Psykossjukdomar Flashcards

1
Q

Psykos - definition?

A

Psykos är en förvrängd verklighetsuppfattning där man kan ha:

  • Hallucinationer
  • Vanföreställningar
  • Hänsyftningsidéer
  • Tankestörningar
  • Desorganiserat tal och beteende
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Orsaker?

A

Psykiatrisk sjukdom: BP - SZ - Dep - Vanf -

Organisk: tumör - EP - demens - trauma - autoimmuna (SLE, vaskuliter) - infektioner

Extrem stress: IVA-vård - sömn

Läkemedel och droger:

  • lkm (kortison, malaria)
  • kokain, centralstimulantia, cannabis
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Ge exempel på affektiv resp. icke-affektiva psykoser

A

Icke-affektiv: - Schizofreni - Vanföreställningssyndrom - Drogutlöst - Akut intermittent - Vid neuropsykiatriska tillstånd - Demens

Affektiv: - Vid svår depression - Vid schizoaffektiv sjukdom - Postpartumpsykos - mani

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Lukthallucinos är väldigt vanligt vid?

A

Hjärntumör

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka positiva symtom brukar man tala om?

A
Hallucinationer 
Tankestörningar
Hänsyftningar
Vanföreställningar 
Desorganiserat tal/beteende 
  ○ Splittrade tankar 
  ○ Huller-om-bullerprat, nya ord 
  ○ Omständligt tal  
  ○ Underlig motorik, ex. katatoni: 
       ■ Orolig, överaktiv, explosiv  
       ■ Stuporös (orörlig, staty), mutistisk
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är negativa och kognitiva symtom?

A

Negativa symtom:
Svårt att särskilja från om patienten har autistiska drag som är medfött, behandlingsbar depression eller en psykossjukdom. Schizofreni-patienter har oftast dessa symptom.
● Brist på tal
● Dålig känslomässig kontakt
○ Patienter ställer aldrig motfrågor, snabba läkarsamtal
● Tillbakadragenhet
○ Hela individen är flack, som att prata med en vägg
● Anhedoni
○ Oförmåga att känna djupa känslor

Kognitiva symtom
● Svårt med minne, omdöme, planeringsförmåga etc.
● Liknar symtom vid autism och demens
● Ofta är språket normalt, vilket gör besvären svårupptäckta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Sjukdomsförlopp SZ?

A

● Prodromal fas ● Aktiv fas ● Residualfas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

DSM SZ?

A

Två symtom av nedanstående i minst en månad, varav minst ett ska vara nr 1-3:

  1. Vanföreställningar
  2. Hallucinationer
  3. Desorganiserat tal
  4. Desorganiserat eller katatont beteende
  5. Negativa symptom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Prodromalfas SZ?

A

Successivt tilltagande motivationsbrist, inaktivitet, social isolering, sjunkande skol- och yrkesprestationer, ökad oro, nedstämdhet och avlackat känsloliv.

Troligtvis är det avvikelser som successivt utvecklas under prodromalfasen en blandning av negativa symtom och kognitiv funktionsförlust vad gäller exempel exekutiva funktioner, arbetsminne, episodiskt minne och processhastighet

Vid en schizofreniutveckling (ca 15% av dessa) tillkommer sedan udda beteende, nytillkomna rädslor, perceptuella förvrängningar, perceptuell överstimulering och inte sällan en överväldigande känsla av att en stor katastrof är i annalkande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

SZ - förlopp under aktiv -> residual

A

De vanligaste förloppet är återkommande skov med successivt minskad funktionsförmåga efter 3-4 skov. Följsamheten till behandling är dålig, ungefär 70% avbryter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

MR för SZ - vad ser man?

A
● Förstorade ventriklar  
    ○ Laterala och tredje ventrikeln 
● Minskad hjärnstorlek och vikt 
● Minskad kortikal volym 
    ○ Ffa temporalt 
● Förre neuron i thalamus 
    ○ Oftast n. pulvinaris
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

SZ-aff - vad är det?

A

Schizoaffektivt syndrom är ett syndrom där man både har icke-affektiva och affektiva psykoser: dels har symtom som liknar schizofreni, dels symtom som påminner om bipolär sjukdom.

Man växlar mellan de två, ofta kan man ha typiska snabba växlingar mellan depression och mani inom en och samma episod, för att även bli eutym och då har man psykotiska symtom kvarvarande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

SZ-aff - diagnostik?

A

Diagnostik Minst två psykosepisoder

- en tydligt kopplad till humörsymptom 
- en som varar minst två veckor och som inte är tydligt kopplad till humörsymptom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vanf - vad är det? Ge exempel på tre olika vanf.

A

Patienter med vanföreställningssyndrom har dålig sjukdomsinsikt och söker sig ofta till sjukvården efter sociala händelser. Kan vara bisarra eller icke-bisarra vanföreställningar men utan funktionsnedsättning.

5 olika vanföreställningar:
● Erotomani
● Grandiositet/ storhetsvansinne / megalomani:
○ Även som slutstadium i syfilis
● Svartsjukeparanoia
○ Ofta alkoholister
● Förföljelseparanoia (eller egentligen bara vanlig paranoia)
○ Ofta amfetaminmissbrukare
● Somatisk form / sjukdomsparanoia
○ Vanföreställningar om kroppsliga funktioner eller förnimmelser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilka dopaminerga banor har vi i hjärnan?

A

○ Mesokortikala systemet (VTA → frontalloben)
■ Exekutiva funktioner
○ Mesolimbiska systemet (VTA → n. accumbens)
■ Viktig för kroppens belöningssystem.
○ Nigrostriatala systemet (substantia nigra → striatum)
■ Motorisk kontroll
○ Tuberoinfundibulara systemet (hypothalamus → hypofys)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Ge exempel på EPS

A

○ Akuta biverkningar (timmar-dagar)
■ Parkinsonism → tremor, nedsatt mimik, hypokinesi, rigiditet
■ Akatisi → kan ej sitta still, “myror i byxan”
● När det är en rastlöshet kan man misstolka det som kvarvarande symptom och höja dosen vilket förvärrar biverkningen.
■ Akut dystoni → akut spänningsreaktion, ofta i käk-/halsregionen. Plågsamt och obehagligt.
■ Akinesi → svårigheter för patienten att röra sig
■ Malignt neuroleptikasyndrom → muskelrigiditet, snabb ytlig andning, förvirrad, feber och akinesi. Unga killar + TYPISKA

○ Sena biverkningar (månader)
■ Tardiv dyskinesi
● Ofrivilliga munrörelser. Fruktad ofta irreversibel biverkan som kom på sikt av gamla lkm (ffa TYPISKA)

17
Q

Receptorer vid FGA/SGA?

A

FGA: ● ↓ D2-R i limbiska systemet ● ↓ D1-R i cortex

SGA: ↓D2-R ● ↓ D1-R ● ↓ 5-HT2A, 2C (→ ↑↑ D1-R) ● α1-, och α2-blockerare ● H1-blockerare ● M1-blockerare ● Etc… Därför DIRTY DRUGS (DAD2- och 5HT2-blockad har i princip alla)

18
Q

Biverkningar vid FGA/SGA?

A

FGA - EPS

SGA - metabola

19
Q

När används FGA/SGA?

A

FGA
Idag ffa i låga doser och i akuta skeden, eller som depåmedicinering.
Förslag:
● Akut: 5mg Haldol i.m. + Cisordinol acutard 50mg i.m. ● Depå (underhållsbehandling pga compliance): 1-2 ml i.m. varannan vecka, Haldol, Cisordinol, (Trilafon, Siqualone, Fluanxol)
● Billiga ● Ofta flera administrationsformer

SGA
Övergår gradvis från typiska till atypiska.
Dyra! (1 års behandling med Risperdal Conta kostar 41.500 kr – jmfr med Haldol depot 1500kr).
Även om de nya lkm är dyrare så vinner man i färre inläggningar

20
Q

Sammanfatta FGA vs. SGA i tre punkter

A

· Mindre EPS av SGA
· Bättre effekt på behandlingsresistenta med SGA
· Bättre effekt på negativa symtom med SGA

21
Q

Vad skyddar klozapin mot, till skillnad från många andra?

A

Verkar även skydda mot suicid.

22
Q

SZ - patofysiologi DA-hypotes? Glutamathypotes? Kolinerg hypotes?

A

DA =
Alla antipsykotika minskar DA-aktivitet funktionellt sett
Droger (amfetamin) och farmaka som ökar DA-aktivitet kan ge psykos hos friska (särskilt om hereditet) och förvärra symptom hos psykossjuka
I perioder FÖR MYCKET dopamin i djupare system (dorsala/associativa striatum) men FÖR LITE i frontalcortex
○ Arbetsminne och DA-funktion i frontalcortex (DAD1-receptorn) - en inverterad U-kurva
Behandling: “Blockera basalt men stimulera frontalt”

GLUTAMAT
Alla med schizofreni har inte förhöjd DA-aktivitet i dorsala striatum. Dessa svarar därför inte på behandling.
● PCP (Angel dust) och ketamin ger en schizofreniform psykos
● PCP och ketamin blockerar NMDA-receptorer
● Någon studie visar låga glutamatnivåer i liquor hos schizofrena

Glutamat och DA samverkar. Det är inte konstigt att störningar i ena systemet ger störningar i andra. Studier har visat att för mycket DA-transmission kan försämra glutaminerg NMDA-transmission via ● D2-medierad försämrad presynaptiskt utsläpp av glutamat ● Obalans av D1/D2 vilket påverkar NMDA-transmission

KOLINERG
● Minskat antal muskarinerga receptorer i stora delar av hjärnan hos obehandlade schizofrena ● Schizofrena röker… massor! ● Nikotinerga alfa7-receptorer? ● Möjlig tilläggseffekt av acetylkolinesterashämmare

23
Q

Akutbehandling - SZ

A

Benzodiazepiner (Stesolid) - Kan ges för att dämpa akut ångest och sömnproblematik
Neuroleptikum bör undvikas men vid aggressivt beteende och fara för personal eller patient kan zuklopentixol (cisordinol) eller Haldol ges som injektion

24
Q

Underhållsbehandling - SZ

A

SGA

Tilläggsbehandling av stämningsstabiliserande läkemedel som litium kan göras vid affektiva symptom

25
Q

Indikationer för klozapin?

A

Sätts in om patienten inte svarat på minst 2 andra antipsykotika (6v var).

26
Q

Vanf - behandling

A

Risperidon (Risperdal) och i andra hand olanzapin (Zyprexa) eller quetiapin (Seroquel) kan användas i låga doser.

27
Q

Vanf - diagnostik

A

Vanföreställningen eller vanföreställningarna ska ha haft en duration av minst en månad. Vanföreställningar kan t ex till exempel vara att känna sig förföljd, förgiftad, infekterad, beundrad på avstånd, ha någon sjukdom eller bli bedragen av sin partner.

Kriterium A för schizofreni har aldrig varit uppfyllt. Känsel och lukthallucinationer kan förekomma om de har något samband med temat i vanföreställningen.

Förutom den inverkan som vanföreställningarna, eller deras vidareutvecklingar, i sig kan ha försämras inte det vardagliga fungerandet påtagligt, och beteendet uppfattas inte som uppenbart udda eller bisarrt.

Om förstämningsepisoder förekommit samtidigt med vanföreställningarna är deras totala varaktighet kort jämfört med perioderna av vanföreställningar.

Störningen beror inte på direkta fysiologiska effekter av någon substans (till exempel missbruksdrog eller medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada. Störningen beror inte heller på någon annan psykiatrisk störning som dysmorfobi eller tvångssyndrom.