Narkotika & samsjuklighet

Question 1

Hur vanligt är samsjuklighet vid SUD? Och vilka dominerar?

Answer 1

40-60% har någon annan psykiatrisk diagnos, många gånger flera diagnoser:
● Ångestsyndrom (OBS! Social fobi)
● Affektiva tillstånd: depression, bipolära syndrom (OBS! Flera varianter)
● Schizofreni
● ADD/ADHD! (53% av sökande med SUD)
● (60-80% har en personlighetsstörning, ffa ASP (antisocial personlighetsstörning). Många av dessa är egentligen ADD/ADHD)

Question 2

ADHD - symtom

Answer 2

Symtom
● Koncentrations-/uppmärksamhetssvårigheter
● Aktivitetsrubbning
● Impulsivitetsproblem

Question 3

På vilket sätt påverkar ADHD missbruket?

Answer 3

● Lägre debutålder av missbruk 
● Snabbare beroendeutveckling 
● Större risk för övergång från legala till illegala droger ● Längre sjukdomsduration 
● Mer terapiresistenta 
● Mer funktionell skada

Question 4

Varför vanligt med missbruk hos ADHD?

Answer 4

● Biologi → t.ex. lindring av ADHD-symtom
● Psykologi → t.ex. pga hög impulsivitet och dåligt omdöme
● Sociologi → t.ex. pga tidig marginalisering

Question 5

Bör man behandla ADHD under pågående missbruk?

Answer 5

Allt fler studier och klinisk erfarenhet tyder på att ADHD går att behandla utan att missbruket ökar - allt talar för att det istället minskar - och inte sällan leder behandlingen til len “revolution” för patienten. Ingen studie indikerar att missbruket ökar.

Question 6

Hur har narkotikaanvändningen förändrats för gruppen unga de senaste decennierna?

Answer 6

Gruppen ungdomar med tunga narkotikaproblem växer. Fler i åldersgruppen 18-25 år har ett mer avancerat och mer destruktivt missbruk än tidigare. Andelen unga som vårdas på sjukhus för drogrelaterade diagnoser har ökat med närmare 100% mellan 2006 och 2015

Question 7

Vilka fem huvudgrupper av narkotika har vi?

Answer 7

A. Cannabis (ex. marijuana, hasch, cannabis)

B. Centralstimulerande medel (ex. kokain, amfetamin, metamfetamin, metylfenidat, kat)

C. Opiater (ex. opium, morfin, heroin, kodein, metadon, fentanyler, buprenorfin, syntetiska opiater)

D. Hallucinogener (ex. svampar, LSD, PCP, MDMA “ecstasy”)

E. Läkemedel (ex. bensodiazepiner, barbiturater)

Question 8

Hur förtecknas narkotika?

Answer 8

I - V

Från “Saknar medicinsk användbarhet, hög missbrukspotential” till “Stor medicinsk användbarhet, förhållandevis liten missbrukspotential”

I = heroin, MDMA, cannabis
II = opium, metadon, amfetamin 
III = smärtstillande opiater
IV = benzo 
V = Zopiklon

Question 9

Varför blandmissbruk?

Answer 9

● Minska biverkningarna av huvudmissbruket
● Uppnå synergieffekter
● Ersätta huvuddrogen när tillgången är bristfällig
● Narkotika i kombination med receptbelagda tabletter står för en stor andel missbruksrelaterade dödsfall
● Valet av drog beror på miljön

Question 10

Män vs. kvinnor nikotin- resp. cannabisberoende

Answer 10

C-beroende = kvinnor snabbare, män kraftigare beroende

N-beroende = kvinnor ångestdämpande, män belönande

Question 11

Vilka dör i narkotikadödlighet i Sverige?

Answer 11

Utredningarna av dödsfallen visade att personerna ofta inte hade kontakt med beroendevården när de överdoserade. Period av drogfrihet där allting har fungerat - överdos vanlig vid återfall.

Socialstyrelsen: kvinnor som begår självmord med receptbelagda läkemedel utgör en betydande del, men de flesta som dör är UNGA MÄN som oavsiktligt OD’d.

Question 12

Varför dör man i narkotika i Sverige?

Answer 12

● Överdödlighet
○ Administration
■ Injektion → HIV, hepatit. Globalt har 50% som injicerar HCV.
○ Farmakologisk effekt
■ Andningsdepression, kramper, depression, suicid etc
○ Livsföring
■ Undernäring, olyckor, skador

● Våld/kriminalitet: våldsbrott, drogförsäljning, stölder
○ Narkotikahantering
○ Pengar till droger
○ Prostitution

Question 13

Nämn tre kopplingar mellan psykiatriska sjukdomar och missbruk

Answer 13

Självmedicinering (ex. amf + ADHD)

Orsakseffekt (SZ + cannabis)

Korrelation (överlapp av riskgener, riskfaktorer)

Psykiatriska diagnoser föregår ofta missbruket

Question 14

Hur utreder man psykiatriska sjukdomar i samband med missbruk?

Answer 14

● Utred inte under abstinensfasen
● Kartlägg tidslinje för missbruk och förekomst och utveckling av symtom
● Kartlägg om personen fungerade innan missbruket startade, och hur hen fungerar i missbruksfria perioder ● Samla in journalanteckningar, intervjua anhöriga, skolbetyg
● Behandla psykisk sjukdom parallellt
● Missbruksrelaterade skador kan läka ut - gör en uppföljande utredning efter 2 år

Question 15

Vad inngår i standardbatteri utox?

Answer 15

○ Opiater 
○ Buprenorfin 
○ Dextropropoxyfen 
○ Amfetaminer 
○ Kokain 
○ Tetrahydrocannabiol (THC) 
○ Bensodiazepiner 

○ EJ metylfenidat, GHB, LSD, ecstasy

Question 16

Varför blir man fast? Exempel med DA-R i Nc. accumbens/ventrala striatum

Answer 16

Alkohol främjar DA-frisättning i n. accumbens. Amfetamininducerad DAfrisättning i ventrala striatum korrelerar med eufori. Individuella responser på droger; är det drogen som gör en fast eller är det om man har lågt uttryck av DA-R som man blir fast?

Om högt uttryck → obehagligt med metylfenidat
Om lågt uttryck → behagligt med metylfenidat

Question 17

Opiater - verkningsmekanism

Answer 17

● Limbiska systemet: opiaterna ökar känslan av välbehag och lugn
● Hjärnstammen: påverkar saker som kroppen gör automatiskt, som hostar och andas
● Ryggmärg: opiaterna reglerar smärtimpulser från kroppen

Question 18

Opiat - behandling: OD/akut abstinens/långtid

Answer 18

OD = naloxon

Akut abst. = klonidin

Långtid = metadon/buprenorfin + naloxon

Question 19

Hur fungerar MDMA?

Answer 19

Ecstasy binder hårt till seretonintransportörerna vilket gör att man får väldigt mycket serotonin ute i synapsen via två mekanismer:
1. Förhindrar transport av serotonin tillbaka till terminalen 2. Reverserar transportörerna så att de transporterar serotonin från terminalen till synapsklyftan

Serotonin är en signalsubstans i hjärnan som har till uppgift att balansera våra känslor och styr till exempel hunger, glädje, irritation, ilska, välmående, livslust med mera. Rubbningar i serotoninbalansen kan därför leda till djupa depressioner, psykoser och utmattning.