Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Psykologprogrammet T4 > Ebba/Danae instuderingsfrågor > Flashcards

Ebba/Danae instuderingsfrågor Flashcards

1
Q

Vad ska elevhälsan omfatta?

A

Följande insatser
- Medicinska
- Psykologiska
- Psykosociala
- Specialpedagogiska
Ska främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad måste skolor ha sedan lgr 2011?

A

Skolor måste ha tillgång till skolkurator och psykolog, men det är inte specificerat till vilken omfattning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad menas med att rollen som sorterare idag ofta faller på skolpsykologen?

A

Idag förväntas skolpsykologen testa och bedöma vilka barn som ska gå kvar i ordinarie skola och vilka som behöver särskilda resurser eller särskola

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur arbetar skolpsykologer med indirekt stöd?

A

Förefaller väldigt sällanatt psykologer ger direkt stöd till enskilda elever eller familjer
- Konsultation till skolpersonal
- riktas mot yngre elever och ger indirekt stöd via skolpersonal och utredningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad kan en skolpsykolog bidra med i ett elevhälsoteam?

A
  • Psykologer har kompetens att analysera elevers svårigheter både från individeullt utveklcingspsykologiskt perspektiv och som ett samspel mellan individ och omgivning
  • Man kan konsultera psykologen gällande en specifik elev om mab själv som ex lärare haft problem. Psykologen kan belysa individens problematik utifrån psykologiska kartor
  • Samverka med andra insatser angående elever med svårigheter
    Att sätta arbetet med lärandemiljön i centrum
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Schad listar 10 kompetenser som psykologen har och som e relevanta för skolarbete, nämn 5 av dessa kompetenser

A
  • Ha en förståelse för och kunskap om individer, grupper och organisationers utveckling och dynamik samt samspel mellan dem
  • ha kunskap om lärande och inlärning samt vad som underlättar respektive försvårar dessa processer
  • känna igen, diagnostisera och åtgärda vanliga beteenden och inlärningssvårigheter
  • Kunna bedöma elevers kognitiva nivå, inlärningsprofil och motivation
  • Utbildning i samtalsmetodik, handledning och konsultation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Förklara vad som menas med ha kunskap om lärande och inlärning och vad som underlättar respektive försvårar dessa processer

A

exempelvis
- EF
- hjärnutveckling
- Begränsningar
- Uppmärksamhet
- Kunskap om barn med NPF

etcetc

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Förklara vad som menas med kunna bedöma elevers kognitiva nivå, inlärningsprofil, motivation etc

A

I syfte att kunna bedöma vilka som behvöver extra stöd eller anpassad skolgång.
- IF utredning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Två exempel på faktorer som kan påverka barns lärande

A
  • Samspelet med omgivning, språk, kommunikation utgör grunden för lärande och för individens aktiva konstruktion av sin verklighet
  • Barn förds med olika förutsättningar och hur sklframgång utvecklas optimalt felateras till föräldrar, lärarskap, gruppstrukturer, relationsdynamik osv mellan skola o familj
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Förklara vad som menas med ha en förståelse för och kunskap om individer, grupper och organisationers utveckling och dynamik samt samspel mellan dem

A
  • från psykologutbildningen får man ett mångsidigt perspektiv på människan under livsloppet
  • Psykologen i skolan har både genom sin utbildning och yrkesroll ett naturligt mandat att arbeta utifrån en helhetssyn på barns lärande och uppväxtmiljöer
  • Ett systemperspektiv
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Förklara vad som menas med utbildning i samtalsmetodik, handledning och konsultation

A
  • CPS, samarbetsmodell för barn med olösta problem
  • Skapa förståelse hps barn, föräldrar och personal
  • Lära barnet beskriva och utveckla sina resonemang, tankar o känslor
  • Arbeta mot en faktiskt lösning med barnet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Förklara vad som menas med kunna känna igen diagnostisera och åtgärda vanliga beteende och inlärningssvårigheter

A

Ex känna igen ADHD, autism och inlärningssvårigheter som dyskalkyli och dyslexi och hur man anpassar med stöd därefter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka individuella faktorer påverkar barns lärande?

A
  • Begåvning eller funktionsvariationer
  • Ef funktioner
  • Psykosomatiska sjukdomar
  • Psykisk ohälsa
  • Intressen
  • Uppmärksamhet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Varför är uppmärksamhet viktigt i dagens skola?

A
  • Viktigt att kunna bibehålla den i klassrummet för att lära sig nya saker
  • EF styr och reglerar vår uppmnärksamhet, beteenden och planering
  • Viktigt för räkna matte o sånt
  • viktigt för att fungera i miljön, lyssna på lärare och följa regler
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur påverkar den tidiga livsmiljön fölrutsättnignar för lärande

A
  • föräldrars attityder spelar in
  • SES kan predicera
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur kan skolans miljö påverka elevens lärande

A
  • ex lärarens matteångest
  • Utbildade lärare
  • Frånvaro av mobbning
  • Ro i klassrummet
  • Struktur och rutiner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad menas med att skolan och förskolan har i uppdrag att kompensera för att barn har olika förutsättningar för lärande?

A
  • Alla sak ha tillgång till lika och likvärdig utbildning
  • Oavsett “uppenbara” faktorer
  • Skolor kan ha olika arbetsvillkor beroende på vart de ligger
  • Skolan ska vara medvetet kompensatorisk mot skolor i utsatta områden o elever som har det svårt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Det kompensatoriska uppdraget: från Vickan

A

I all utbildning inom skolväsendet ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. En strävan ska vara att uppväga (jämna ut) skillnader i barns och elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Det kallas för det kompensatoriska uppdraget

Alla barn har skolplikt vilket gör att skolans miljö behöver vara god och inte skada barnen. Vi kan inte tvinga dom gå till en plats som inte är bra för dom. Skolan ska vara en trivsam och utvecklande plats för alla elever

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är saker som gör skolan mer kompenserad?

A
  • Skolplikt 9 årig grundskola för alla
  • Statsbidrag täcker merparten av kommuners skolkostnader
  • Samma centrala innehåll, läroplanen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Ge exempel på lagar som är relevanta för skolpsykologens arbete

A
  • Hälso- och sjukvårdslagen
  • Patientsäkerhetslagen
  • Patientdatalagen
  • Offentlighet- och sekretesslagen
  • Skollagen
  • LSS lagen
  • LYHS
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hälso- och sjukvårdslagen

A

Målet med hälso och sjukvård är god vård på lika villkor för hela befolkningen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Förskolan kompensatoriska uppdrag

A

i Sverige syftar till att utjämna skillnader i barns utveckling och lärande som kan uppstå på grund av olika sociala, ekonomiska och kulturella förutsättningar i barnets hemmiljö. Detta uppdrag är en central del av förskolans verksamhet och grundar sig i strävan att ge alla barn lika möjligheter till utveckling och lärande, oberoende av deras bakgrund.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Från Vickan:
Skolans kompensatoriska uppdrag

A

gäller det svenska skolväsendets skyldighet att se till att alla elever ges goda förutsättningar att nå de nationella kunskapskraven. Skyldigheten gäller oavsett elevens utgångsläge, till exempel socioekonomisk bakgrund eller funktionsvariationer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Patientsäkerhetslagen

A
  • Gäller för legitimerade skolpsykolgoer
  • Arbetsuppgifter är likställda med traditionell hälso och sjukvård, måste föra journal
  • Sekrettes även om icke-legitimerad
  • Matnyttig kunskap och vägledning för psykologen i sitt arbete
  • Enligt denna lag får skolpsykologen fatta egna beslut om lämpliga metoderoch välja lämpliga behandlingsmetoder
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Patientdatalagen

A

Ska tillämpas av alla vårdgivare, reglerar skyldigheten att föra patientjournal

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Offentlighet och sekretesslagen, när kan problem uppstå?

A

Gäller vid kommunal eller statlig skola, inte vid enskilda verksamheterm gäller dock vid privat skola
- Problem kan uppstå när skolpersonal omfattas av olika stark sekretess

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Skollagen

A

reglerar tillgång till elevhälsa på alla skolor där psykologen är högst central

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

LSS lagen

A

Stöd och service till vissa funktionshindrade

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

LYHS

A

Särskilda bestämmelser för vård av unga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad kan effekter av psykologisk trygghet vara i skolan?

A
  • främjar lärande
  • Upptäcker och kan ptgärda misstag snabbare
  • Ett bättre samarbete
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur relaterar psykologisk trygghet till lärande miljö/hur påverkar psykologisk trygghet lärande miljö

A
  • våga vara sig själv och ta risker främjar lärande
  • Bättre samarbete
  • Man vågar aktivt delta
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur kan psykologer bidra med ökad psykologisk trygghet i en organisation?

A
  • Skapa utrymme för misslyckande
  • Bjud in till medverkan
  • Reagerar produktivt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Skapa utrymme för misslyckande, hur?

A
  • Förstå att det kan vara lärande att misslyckas’
    ‘- Utrymme och diskussion
  • Misslyckanden ska inte ses som felaktiga
  • Man vill förändra synen på misslyckanden
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Bjud in till medverkan

A
  • som ledare involvera folk så de vågar medverka
  • Skapa strukturer och ideer osm gynnar detta
  • Det är braaaa att ställa frågor
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Reagerar produktivt

A
  • för framtidens skull
  • Viktigt hur man reagerar
  • produktiv reaktion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur kan en skolpsykolog arbeta hälsofrämjande?

A
  • Handledning
  • Tillhörighetsgrupper
  • Var delaktig i att skapa en trygg lärandemiljö
  • Fasta rastaktiviteter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hur kan en skolpsykolog arbeta förebyggande?

A

Screena och sätta in stöd tidigt för elever med ex autism och ta hänsyn till olika behov
ex för barn som
- Autism
- hemmasittare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vilka 4 saker kännetecknar konsultation enligt Guvås kapitel

A

Kan definieras som en interprofessionell hjälpprocess där det dubbla målet är att hjälpa klienten men även kompetensutvecklas personalen
Bygger på 4 grundbultar:
- Frivillighet
- Bibehålla ansvar
- Jämbördighet
- Klienten i fokus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Tillhörighetsgrupper

A

Som TBL fast för barn osv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hur kan en skolpsykolog arbeta åtgärdande

A
  • CPS
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

CPS

A

Handlar om att lösa problemet tillsammans med barnet
- Inte moralisera
- Samspel med barnet
- Hantera o tänka kring utmanande beteenden
- Psykologens roll att utbilda i modellen
- INsats på individnivå

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

frivillighet i konsultation

A

Personalen är fri att använda det konsulten bidrar med och kan avbryta när de vill

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Bibehållet ansvar i konsultation

A

Konsulten har ansvar för samarbetet med personalen, men inte för arbetet eller klienten (barnet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Jämbördighet i konsultation

A

Konsultationen bygger på icke hierarkiskt förhållningssätt mellan konsult och konsult som arbetar sida vid sida och slår sina huvuden samman för att förstå problemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Klienten i fokus i konsultation

A

Konsultationens fokus ligger på klientens svårigheter som orsakas av arbetsproblemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

vad ska en psykologbedömning ge klarhet i?

A
  • Vilka områden eleven behöver kompensera för
  • Vilka anpassningar som behvös av det pedagogiska innehållet
  • Vilka strategier eleven själv behöver utveckla för att lyckas bättre
  • Vilket stöd eleven behöver i skolan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Ge exempel på relevanta funnktionsområden som kan bedömas i en psykologbedömning i skolan

A
  • Kognitiv förmåga
  • Exekutiva funktioner
  • KOncentration ich uppmärksamhet
  • Sociala färdigheter
  • Språket
24
Q

Exekutiva funktioner, när det bedöms som funktionsområde

A
  • Elevens förmåga att kunna samordna flera metnala operationer samtidigt
  • Funktionen är avgörande för förutsättningar att arbeta systematiskt och slutföra en uppgift
25
Q

Kogntiva förmågor bedömning av fubnktionsområden

A
  • Elevens förutsättningar att utföra språklig och icke-språklig, mentala och abstrakta operationer aka teoretisk begåvning
  • Testen ger främst info om generegll och kognitiv nivå, specifika svårigheter och förutsättningar
26
Q

KOncentration och uppmärksamhet som bedömt funktionsområde

A
  • förmåga att sitta ner fokuserat med en uppgift
  • Förutsättnignar att kunna sortera info, stänga ute sådant som stör
    Viktigt om det är primär eller sekundär svårighet
27
Q

Sociala färdigheter som en funktionsområde som bedöms

A
  • förmåga att uppfatta eller tolka språklig och icke språklig social kommunikation i given kontext
  • förmåga att uppfatta sociala normer, avsikter och koder
  • Förmåga att vara framgångsrik i sociala situationer, central koherens, förmåga att se sociala orsak-verkan förhållanden
28
Q

Ge exempel på faktorer som kan påverka läs och skrivsvårigheter kp 11/12 Jacobsson

A
  • Spårkliga faktorer
  • Sociala faktorer
  • Emotionella faktorer
  • Fonologiska brister
28
Q

Språket som något som utreds i psykologiskbedömning i skolan

A
  • Elevens språkliga och kommunikativa förmåga påverkar flera områden
  • Dessa svårigheter kan vara generella eller förklaras som specifika svårigheter
28
Q

Spårkliga faktorer för läs o skriv

A
  • Skriftspråket är en vidareutveckling av talet
  • INvarbarn kan ofta lära sig tekniskt, koda enskilda ord men svårighet för förståelse, ex läsförståelse
28
Q

Sociala faktorer som påverkar skriv o läs

A
  • Barns hemmamiljöer, SES, klassrummet
  • Sämre sociala faktorer som hemmet får ofta mindre stöd och uppmuntran från föräldrar
  • Kommer ofta igång med läsandet senare, succesivt halkar efter
  • Läraren ska ha accepterande stämning och öppet klimat
28
Q

Vad är folkhälsoarbete?

A

Består av två komponenter
- Prevention, att förebygga sjukdom
- Promotion att främja hälsa

Folkhälsoarbetet måste bygga på kunskap om faktorer och förhållanden som gör människor sjuka MEN OCKSÅ faktorer och förhållanden som för att folka förblir friska

28
Q

Vad krävs för att något ska benämnas som folkhälsoarbete

A
  • Insatser ska vara målinriktade, bygga på policyer
  • Målformuleringar antagna av politiska och andra ledande insatser på samhällsnivå
29
Q

Emotionella faktorer som påverkar läs och skriv

A
  • barn med dålig självtroende, inte känner sig älskat får svårigheter med det mesta i skolan
    • Ibland säger man att självbilden är viktigare än begåvningen
29
Q

Ravens Matriser

A

Ett annat icke språkligt test som mäter visuospatiala funktioner

29
Q

Fonologiska brister kopplat till läs och skriv

A

Anses vara den enskilt viktigaste faktorn bakom dyslexi
- Man har svårare att korrekt uppfatta spårkljud o hantera ordningsföljden mellan spårkljud
- Svårt att koppla rätt ljud med rätt bokstav
- Barn med detta kan upptäckas redan i förskolan, o man kan förebygga eller lindra framtida svårigheter

29
Q

ABAS-II

A

För att uppfylla kriterierna för en utvecklingsstörning enligt DSM eller ICD ska barnet ha uttalade adaptiva svårigheter, då använder man ABAS-11
- Används för adaptiv kartläggning
- Tre färdighetsområden ingår, skolrelaterade färdigheter, sociala färdigheter och praktiska färdigheter

29
Q

Vad kan Grifiths utvecklingsskala användas för

A

En översiktlig utvecklingsscreening av barn som har mycket stora utvecklingsförseningar MEN bör kompletteras med ett mer renodlat begåvningstest

29
Q

Leiter-R test

A

Kan användas parallelt med andra test och är bra för utredning av barn med språkstörning eller hörselskada och/eller tvåspråkiga.
- Mäter delvis andra förmågor än Wechslerskalorna

29
Q

Vad kan WPPSI användas för

A

Ett lämpligt test för svag begåvning AKA lindrig IF, testet ger en bred bild av den intelektuella förmågan hos barn
- Barn i ålderna 2 år o 6 månader till 7 år och 7 månader

29
Q

Merril-palmers reviderade utvecklingsskalor

A
  • Kan användas åldern 1 månad till 6.5 år
    Ett testbatteri som ger en bild av barnets kognitiva förmåga inom 3 domäner
  • Används för barn med utvecklingsförseningar i förskoleklass
30
Q

WISC-IV

A

Ett självklart val när man vill göra begåvningstest på äldre barn.
- ger mått på fluid IQ, WM och snabbhet
- Kan kompletteras av Leiter-R eller annat icke-språkligt test
- Kan användas 6-16 år o 11 månader, ev längre om det föreligger en uppenbar utvecklingsförsening

30
Q

Vilka test kan användas vid bedömning av intelektuellfunktionsnedsättning

A
  • WPPSI
  • Griffiths utvecklingsskala
  • Merril-palmers reviderade utevcklingsskalor
  • Leiter-R
  • WISC-IV
  • Ravens matriser
  • ABAS-II
31
Q

Viktiga riskfaktorer för god hälsa

A
  • Tobaksbruk
  • Riskbruk alkohol
  • Ohälsosamma matvanor
  • Fysisk inaktivitet
    Män verkar generellt ha fler riskfaktorer. Samma sak för lågutbildade o ekonomiskt utsatta
32
Q

Skyddsfaktorer för hälsa

A
  • Social gemenskap
  • Socialt stöd
  • Naturen
  • Boendeförhållanden
  • Konflikfritt familjeliv
33
Q

Skyddsfaktorer barn

A

Vuxenkontakt och trygghet

34
Q

Vilka 5 faktorer används för att beskriva social position?

A
  • Yrke
  • utbildning
  • Inkomst
  • Tillgång till materiella resurser som bostadsstandard och bil
  • Den sociala karaktären på det område man bor i
35
Q

Vilka tre komponenter som avgår intention till beteende ingår i theory of planned behaviour?

A
  • Attityd
  • Subjektiv norm
  • Upplevd kontroll
36
Q

Attityd enligt TPB

A

Vad man själv tycker, positiva eller negativa värdering av ett beteende.

36
Q

Subjektiv norm enligt TPB

A

Handlar om vad andra tycke, personens allmänna uppfattning om vad andra tycker/har för önskemål. Vad tycker folk i min omgivning att jag ska göra?

36
Q

Mål 5 boende och närmiljö viktiga indikatorer

A
  • Kommunens underskott på bostäder till vissa grupper i utsatta situationer
  • Trångboddhet
  • Störd av buller
  • Undvika att gå ensam pga rädd
36
Q

Mål 8 en jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård

A

Vården ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande, behandling ska utgå från patientens behov o möjligheter.
Systematiskt jämlikt fokus

36
Q

Sekundärprevention

A

Interventioner som syftar till att identifiera ett problem eller sjukdom så tidigt som möjligt
- I en riskgrupp

36
Q

Upplevd kontroll enligt TPB

A

Anser individen att de har resurserna för att utföra beteendet? Har de färdigheter och möjligheter?

36
Q

Social inlärningsteori

A
  • lär sig beteenden i förhållande till sin miljö
  • Lär sig av egna erfarenheter och observera andra
  • Viss grad av självtillit o kapacitet för att utföra beteende
  • Vi som individer påverkas av faktorer i vår omgivning och andra krafter i samhälelt
36
Q

Primärprevention

A

Interventioner som tillämpas innan negativa konsekvenser eller sjukdom
- För hela gruppen

36
Q

Vilka är de svenska folkhälsomålen?

A
  1. Tidiga livets villkor
  2. Kunskaper, kompetenser och utbildning
  3. Arbete
  4. Inkomster och försörjningsmöjligheter
  5. Boendemiljö o närmiljö
  6. Levnadsvanor
  7. KOntroll, inflytande och delaktighet
  8. en jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård
36
Q

Tertiärprevention

A

Intervention som syftar till att behandla sjukdom eller problem efter det uppstått och minska de negativa konsekvenserna av det
- Denna är mer åtgärdande

36
Q

Mål 1 det tidiga livet delmål

A
  • Jämlik mödra o barnhälsovård
  • Likvärdig förskola av hög kvalitet
  • Metoder och medel som sätter barnets främsta i fokus
36
Q

Vad är något viktigt psykologer och psykologi kan bidra till i samhället? Kopplat till att förså samhälet, individer etc

A

Psykologi är bra för att förstå kollektiva och individuella beteenden som är grunden i kultur och politik - tex hur kan debatten kring global uppvärmning avpolitiseras för att vi ska kunna stoppa krisen och samarbeta. Man kan använda psykologin för att förstå och kartlägga politiskt deltagande, sociala rörelser, fördomar, gruppdynamik, ledarskap osv.

36
Q

Mål 8 jämlik hälso och sjukvård delmål

A
  • Kunna möta olika behov
  • En god, tillgänglig och jämlik tandvård
  • regioner leder, styr och organiserar sin verksamhet i syfte att ge förutsättningar för en jämlik vård
36
Q

Mål 1 tidiga livet

A

Jämlika uppväxtsvillkor, alla barn samma grundläggande förutsättningar. Viktigt att stötta en god start i livet för folkhälsan

36
Q

Viktiga indikatorer för Mål 1, det tidiga livets villkor

A
  • riskbruk av alkohol och inskrivning i mödrahälsovården
  • barn inskrivna i förskola
  • Förskollärare o pedagogisk högskoleexamen
36
Q

Mål 8 jämlik hälso och sjukvård viktiga indikatorer

A
  • Avstått läkarvård trots upplevt behov
  • MPR-vaccination hos barn
  • Avstått tandläkarvård pga ekonomiska skäl trots behov
36
Q

Mål 5 boende och närmiljö

A

handlar om tillgång till en god ekonomiskt överkomlig bostad i ett område som ger samhälleliga förutsättningar för social gemenskap, trygghet osv

36
Q

Mål 5 boende o närmiljö delmål

A
  • tillgång till fullgod och ekonomiskt överkomlig bostad
  • Bostadsområden som är socialt hållbara
  • Sunda boendemiljöer på lika vilkor
36
Q

COM-B modellen

A

COM-B framhäver 3 förutsättningar som krävs för att ett beteende ska utföras
- Förmåga
- Motivation
- Möjlighet i miljön

37
Q

Ge exempel på 5 folksjukdomar

A
  • Hjärt- och kärlsjukdomar
  • Diabetes
  • Psykisk ohälsa
  • Infektionssjukdomar
  • Cancer
37
Q

Vad klassas som en folksjukdom?

A
  • Förekommas hos minst 1% av befolkningen
  • Ska medföra allvarliga konsekvenser för både drabbade personer och för samhället
  • Ska påverka folkhälsan
  • Innebär stora kostnader för samhället
37
Q

Vad säger klimatföresläningan att vi som psykologer kan göra?

A

Psykologernas roll: hur vi psykologer kan hjälpa till att integrera kunskapen, men också hålla samhällen och individer integrerade, bära och agera konstruktivt. Bära klimatångesten, stå ut med den, vara kreativa och innovativa och leta efter lösningar istället för att drabbas av kaos och bli rigida (finns modeller för hur man kan bära tuffa saker utan att bli destruktiv - kan implementeras på klimatkrisen

38
Q

Hur kan COM-B modellen användas för att åstadkomma beteendeförändringar för en ökad hållbarhet i samhället

A
  • Hjälpa åstadkomma beteende förändring för ökad hållbarhet, ex väsby hem
    Minska varmvatten, energianvänding torktumling o varmvatten osvosv
    Barriärer?

Förmåga
- Brist på kunskap om hur mycket energi man kan spara
- Tänker ej på in duschtid

Möjlighet:
- varmvatten dolt och inbakat i hyran, ser ej vad det drar
- Vet inget om ambitionerna bl.a ta kortare duschar

Motivation
- Ingen intention
- Skönt att duscha
- Tänker man redan tar korta
- rutin med duschtid
- Tänker att varmvatten ej kostar

39
Q

Sociala bestämningsfaktorer för psykisk hälsa

A
  • fattigdom
  • Inkomst
  • Utbildning
  • Socialt isolerad
  • Rasism
  • Kön
  • Migration
40
Q

LÄs sida 33 i ebbas imorrn på tåget

A
41
Q

Vilka principer och handlingar är viktiga för att minska psykisk ohälsa i globalt perspektiv

A
  • Prevention och promotion
  • MHPSS
  • Primärvården
  • Förändrade perspektiv på psykisk ohälsa, edukation om att det är behandlingsbart
  • Fokus på vad man ska göra, inte allmänna mål
42
Q

hur kan man kämpa mot stigma?

A

Implementera offentlig autbildningskampanjer för att minska stigma kring psykisk ohälsa
- Uppmuntra folk att söak häjlp
- Engagera lokalsamhällemn

43
Q

vad tror många låginkomstländer om psykisk ohälsa

A

Många låginkomstländer tänker att det inte går att behandla

44
Q

Hur kan man bäst förstå sig på stigmat gällande psykisk ohälsa

A

en kombination av problem kopplade till
- Brist på kunskap
- Negativa attityder
- Exkluderande eller undvikande beteenden mot individer med psykisk ohälsa

45
Q

Vad är globala skillnader gällande stigmat

A
  • Stigman vidmakthålls i högre grad i utvecklingsländer, de har inte lika bra tillgång till behandling elelr kan inte betala
46
Q

Program som minskar stigma, vilka tre strategier följer dem

A
  • protest
  • utbildning
  • Kontakt
47
Q

Protest i program för att minska stigma

A

Protesthandlingar trycker på missuppfattningar av psykisk ohälsa

48
Q

Hur används utbildning i program mot stigma

A
  • Byta ut myter mot fakta
  • finns även mer riktade utbildningsstrategier
49
Q

Hur fungerar kontakt i i program mot stigma

A

Inkluderar interpersonal kontakt med personer som har upplevt psykisk ohälsa

50
Q

Vad säger Danae om programmen

A
  1. Viktigt att fokusera på en specifik sjukdom och inte psykisk ohälsa generellt
  2. Avinstitutionalisera psykisk vård
  3. Evidensbaserade interventioner, som familjeinterventioner eller stöd vid sysselsättning
  4. Anti-stigma interventioner följer de tidigare nämna tre stegen
51
Q

Vad är task sharing/shifting

A

Handlar om att omfördela arbetsuppgifter inom vård- hälsosystem från högutbildade yrkesutövare till mindre specialiserade medarbetare för att bättre använda tillgängliga resurser och förbättra vårdtillgången.
- Omfördelning av hälsorelaterade arbetsuppgifter
- Specifika uppgifter flyttas om lämpligtfrån kvalificerad till minder vkalificerad
- I effektiviserande syfte

52
Q

Vilken princip jobbar task sharing/shifting efter

A

SUDAR
- Simplify
- Unpack
- Deliver
- Available
- Relocate

53
Q

Vad är syften med Task sahring/shifting

A

Alla ska ha en god psykisk hälsa och ska upp det arbetet

54
Q

Hur används task sharing/shifting för att öka tillgången till psykisk hälsa

A
  • verktyg för att nå global psykisk hälsa
  • Lösning på behandlingsgapet, man frigör resurser
  • Psykisk hälsa för alla med hjälp av alla
55
Q

Exakt vad för goda konsekvenser kan task sharing/shifting ha?

A
  • förbättrad tillgång till vård
  • effektiviserat vårdsystem
  • Kapacitetsutbyggnad och kompetensutveckling
  • Kostnadseffektivt
  • Anpassning till lokala behov
  • Utmaningar och kvalitetskontroll
56
Q
A
57
Q
A
58
Q
A
59
Q
A

Psykologprogrammet T4 (8 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions