Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Psykologprogrammet T4 > PREVENTION > Flashcards

PREVENTION Flashcards

1
Q

Epidemiologi

A

Hur sjukdom är distribuerad i populationer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är ett centralt antagande man gör inom epidemiologi?

A

Förekomst av sjukdomar är INTE slumpmässig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Utvärdering och mätmetoder

A

Exempelvis MINI

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Kliniska prövningar

A

För att utvärdera effekt av interventioner
- Randomiserade kontrollerade studier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Counting and comparing

A

Räkna och jämföra mellan olika människor
- Är sjukdomen mer frekvent bland män eller kvinnor?
- Gamla unga?
- Överviktgia nomralviktiga?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Epidemiologisk hälsoöverakning

A

WHO, CDC, Socialstyrelsen
- Organisera sjukvården, begränsa spridning
- Kartlägger även befolkningens hälsa i stort över tid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Analytisk epidemiologi

A

Sjukdomars orsaker och konsekvenser
- Forskning
- Kartläggning av sjukdomar
- Konsekvenser på längre sikt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad kan epidemiologin säga oss?

A
  • Vart sjukdomen sätter sig
  • Riskbeteenden
  • smittovägar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är viktigt att tänka på om man har en total population, gällande en chans att fånga upp sin målgrupp/populationen man är intresserad av

A
  • En del kommer bli sjuka, vissa behöva vård och ännu färre hospitalisering
  • Hur många söker vård?
  • Kan inte generalisera
    Därmed kanske nationella register inte är jättebäst för förekomst av depression ex
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur kan man samla in epidemiologisk data?

A
  • Enkäter, SCB
  • Intervjuer
  • Register
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur gjorde John Snow för att bevisa kring Kolera?

A

Kartlade vilket vattenverk folk fick sitt vatten från och jämförde med kartläggning för insjuknade.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad bygger all prevention idag på?

A

Identifiera länk som går att bryta för att förhindra sjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad används ekologiska studier ofta för inom epidemiologi? och vad är problem med denna design?

A
  • Ofta för att skapa hypoteser
  • Bra för att ge en snabb inblick
  • Svårt att ta bort tredjefaktorer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

ecological fallacy

A

Att dra slutsatser om individer baserat på insamlad data från en grupp.
Kvinnor, fett o bröstcancer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Tvärsnittstudie kopplat till epidemiologi samt problem

A
  • Tvärsnitt vid en viss tidpunkt, mätning av variabler sker samtidigt
  • Ex rökning (exponering) o hjärtinfarkt (sjukdom), bilda fyra grupper, alla kombinationer
  • Rent statistiskt svårt att dra slutsatser
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är bra med tvärsnittstudier?

A
  • Mäter exponering och sjukdom vid samma tidpunkt
  • Kan ha hög generaliserbarhet, beroende på aspekter av urvalet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Svårigheter med interventionsstudie

A

I folkhälsoperspektivt - etiskt och juridiskt är det många saker man inte kan manipulera.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Fall-kontroll studie inom epidemiologi

A

Man plockar ut fall från ex patientregistret och väljer sedan ut kontroller.
- Syfte att kontrollerna ska bidra med info om exponeringar som kön eller ålder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Värdet av interventionsstudie

A
  • Effektiv design för att justera för alla eventuella förväxlingsfaktorer
  • Bästa för kausalt orsakssamband
  • Möjlighet att manipulera undersökningen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Centrala begränsningar för fall kontrol studier

A
  • Tillförlitligheten i exponeringshistorik
  • Recall bias, ex mammor till bar med missbildningar överdriver förkylningar under graviditeten o de utan underrapporterar
  • Lämplighet hos kontrollpersoner
  • Endast en sjukdom eller utfall i taget kan undersökas
  • Viktigt med så rba data som möjligt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Interventionsstudie

A
  • Ex utvärdera psykologisk behandling
  • Starkast för orsakssamband
  • Deltagarna allokeras till en av två/flera betingelser genom randomisering
  • Jämföra ny behandling med placebo tex
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är övriga problem med tvärsnittsdesignen?

A
  • Prevalenta fall med långvariga tillstånd kan övervärderas
  • Dör eller tillfrisknar nära inpå sjukdomsdebut identifieras i lägre omfattning
  • Minnes eller urvalsbias
  • Åt vilket håll sker påverkan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Värdet med fall kontroll studie

A
  • Fokus att bättre förstå en sjukdom o försöka identifiera riskfaktorer
  • Särskilt användbart för ovanliga sjukdomar
  • Bra för hypoteser eller om resurser är begränsade
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Ex longitudinell kohortstudie

A

Är det vanligare att insjukna i hjärtinfarkt om man rökte vid starten av studien?
- Exponerad grupp, rökare
- Icke-exponerad grupp, icke-rökare
- Följer upp över tid och kollar på förekomsten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Longitudinell kohortstudie

A

En grupp individer/kohort följs över tid med upprepade mätningar
- Man kan studera multipla fall och i vissa fall även multipla exponeringar och utfall

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Värdet av longitudinell kohortstudie

A
  • Effektiv för o fånga upp lågprevalenta hälsofaktorer/exponeringar
  • Möjliggör att info om exponeringar kan insamlas prospektivt
  • Mindre sårbar för systematiska felkällor
  • Möjligt med direkta mätningar av sjukdomars incidens
  • Lättare att undvika riktningsproblemet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Centrala begränsningar med longitudinell kohortstudie

A
  • Ineffektivt för at undersöka ovanliga sjukdomar eller utfall
  • Krävs stor urval för bra uppskattning
  • Dyrt och logistiskt svårt att genomför/resurskrävande
  • Uppenbar risk för bortfall måste hanteras under studiens gång
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Relativa mått

A

Tar sin utgångspunkt i exponeringsförhållanden
- Relativ risk eller ratio
- Incidence ratio
- Hazard rate
- Odds ratio

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Förklarande mått

A
  • Population-attributable risk
  • population-attributable fraction
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad finns det för absoluta mått?

A
  • prevalens
  • Incidens
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Prevalens

A

Hur stor andel av en befolkning som är sjuka vid en viss tidpunkt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Incidens

A

Hur många som insjuknar över en viss tid, mäts i person år

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Punkprevalens

A

Andelen som haft sjukdomen vid en viss tidpunkt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Livstidprevalens

A

Andelen som någon gång under livet haft sjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

periodprevalens

A

Andelen som haft sjukdomen under en viss tidsperiod
- Ex 12 månader från mättillfället

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Problem med prevalensbegreppet

A

Svårt att veta säkert hur prevalensen varit - är väldigt state dependent
- Problematiskt om man räknar in dem i nämnaren o sen inte tar hänsyn

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Population at risk

A

Följer upp övriga gruppen som ex uppgett att de INTE rökt tidigare- viktigt att korrekt beräkna risktiden i personår

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur kan vi använda data från prevalens?

A
  • Viktigt för kliniska beslutsfattare och hälso/sjukvårdsplanerare
  • Vart finns vårdbehov?
  • Kan leda till färre blir sjuka eller fler blir botade
  • Ex hälsofrämjande insatser kan minska prevalensen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad kan man göra med infon från incidens?

A
  • Info om en sjukdom inträffar med förändrad hastighet
  • Används främst för akuta sjukdomar
  • Har större värde på prevalensdata för att kartlägga riskfaktorer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Relativa risken

A

Ex kan den relativa risken vara att rökare löper 23 gånger så hög risk att dö i lungcancer än icke rökare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Attributable risk

A

Riskdifferensen
Hur stor del av prevalensen förklaras av ex rökning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Population attributable fraction

A

Den andel av en sjukdom som kan attribueras till riskfaktorn.
Så den procentuella minskningen i en sjukdom eller mortalitet som skulle ske om man minska exponering för en riskfaktor till 0 (ideal exponering)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Population attributable risk

A

Hur stor andelen är på populationsnivå - Dvs den andelen av sjukdomsincidensen i populationen som beror på riskfaktorexponering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad menas med dos-respons?

A

Förekommer dos-respons samband? Alltså att ökad exponeringsdos medför ökad sjukdom incidens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad menas med sambandets styrka?

A
  • Hur stor är skillnaden i utfallsfrekvensen i olika grupper med olika exponeringsförhållanden
  • Ju starkare samband, desto troligare att det kan vara kausalt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Braford Hills riklonjer för evidensvärdering, utvärder huruvida ett funnet samband är kausalt

A
  1. Sambandets styrka
  2. Konsistens
  3. Specificitet
  4. Tidsordning
  5. Dis-respons
  6. Biologisk rimlighet
  7. Sammanhang
  8. Effekter av förändrad exponering
  9. Analogi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad menas med Konsistens?

A

Har sambandet replikerats i olika populationer, under olika förutsättningar och med olika undersökningsupplägg?
Att ha observerat samma samband i olika populationer gör det mer troligt att det är kausalt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad menas med specificitet?

A
  • påverk exponeringen ett specifkt eller många olika typer av utfall?
  • Om det finns sjukdom associerad med exponering kan det tala för ett kausalt samband jämför med om flera orelaterade sjukdomar är associerade med exponering
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad menas med tidsordning/temporalitet?

A
  • Bättre koll i kohortstudier och interventionsstudier för att klarlägga att exponering sker före utfall
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Biologisk rimlighet?

A

Finns det en biologiskt rimlig förklaring av det observerade sambandet?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Sammanband/coherence

A

Är sambandet förenligt med hur exponeringsnivåer och sjuklighet är fördelat över populationen?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Effekter av förändrad exponering

A

Går det att påvisa effetker av minskad exponering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Analogi

A

Finns det vetenskapliga belägg från andra områden som är överförbara, ex dokumenterade effetker av liknande exponeringa?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Readiness to change questionaire

A

Varje item tillhör ett visst stadie

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Varför är många social psykologiska teorier viktiga för prevention?

A

Teorier som TPB och TTM kan användas för att utveckla interventioner
- Kan både rikta in sig på öka hälsofrämjande beteenden och att minska riskbeteenden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Transtheoretical model of change

A

Beteendeförändring är inte en kontinuerlig process men sker i stadier
- Pre-contemplation
- Contemplation
- Preparation
- Action
- Maintenance

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Theory of planned behaviour

A
  • Bästa sättet att predicera beteenden är styrkan i personens intention att utföra beteendet
    INtentionen bestäms av tre komponenter:
  • Attityd (va tycker jag)
  • Subjektiv norm (vad tycker andra?)
  • Upplevd kontroll över beteendet (kan jag? hör ihop med self efficacy)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Primärprevention

A

Interventioner som tillämpas innan de negativa konsekvenserna eller sjukdomen uppstått

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Sekundär prevention

A

Interventioner som syftar till att identifiera ett problem eller sjukdom så tidigt som möjligt, hos eventuell riskgrupp.
Riktade mot riskfaktorer som återinsjuknande osvosv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Tertiärprevention?

A

Interventioner som syftar till att behandla eller rehabilitera. Minska de negativa konsekvenser av en sjukdomstillstånd så mycket som möjligt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

MI, motivational interviewing

A

Fokus ligger på skapa god kommunikation med både gott lyssnande och vägledande
- Väcka individens egen förändringspotential, readiness to change väldigt viktigt
- Uppmärksammar sustain och change talk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Två saker återfallsprevention syftar till

A
  • Undvika återfall
  • Erbjuda sätt att hantra eventuella återfall
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Återfallsprevention strategier

A
  • Identifiera risksituationer
  • Höja self-efficacy
  • Hantera sug
  • hantera baksalg
  • Hålla en balanserad livsstil
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

abstinence violation effect

A

Skulden, self-blame och förlust av uppfattade kontroll som individer upplever efter att ha brutit mot sina egna regler
- Kognitiv och affektiv komponent

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Syfte med WHO

A
  • Främst kunskapsgenererande
  • Enad front mot hälsorisker
  • I vissa fall implementering, skicka ut expertkunskap och stöd. snabb katastrofhjälp
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Livscykelperspektivet

A

Exponering för hälsorisker tidigt i livet leder till hälsoproblem senare i livet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Regnbågsmodellen för hälsans bestämningsfaktorer

A

Exempelvis påverkas levnadsvanor av sociala normer, nätverk och levnadsförhållanden, som i sin tur påverkas av socioekonomiska förhållanden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Health promotion

A

Hälsofrämjande arbete är den process som ger människor möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Health in all policies

A

I alla politiska beslut ska man tänka på konsekvenser det kan få på folkhälsan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

De svenska folkhälsomålen

A
  1. Tidiga livets villkor
  2. Kunskaper, kompetens och utbildning
  3. Arbete, arbetsförhållanden o arbetsmiljö
  4. Inkomster o försröjningsmöjligheter
  5. Boende o närmiljö
  6. Levnadsvanor
  7. Kontroll, inflytande och delaktighet
  8. En jämlik och hälsofrämjande hälso- sjukvård
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Hälso o sjukvårdslagen (HSL)

A
  • Ramlag, detaljstyr inte
  • Målet med sjukvården är god hälsa o en vård på lika villkor för befolkningen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Smittskyddslagen

A

Anmälningsplikt
- Smittskyddsläkare
- Isolerande av smitta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Arbetsmiljölagen

A
  • Lagens ändamål att förebugga ohälsa o olycksfall i arbetet
  • Egonomi o förhindra dödsfall i arbetet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Vad har vi för typer av myndigheter gällande hälsa osvosv

A
  • Kunskapsmyndigheter
  • Tillsynsmyndigheter
  • Myndigheter som stöttar medborgare
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Vilka har direkt ansvar för folkhälsoarbetet?

A
  • Socialstyrelsen
  • IVO
  • Försäkringskassan
43
Q

Socialstyrelsen

A

Uppdrag är social omsorg, sjukvård, tandvård
- Stor del är att skapa riktlinjer, fastställa definitiioner, nationella riktlinjer o kunskapsstöd

43
Q

vilka har indirekt ansvar för folkhälsoarbetet?

A
  • Trafikverket
  • Boverket
  • Livsmedelsverket
44
Q

Folkhälsomyndigheten

A

Huvuduppdrahet är att främja god och jämlik hälsa, förebygga sjukdomar och verka för effektivt smittskydd.
- Fokus på nationella folkhälsomålen
- Stor kunskapsproduktion o insamling av data

45
Q

IVO

A

Ska säkerställa att verksamheten främjar folkhälsan

46
Q

Vad är de globala målen?

A
  • Social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet
  • Avskaffa extrem fattigdom
  • Minska ojämlikheter och orättvisor
  • Främja fred och rättvisa
  • Lösa klimatkrisen
47
Q

APA

A

Hur klimatförändringar påverkar ens mentala hälsa
- Psykiatriska mediciner, kräver att man försiktig med värmeexponering
- Förlust av hem o egendom , negativ dominoeffekt
- Ökar psykisk resiliens genom ex sociala nätverk

47
Q

LÄS igenom dedär med våld

A

Sid 53 typ, det kommer säkert

48
Q

The lancet comission, 3 guidande principer

A
  • Psykisk hälsa innefattas av hela spektrat av psykisk hälsa
  • Mental hälsa är produkten av biologiska, genetiska, miljömässiga, sociala faktorer som interagerar med neurokognitiva processer
  • Mental hälsa ska representeras som - sätta personer med psykisk ohäls i centrum
49
Q

WHO:s Självhjälpguide

A
  • gör det med bilder o text
  • hur kan man tänka och förhålla sig till stress
  • Olika typer av stress’
  • Kroppskännedom och övningar
49
Q

Nycklar till global psykisk hälsa

A
  • Ett forskning och praktik område som syftar till att främja och upprätthålla den mentala hälsan hos individer- verka globalt o koppla till det lokala
  • inte skilja på psykisk o somatisk hälsa
  • Utgår från sociala bestämnignsfaktorer
  • Psykisk ohälsa blir synlig o de som behöver vård får vård
50
Q

MHPSS

A

Alla typer av lokalt eller externt stöd som syftar till att skydda eller främja psykosocilat välbeffinande och/eller förebygga eller behandla psykisk ohälsa

51
Q

Principerna/syfte för TS

A
  • Förenkla packa upp
  • Rekrytera och utbilda
  • ANVÄND de högutbildade och högspecialiserade resurserna
    Syfte: Psykisk hälsa för alla mha alla, demokratisering, SKALA upp!
52
Q

Det är ett problem globalt med ett behandlingsgap hur man kan lösa det

A

Task sharing/shifting
- Kompetensväxling/delegering
- Omfördelning av hälsorelaterade arbetsuppgifter

53
Q

Task shifting

A

En metod som används i ex MHPSS
- Hur man kan göra generellt, som broschyr
- OCKSÅ mer nishcat, utbildar folk med kapacitet intresse

54
Q

Problem management + individuell grupp och manual

A
  • 5 tillfällen till folk med problem med psykisk hälsa
  • kan va peer-peer, processledare, Coacher osv
55
Q

Vad kan klimatångest leda till? och hur fångades denna info upp?

A

Vanligt hos barnm och ungdomar i vissa delar av världen
- Global enkät om klimatångest hus ungdomar
- Misstro bland ungdomar kring makthavare och uppgivenhet kring klimatet
- Risk för cynism hos unga generationen

56
Q

Vad är klimatångest?

A
  • samlingsnman för alla negativa känslomässiga reaktioner som klimatkrisen väcker
  • Vanligast hos yngre
  • Är ingen diagnos, är också en rädsla för något som faktiskt uppstår
  • Skillnad mot annan ångest, det är både flör något reellt och genom att psykologisera/psykiatrisera kan man avfärda det reella i klimatångesten o det ska man vara försiktig med
57
Q

Vanliga symtom/sätt som klimatångest uttrycker sig?

A
  • Rädsla över skaffa barn pga klimatet
  • Katastrofiering
  • Sömnproblem
  • Pessimism
  • Vad exakt i klimatkrisen får dig att känna såhär?
57
Q

Hur ska man hantera klimatångest? Även kopplat till andra kriser som Gaza

A
  • INTE avfärda eller förminska som terapeut
  • Ej psykiatrisera
  • låt känslorna va kvar
  • Agera tillsammans med andra (kan inte lösa krisen själv)
  • Socialt stöd
  • Försök inte lösa krisen i ditt eget hem
  • Stärka tilliten
58
Q

Storskalig beteende förändring kräver tre steg som är

A
  1. Förstå vilket beteende som spelar störst roll (för förändringen man vill ha)
  2. Förstå vilka vad som hindrar målgruppen (dåligt att bra modeller för att systematisera vad som hindrar folk)
  3. utvärdera vad som främjar önskat beteende
58
Q

Resilience of flexibilitet

A

Resilience är egentligen flexibilitet - men den psykologiska delen handlar om att skapa flexibilitet och optism, confidence in coping, appraisal av utmaningen, olika former av självprat

59
Q

Nudging

A

En nudge är en förändring i beslutsmiljön som påverkar människors beteende på ett förutsägbart sätt, utan att förbjuda något eller ända ekonomiska incitament (moms, friskvård etc)
- Nudge är mjukt styrmedel som gör det lättare när beteendet ska utföras att man gör rätt, som användarvänlighet.
- Klisterlappsfluga i urinoaren

60
Q

Vad är beteendeinsikter?

A

Paraplybegrepp som används när man ska förändra beteende
- Fokus mänskligt beteende, dess drivkrafter, o hur beteendeförändring kan uppnås
- Interdisciplinärt fält
- Evdidensbaserat med robusta utvärderingsmetoder
- Kan ex bidra med bättre utförande o mottagande av policy
- Beteendeinsikt kan skapas av ex räntefritt lån, ekonomiska bidrag etc

61
Q

Hur ser man på Nudge idag?

A
  • LÅngt från alla problem kan lösas med nudge
  • Nudge kan vara en intressant lösning påvägen men löser inte problemet i sig
  • Fältet har nu kommit långt sen boken nudge släpptes
62
Q

Varför är beteendeaktivering centralt för att bli av med depression?

A
  • De flesta utmaningar vi står inför är beteendebaserade
  • Inte bara att sätta upp härliga mål utan handlar om att titta på vad man faktiskt ska göra
63
Q

De tre nivåerna av vad vi ska påverka, gällande miljö typ?

A
  1. Önskade utfall
  2. påverkande faktorer
  3. Beteenden
64
Q

Vilka roller finns för beteendeförändrande projekt?

A
  • en projektgrupp ska ha 2-4 personer
  • Arbetar med designers, lagstiftare, copywriters som kan få ens hypoteser att komma till liv
65
Q

Tumregler för att hitta rätt beteenden

A
  • Välj beteenden som inte går att bryta ner till mer specifika beteenden
  • Välj beteenden som är en tydlig slutdestination, vägen dit kan bli en intressant del av din lösning
65
Q

BCT:S

A

Evidensbaserade, replikerbara tekniker som inkluderas i en lösning med syftet att adressera centrala barriärer som hindrar målbeteendet

65
Q

Hur utvärderar man beteenden?

A
  • Hur stor eller förväntad effekt skulle öka i frekvens
  • Förväntad sannolikhet för målgruppen att förändra beteendet
  • Beteendets spridning
65
Q

Aspekter som påverkar vår förmåga att utföra ett beteende

A
  • Målgruppen måste vad var beteendet är, hur det utförs o varför ska det göras?
  • Måste ha mentala färdigheter och motståndskraft som krävs för att utföra beteendet
66
Q

COM-B (capability/Opportunity/Motivation)

A
  • Tre förutsättningar för att beteende ska utföras
  • Modell framtagen i syfte att skapa en begriuplig och användbar modell för att förstå varför målgruppen inte beter sig som vi vill
  • Beteende är en funktion av tre byggstenar, om vi har förmåga, är motiverade och har möjlighet att utföra ett beteende

Många idag tror att det bara handlar om motivation, men viktigare att vara i en miljö där det blir lättare att utföra ett visst beteende

66
Q

Vilka två typer av motivation finns det för COM-B modellen

A
  • reflekterande motivation, planer, mål, intention, självbild
  • Automatisk motivation, dyker upp i stunden, banor, ångest, instinkter osv
67
Q

Vad är viktigt för skola att tänka på för barns uppmärksamhet?

A
  • Minska barnens stress
  • Ge förutsättningar för att kunna fokusera
  • ha rimliga förväntningar på barnets förmåga
68
Q

Exekutiva funktioner

A

Viktigt för att styra o reglera uppmärksamhet och beteende, hjälper oss planera och utföra målbeteende
- Arbetsminne
- Inhibition
- Shifting/kognitiv flexibilitet

69
Q

hur kan matteångest hos lärare påverka elever?

A

Förskollärare, lågstadielärare och mellanstadielärare har högre nivå av mattångest jämför med andra yreksgruypper.
Detta i sig kan påverka deras elevers matteattetyder o kunskap

70
Q

Exempel vad är viktigt när barna ska lära sig hur varje bokstav och stavelse låter

A
  • Känna igen bokstaven
  • PLocka fram rätt ljud i minnet
  • Ljuda fram varje bokstav samtidigt som de behåller det tidigare ljudet i arbetsminne
71
Q

Matteångest

A
  • Negativa känslor inför att använda matematik
  • Undvikande av situationer där man behöver matte
  • behöver inte vara kopplar till förmåga men det påverkar akademiska prestationen
  • Man väljer då ofta bort inbildningar som inkluderar matte
  • Vanligare hos kvinnor än män
72
Q

Vad har studier visat om flickor som lär sig matte av lärare med matteångest?

A

Flickor blir i högre grad påverkade än pojkar.
Flickorna där har lärt sig mindre matte.
Flickor anammade också stereotypen kring pojkar bra på matte flickor bra på läsa

73
Q

SES är också kopplat till två grundläggande kunskaper, vilka då

A

Matteförmåga och läsförmåga

74
Q

Hur studerar vi skillnader i barns uppväxtmiljö?

A

SES används ofta
- Baseras på föräldras inkomst o utbildningsnivå
- Inte perfekt mått men verkar säga något om skillnader i barns utveckling och lärande

75
Q

Vad predicerar SES?

A

SES predicerar skolprestation enligt stor mängd forskning
- Barn till föräldrar med hög SES tenderar att prestera bättre
- Låg SES har negativ inverkan på EF som i sin tur är relaterade till skolprestationer
- Dock finns SES effekt på EF inte i alla kulturer, barn i fattiga områden i Afrika har lika bra EF som bar i välbärgade områden i australien

76
Q

Hur kan vi motverka skillnader i miljö eller bakgrund som spelar in i barnens utveckling?

A

Förskola!!!
- En bra förskola ska kunna ge alla barn grundläggande förutsättnignar för att börja skolan
- Förskolans kompensatoriska uppdrag

77
Q

Förskolans kompensatoriska uppdrag

A

Syftar till att utjämna skillnader i barns lärande som kan uppstå pga olika sociala, ekonomiska och kulturella förutsättningar i barnens hemmiljö

78
Q

Vad säger forskning om förskolans kompensatoriska effekt

A

Visar blandade effekter och ingen tydlig kompensatorisk effekt

79
Q

Operant inlärning

A

Inlärning via konsekvensen som kommer efter ett beteende
1. situation sätter igång ett beteende
2. Beteendet leder till en konsekvens
- Anser att all inlärning handlar om hur vi anpassar oss till miljön

80
Q

Respondent inlärning

A

Inlärning via association
- Ett stimuli blir aversivt eller förstärkt genom en situation
- I vardagen, ett stimuli i omgivningen får en ny betydelse för oss
- Leder ofta till undvikande eller närmande

81
Q

Sociokulturell teori

A
  • Sociala o kulturella faktorer i kognitiv utveckling
  • Lärande sker i samspel med andra människor
82
Q

Förutsättningar för lärande

A
  • Lärande sker i ett sammanhang och kontext
  • Förutsättningarna för gruppen påverkas både av organisationen och individerna i gruppen
83
Q

Vad är något lärare gör som ökar avståndet mellan de och barnet?

A

Moraliseringar
“det där är fel, så får du inte göra”

83
Q

Psykologisk trygghet

A

En kultur där människor känner sig bekväma med att uttrycka sig och vara sig själva
Ex på jobbet
- Är bekväma med att ta upp farhågor och misstag
- Vågar och vet att de kan ställa frågor
- Litar på sina kollegor
- Respekterar sina kollegor

83
Q

Vad blir effekten av psykologisk trygghet?

A
  • Upptäcker misstag snabbar och åtgärda dem
  • Friktionsfritt samarbete
  • Innovationsförslag kommer fram i större utsträckning
83
Q

Collaborative and proactive solutions, CPS

A

Förebyggande problemlösning tillsammans med barnet som också utvecklar färdigheter
- Problemlösningsmodell där barn som beter sig illa istället för at bli moraliserade, får någon som pratar med dem på ett schysst sätt
- Berätta varför är det svårt för dig? sen får man förklara vad problemet är

83
Q

Beteenden som skapar psykologisk trygghet

A
  1. Skapa utrymme för misslyckanden
  2. Bjuda in till medverkan
    3.Reagera produktivt
83
Q

Kvalitetssnurra viktiga steg

A
  1. Studera hur det går, uppföljning
  2. Utvärdera, bedöm utvecklingsbehoven
  3. Planera
  4. Genomför
83
Q

Elevhälsomöte (EHM-modellen, specifik modell för just samverkan)

A
  • Mötesstruktur, säkerställer att man jobbar i en vis riktning tillsamans
  • Startar i nuläget
  • Regelbundna och kontinuerliga möten
  • Tvärproffesionellt lärande, lyssnar, pratar analyserar tillsammans
  • Tydliga roller för innehåll, struktur och process
83
Q

Vad är utmaningar för samarbete mellan skolpersonal och elevhälsa?

A
  • Tillgänglighet, vad hjälper en psykolog som jobbar 10%? Hur gör man sig tillgänglig osv?
  • Vi/dem, ansvarsöverlämning
  • Brist på resurser
83
Q

Vad beskriver Psifosmodell?

A
  • Skolpsykologens varför, hur o vad?
  • Organisatoriska förutsättningar som krävs för att man ska kunna jobba som skolpsykolog
84
Q

När blir det problem i skolan?

A

Förväntingar på eleven + Eftersläpande färdigheter –> olöst problem

84
Q

Hur löser man det tidigare nämnda olösta problemet

A
  • Plan A ensidig lösning, tvinga och bestämma barnet att nu gör vi såhär
  • Plan B, samarbeta med barnet, prata om förväntningen etc
  • Plan C, backa tillfälligt/anpassa från förväntningen vi har eller tillfällig lösning
85
Q

Kartläggningsverktyget ALSUP

A

Mål: Görs tillsammans med de som är kring barnet, ex lärarlaget, formulera det olösta problemet.

Första delen:
Läser och kryssar i färdigheter man tänker att eleven har
Andra delen:
Formulera det olösta problemet, särskilda riktlinjer för att lösa problemet

86
Q

Vad är viktigt enligt CPS när man pratar med barn med problem?

A
  • Pratar inte om att eleven beter sig illa, mer att man är oroad för barnet
86
Q

Vad är gemensamt för flera NPG diagnoser, särskilt autism och ADHD?

A

Det är inget vi kan bota.
- påverkar hjärnans funktion och nervsystem
- Fungerar lite annorlunda
- Ser hög samsjuklighet/komorbiditet mellan dessa tillstånd
- Gemensamma utvecklingsrötter

86
Q

Vad är viktiga saker man kan fokusera på för att bättre kunna hjälpa barn

A
  • Fokusera på ett olöst problem i taget
  • Förutsätt inte att det är slut, förutsätt mer problem kan finnas
  • låt barnet själv komma till insikt
  • Mitt och ditt bekymmer
86
Q

NPF, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

A

Paraplybegrepp för:
- Autism
- ADHD
- IF
- Språkstörning
- OCD
- Specifika inlärningssvårigheter
- Tourettes

87
Q

Hur skulle ni Danae kategorisera CPS?

A
  • Inte så skarpa gränser, nivåerna pratar med varandra och hör ihop
  • primärt åtgärdande på individnivå
  • Även bieffekter som gör CPS förebyggande på gruppnivå
  • Behöver ha diskussionen inom EHT att hållsa sig på förebyggande plan och inte bara hamna i åtgärdsträsket
87
Q

Vad kan vara skyddande faktorer för NPF?

A
  • Stärka självkänsla
  • Föräldra-barn-relationen
  • kamrater och stöd från omgivning
  • hitta styrkor
  • Ökad självinsikt
  • Konkreta hjälpmedel och stöd
87
Q

Interventioner för autism

A

mål: inte förändra individen med autism utan hitta olika sätt att underlätta/förhindra allvarliga konsekvenser av svårigheterna.
- Förmågan att hantera svårgiheter och optimera chanserna att få positiv utveckling
- Omgivningen måste ha kompetens och kunskap om diagnosen
- Fokus på styrkor

88
Q

Verktyg för plan B

A

Problemlösningssamtal, inled genom att adressera det olösta problemet.
1. Empati, ta reda på va det är som gör det svårt för eleven
2. Definiera bekymmer, berätta varför vi tycker att det är ett problem att eleven inte lever upp till förväntningen
3. Inbjudan till lösning, hitta gemensam lösning tillsammans med eleven

88
Q

ADHD mellan pojkar och flickor

A
  • Vanligare hos pojkar
  • Upptäcks senare hos flickor, den uttryclks annorlund
  • Könsskilnaden minskar med stigande ålder
  • Föräldrar ser ofta mer bekymmer än skolan
  • Flickor har högre grad av internaliserade problem
  • Flickor ofta bättre impulskontroll
88
Q

Kategoriskt synsätt på diagnoses

A

Ex DSM-5 har detta, uppfyllda symtomkriterier, man har diagnos eller så har man inte diagnos

89
Q

Dimensionellt synsätt

A

Symtom - En extremmanifestation av en normal variation

89
Q

Svårigheter med social kommunikation och socialt samspel, de barn som själva kämpar

A

De barn som kämpar med sitt beteende, sin anpassning och sociala kontroll och som saknar förmåga att uttrycka sina känslor och behov på ett sätt som leder till förståelse, hjälp osv är bland de mest ensamma barnen

90
Q

Vad menas med att alla behöver stimulering för att utveckla språk?

A
  • utvecklingen av inre tal beror på utomstående faktorer
  • men alla barn behöver inte lika mycket stimulering och på precis samma sätt för att lära sig samma sak
91
Q

Vad kan skolan idag skapa för utmaningar för barn med olika NPF

A
  • Höga språkliga krav, svårare att nå läromålen
  • Indirekta krav på social kompetens
  • kan leda till att man ex hoppar över frågor i lästförståelsen på Nationellaprov, kan inte läsa mellan raderna
92
Q

barn med problematisk skolfrånvaro

A

Vanligare hos elever med autism och ADHD. Prevalens med 40-53% hos barn med AST.

93
Q

Barn med autism och problematisk skolfrånvaro har ofta

A
  • Lägre social motivation
  • Sämre EF
  • Fler symotm på undvikande och depression
  • Fler negativa tankar om relationerna med klasskamrater, lärare och skolämnen
94
Q

Vad är enligt föräldrar till barn med autism och ADHD den främsta anledningen till barnens skolfrånvaro

A

Bristande kompetens om autism/ADHD

95
Q

Vilka tre kategorier interagerar hos barn med problematisk skolfrånvaro?

A
  • Individuella faktorer
  • Faktorer i hemmamiljö/familj
  • Faktorer i skolan
96
Q

Theory of mind

A

Kopplas till social förståelse
Mentaliseringsförmåga, svårt för barn med autism
- Träna social förståelse
- kan ge bättre kamratrelationer
- Handlar om att förstå någon annans perspektiv, den andre har andra mål än ens egna
- Olika texter kräver olika rad av social förståelse

96
Q

Förebyggande insatser för barns skolfrånvaro

A
  • Tidig upptäckt av svårigheter
  • Anpassningar
  • Aktivt arbete mot mobbning
  • God arbetsmiljö
96
Q

Individanpassade interventioner

A
  • Hitta motivation att återgå till skolan
  • Skapa goda relationer
  • Stärk självförtroende
  • SAmverkan mellan barn, föräldrar, skola osv
96
Q

Barn med skolfrånvaro hemmiljö/familj

A
  • konflikter
  • Sjukdom
  • Bristande stöd från familj
96
Q

Social förståelse

A

Förmågan att begrunda eller sluta sig till sina egna och andras mentala och känslomässiga tillstånd, som tankar, känslor, önskemål, motiv osv
och då använda dessa för att predicera och bilda förklaringar till andras beteende

96
Q

barn med skolfrånvaro individuella faktorer

A
  • Ångesttillstånd
  • depression
  • Trotssyndrom
  • Psykosomatiska sjukdomar
  • emotionell instabilitet
  • Funktionsvariation
  • Svårigheter med vänskapsrelationer
96
Q

barn med skolfrånvaro faktorer i skolan

A
  • Bristande närvarokontroll
  • Bristande stöd från lärare
  • Byta skola
  • Mobbning
  • Svårigheter när man byter klass
  • öKade krav
  • ostrukturerad undervisning
96
Q

Hur kan man minska stress hos elever på högstadiet?

A
  • Övningar eller verktyg för stress
  • Studieteknik tidigt
  • Fler mindre examinationer för att minska stressen
  • Hur lärare jobbar
  • Förtydliga dagens superluddiga kunskapskrav
  • Studiegrupper
96
Q

vad är anpassningar på individnivå man kan göra för barn med sämre social förståelse

A
  • Ritprat, gör kommunikationen visuell, underlättar fokus och förståelse
  • ToM, sociala berättelser. övar social kompetens och för att lära sig skolämnen
96
Q

KiVa

A

Evidensbaserat program frö att förebygga mobbning
- Tar helhetssyn på mobbning, inte en faktor på en isolerad individ
- Alla i skolan bär ansvar för det gemensamma välbefinnandet
- Åldersanpassade åtgärder
- Mågnsidigt och praktiskt material

97
Q

Insatser baserade på PBS, positivt beteende stöd

A
  1. Skolan skapar ansvarig grupp för implementering
  2. Gruppen tar fram en plan för hur de ska samordna insatsen
  3. Skolan arbetar med förväntningar och regler för hur vuxna och elever ska bete sig
  4. Skolan arbetar med ledarskap i klassrumet, struktur, rutiner
  5. Skolan arbetar med att förebygga och hantera utmanande beteenden
  6. Skolan arbetar för att utveckla samverkan med vårdnadshavare
97
Q

Vad är andra typer av elever som riskerar att inte få stöd

A
  • de som klarar av skolan med godkända betyg, mindre hjälp med andra delar också
  • De som inte är utåtriktade eller stör andra
  • Feldiagnostiserade, fel stöd eller hjälp
  • Brist på förebyggande arbete i skolan, bryter inte negativ spiral
  • Okunskap, ovilja
97
Q

Anpassningar för större nivå, klassrum/skola för individer med NPF och barn i allmänhet tycker jag

A
  • Ledarskap
  • Rutiner
  • Regler
  • Relationer
  • Kartläggning av problemskapande beteenden
97
Q
A
97
Q

proaktiva strategier

A

hur kan vi förebygga, hjälpa eleven lära sig

97
Q

Three tiered model, akademiska förmågor och stödinsatser

A

Nivå 1, universell intervention, för de allra flesta
Nivå 2, Selekterad intervention, för de med riskfaktorer
Nivå 3, Indikerad intervention, för enskilda elever

Tanken är att nivåerna ska påverka varandra

97
Q

Reaktiva strategier

A

hur ska vi reagera?
- Hur kommunicerar man
- Jobba systematiskt med att validera och bekräfta
- AVleda

97
Q
A
97
Q

Kamouflage

A

Elever med dettta riskerar att inte få stöd, svårigheter maskeras pga begåvning, man klarar många andra saker, könsroller
Kan leda till negativ självbild osvosv

98
Q
A
99
Q
A
100
Q
A
101
Q
A
102
Q
A
103
Q
A
104
Q
A
105
Q
A
106
Q
A
107
Q
A
108
Q
A
109
Q
A

Psykologprogrammet T4 (8 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions