
Sårbarhetsfaktorer
- Genetik – 50% oförklarad varians. Har man en enäggstvilling med schizofreni är risken att själv få sjukdomen 50%.
- Påverkan under graviditet och förlossning – en viss typ av influensa under 4-5 mån under graviditeten, svåra tillstånd under graviditeten, traumatisk förlossning
- Psykiska trauman under uppväxten – övergrepp, allvarlig neglect, svåra separationer, utsatthet för våld direkt el indirekt – vanligtvis mer av positiva symtom
Sociala riskfaktorer
- Migration, social utsatthet, leva i urban miljö
Utlösande faktorer:
Psykiska
- Livskris
- Sorg
- Förlust
- Kränkning
Fysiska
- Isolering
- Sömnbrist
- Kroppslig sjukdom
- Substansbruk – cannabis har störst koppling till utveckling av psykos
Skyddsfaktorer
- Fungerande nätverk
- Arbete
- Upplevelse av sammanhang
- Viktigt att upprätta dessa skyddsfaktorer i behandling
Schizofreni
Ordets betydelse är ungefär “kluvet psyke” eller “splittrad själ”
“Dolt bakom det psykotiska livet pågår ett normalt liv inom varje schizofren. Vi kan tillägga att det bakom vardagsbeteendet fortgår ett schzofrent liv inom varje frisk människa” (Bleuler)
Det galna geniet? – föreställning om genialitet, kreativitet
Den vanligaste psykossjukdomen
Insjuknandet sker ofta mellan 18-25 år, men kan ske senare (män insjuknar i regel tidigare än kvinnor)
Probodalfasen: från ett par månader till över ett år – smygande och långsam förändring
Heterogent tillstånds med stora variationer i symtombild och funktionsnivå – diagnosen har därmed ifrågasatts – många förespråkar en dimensionell modell för psykos
Diagnoskriterier Schizofreni DSM-5
Minst 2 av följande:
- Hallucintaionter
- Vanföreställningar
- Desorganiserat tal
- Desorganiserat eller katatont beteende
- Negativa symtom
Symtomen ska ha haft en varaktighet på minst 6 mån
Tydlig funktionsnedsättning i exempelvis social förmåga eller arbetsförmåga, som ska ha varat minst 6 månader.
Schizofreniformt syndrom är snarlikt men innebär kortare varaktighet och ställs ibland som arbetsdiagnos som senare övergår i schizofrenidiagnos.
Schizoaffektivt syndrom
Blandform mellan bipolär sjukdom och rena psykossjukdomar
Affektiva svängningar där verklighetsuppfattning i de affektiva episoderna påverkas och blir psykotiska
Vanföreställningar ofta präglade av affektivt sinnestillstånd
Psykossjukdomen ska ha funnits utan affektiva symtom och inte enbart varit stämningskongruenta
Vanföreställningssyndrom
Långvarigt tillstånd m paranoida symtom främst (icke bisarra) vanföreställningar och hänsyftningsideer. Oftast begränsat till visst område, i övrigt kan man vara relativt välfungerande
Vanföreställningar är ofta begränsade till något område medan realitetsprövningen i övrigt är intakt
Personen kan i regel sköta arbete, hem och relationer – även om tillståndet på sikt ofta får allt större negativa konsekvenser
Debuterar ofta i medelåldern, vanligare hos kvinnor än män
Oftast svårt att medicinera, många söker inte vård för just psykos utan för andra problem
Schizotyp personlighetssyndrom
Personlighetssyndrom med social ångest, hänsyftningsidéer, udda uttryckssätt kognitiva eller perceptuella förvrängningar, magiskt tänkande, udda eller begränsade känslouttryck, derealisation, paranoida tankesätt
Är i sig inte en manifest psykos men kan övergå i psykossjukdom, företrädesvis schizofreni
Kortvarig psykos (tidigare reaktiv psykos)
Pågår under ett dygn upp till en månad
Akut insjuknande
Efter att psykosen har hävts återfår personen sin vanliga funktionsnivå
Kan vara en följd av traumatiska upplevelser, svåra besvikelser, påtaglig stress. Fysiska sjukdomstillstånd kan sänka den psykologiska motståndskraften.
Förlossningspsykoser – sömnbrist, psykologisk omställning, hormonella förändringar, genetisk risk – många faktorer samverkar
Alternativa förståelsemodeller
- Dimensionell modell
Schizofreni inte en specifik sjukdom utan sker på ett kontinuum
Psykossjukdom är ofta övergående och finns hos en stor del av befolkningen
Endast 7% av personer med psykossjukdom utvecklar en kliniskt signifikant psykotisk störning
Gulokzus och van Os (2018) föreslår att begreppet schizofreni avskaffas till förmån för det dimensionella begreppet ”psykosspektrumstörning”
