Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Psykologprogrammet T4 > Klinisk psykologi KBT > Flashcards

Klinisk psykologi KBT Flashcards

1
Q

The common-sense model

A

Event -> känsla

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

The cognitive model/principle

A

Event -> kognition -> känsla
- Det är tolkningen av event som är viktiga, inte händelserna själv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

The behavioural principle

A

Vad vi gör har en kraftig påverkan på våra tankar och känslor

  • Beteende är vitalt för att bibehålla eller förändra psykologiska tillstånd, utsätta sig för det de tycker är jobbigt, exponeringsterapi och arbeta med olika avslappning eller coping-tekniker
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

The continuum principle

A

Mental ohälsa konceptualiseras bäst som överdrivna normala processer

  • KBT anser att psykologiska problem kommer från överdrivna eller extrema versioner av normala processer, tillskillnad från andra som ser de som patologiska tillstånd. De är alltså på en del av ett kontinuum och inte en helt annan dimension.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka två ideer kan kopplas till continuum principle?

A
  • Psykologiska problem kan vem som helst få
  • KBT hör till terapeuter såväl som det gör till patienter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

There-how-and-now principle

A

Det är vanligtvis mer givande att fokusera på nuvarande processer snarare än det förflutna

  • Oftast kommer huvudfokuset inom KBT vara på det som händer i nuet. Fokus ligger på dem faktorer som just nu bibehåller problemet snarare än vad som orsakade det från första början. Såklart skiter inte KBT i bakgrunden dock
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

The interacting systems principle

A

Det är hjälpsamt att se problem som interaktioner mellan tankar, emotioner, beteende och fysiologi samt den miljö som en person befinner sig i

Problem borde ses som interaktioner mellan olika system inom en person och deras miljö, dessa system är föjande:
- Kognition
- Affekt eller emotion
- Beteende
- Fysiologi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

The empirical principle

A

det är viktigt att starkjt utvärdera våra teorier och behandlingar

Vi ska rigoröst utvärdera teorier och behandlingar, använda vetenskapliga bevis snarare än kliniska anekdoter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

för vad är den empiriska principen viktig?

A
  • vetenskapligt
  • Etiskt
  • Ekonomiskt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

the interpersonal principle

A

Vi arbeter med en informerad och aktiv person vi överväger och formulerar dynamiska aspekter av vår relation

  • KBT fostrar en miljö som tillåter de att arbeta tsm med patienten, som ska delta med full kunskap och tillåtelse.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad för andra typer av kognitioner finns mer än de vi kan uttrycka med ord?

A

Kognitioner som väcker eller använder bilder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Automatiska tankar, ATs

A

Beskriver en ström av tankar som nästan alla vi kan märka av om vi fokuserar på dem.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Negativa automatiska tankar, NATs

A

Ofta fundamentala för KBT
- Negativt betingande appraisals eller tolkningar
- Mening som vi tar från det runt om oss eller inom oss
“oh nej jag fuckar upp” “oj va jobbig jag är han kommer lämna mig”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Core beliefs

A

Representerar en persons “bottom line”.
Deras fundamentala tankar om sig själva, andra, världen generellt eller framtiden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad finns för olika karaktärsdrag gällande core beliefs?

A
  • Ofta inte direkt medvetna
  • Manifesteras som generella och absoluta utsagor:
    “jag är dålig” “man kan inte lita på andra”
  • Lärs ofta tidigt i livet som ett resultat av upplevelser i barndomen
  • bemöts generellt sett inte i short-term terapi for fokala problem som ångest och depression
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Underlying assumptions/underliggande antaganden

A

Kan ses som något som ligger mellan core beliefs och ATs.
UA
- De utvecklas som svar på våra core beliefs och referreras ofta till dysfunktionella antaganden då de backfire och hindrar ist för att hjälpa personen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Jämför Core beliefs och underliggande antaganden/underlying assumptions

A

Core beliefs ger oss våra fundamentala perspektiv medan UA kan ses som regler för att leva. UA tar ofta form if “om… såå…” påståenden, eller som borde eller måste påståenden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Så vad är de tre delarna av levels of cognition

A
  1. core beliefs
  2. Underliggande antaganden, UA
  3. Automatiska tankar ATs
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Karaktäristika i kognitioner för olika problem i KBT, vad menas med detta?

A

Moderna KBT teorier ser karaktäristiska former av kognition associerat med specifika typer av problem.
Ex depression, då är deprimerade personer mer sannolika att ha karaktäristiska innehav som negativa tankar om sig själv och andra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad för typ av kognitiva karaktärsdrag är vanligast för depression?

A
  • Negativ syn på sig själv och världen generellt, samt framtiden
  • Jag, världen är dålig framtiden kommer också va dålig
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

vad är typiska karaktärsdrag för kognitioner hos folk med ångest?

A
  • En bias som leder till överskattning av hot
  • Och/eller att underskatta ens förmåga att hantera det
  • detta utrycker sig olika för olika ångestsyndrom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad för kognitiva karaktärsdrag kopplas till ilska?

A
  • Tankarna är ofta om andra och deras beteende som orättvisa
  • Att andra bryter något typ av explicit eller implicit regler
  • Eller att de har fientliga intentioner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Generiska KBT modellen för problemutveckling

A
  1. Upplevelse
  2. Upplevelse leder till tro och antaganden
    2b. Kritiska incidenter eller utlösande händelser spelar in med 2
  3. Kognition, tankar, tro etc
  4. Affekt, emotionella tillstånd
  5. Fysiologi, kroppsliga tillstånd
  6. Beteende, vad man säger och gör

ALLA 3or spelar in på varandra pch påverkar varandra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

The behavioural system

A

Vad folk gör eller säger som direkt kan observeras av andra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

The cognitive system

A

Vad en person tänker, fantiserar och tror

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Det affektiva systemet

A

En persons känslor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Det fysiologiska systemet

A

Det som händer med kroppen, autonomisk upphetsning eller förändrad apptit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

automatiska tankar, ATs, sammanfattande förklaring

A

Specifika tankar som uppkommer spontant i olika situationer , de kan ha negativ påverkan på humör och de är relativt tillgängliga för medvetande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

UNderliggande antaganden UAs, sammanfattning

A
  • regler för att leva
  • Guidar beteende och förvätntningar i olika situationer
  • Är ofta conditional, om… såå…
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Core beliefs sammanfattning

A

Väldigt generella antaganden om sig själv och framtiden över en bred mängd situationer. Ofta inte direkt medvetna beliefs

29
Q

Sammarbete/collaboration inom KBT

A

KBT är fundamentalt ett sammarbetes projekt.
- Både terapeut och patient är experter inom sina egna områden
- Introduktionen brukar ofta involvera ett uttalande om patientens kritiska roll

30
Q

Struktur och aktivt engagemang inom KBT

A
  • Viktig med struktur inom KBT, början av varje session sätter man en explicit delad agenda
  • Aktivt engagerad med patienten, kan ex prata mer än i vissa andra terapier
31
Q

Vad menas med tids-begränsad och kortfattad gällande KBT? Hur bestämst längden? Vad säger evidens om längden?

A
  • KBT finnes ofta attraktiv eftersom den är kortfattad.
  • Alltså nånstans mellan 6-20 sessioner
  • Längden på terapin bestäms ofta av begränsade resurser/resurser, tester gällande problematiken osv
  • Bevis menar på att längre behandling inte nödvändigtvis ger bättre resultat
32
Q

Empiriskt tillvägagångssät inom KBT

A
  • KBT trycker väldigt hårt på att använda empirisk kunskap
33
Q

Förklara hur KBT är problemorienterad?

A

KBT identifierar vilka problem som är permanenta för patienten.
- Sedan fokuserar man på att få bort eller reducera dem
- Problem beskrivs specifikt inte på den generella nivån för diagnostik

34
Q

Beteende metoder inom KBT

A

Beteende interventioner är nödvändiga inom KBT. Många uppgifter som ges till patienter är just beteende uppgifter och experiment
- Dessa används för att pröva nya möjligheter och perspektiv som tagits fram under sessionerna

35
Q

In vivo work

A

KBT terapeuter tar ofta ut terapin utanför kontoret till den riktiga världen
- Underlättar bedömning
- För att göra ett beteende experiment
- Om något försöker med ett jobbigt beteende kan det vara skönt att ha dig där som stöd

36
Q

Vad ska en summering i KBT innehålla?

A
  • Känslorna patienten beskriver
  • Betydelsen av en händelse eller situation för patienten
  • Detta ska inte vara en tolkning av det patienten säger, bättre att använda patientens egna ord
36
Q

Summering och feedback inom KBT

A
  • KBT använder sig frekvent av summering och feedback under sessioner
  • Ett sätt att hålla agendan i fokus
37
Q

Vad är några vanliga myter om KBT

A
  • Terapeutisk relation är inte viktig i KBT
  • Det är väldigt mekaniskt, applicera lösning X för problem Y
  • KBT handlar om positivt tänkande
  • KBT skiter i det förflutna
  • KBT skiter i tankar och känslor
  • KBT är för simpla problem inte komplexa
  • KBT går snabbt att lära sig och är enkelt att utföra
38
Q

Vad är viktigt vid bedömning och formulering inom KBT?

A

Klienten ska få en god beskrivning av sitt problem, vad som triggar det och vad som bibehåller det

  • Bra att be klienten samla in data om deras problems natur
  • Kan vara bra att kolla på utlösare för specifika tankar, beteenden eller känslor, hur de relaterar till varandra etc
  • Att ge en baslinje som problem kan jämföras mot, ex för att mäta frekvens elelr allvarlighet av et tproblem
39
Q

Vad gör man efter bedömning och formulering? alltså vad är viktigt under behandlingen?

A
  • Testa nya beteenden, sätt att tänka och att interagera
  • Sedan bedöma vad för inverkan det hade
40
Q

Vad för typ av frekvens info kan man samla in?

A
  • Antal självkritiska tankar
  • Hur många gånger man gör nåpt, ex kollar låset
  • Antal toapapperrullar på en veecka
  • Hur ofta svär
    -hur ofta tvätta händerna
41
Q

Vilka aspekter är viktigt då du gör mätningar på din patient?

A
  • Enkelhet, be inte klienten göra för mycket/avancerat
  • Överväg, mätningar i olika system
  • relevans, fråga bara efter info som faktiskt kommer spela roll för behandlingen
  • Specifika och tydligt definierade mål för mätningen
  • Tydliga, simpla och dokumenterade instruktiuoner
  • Använd känsliga och meningsfulla mätningar
  • Erbjud hjälp för insamlingen
  • Träna klienter i att ex fylla i enkäten
  • Samla data så nära in på eventet som möjligt
42
Q

Vad för sorts info kan man samla in?

A
  • Frekvens för något
  • Varaktighet för händelse eller upplevelse
  • Självskattningar
  • Dagböcker
  • Enkät
43
Q

Varaktighet info ex

A
  • Tid ägnat till att kolla kroppen
  • Tid man åkt själv för någon med agorafobi
  • Tid man kan fokusera, för depression
44
Q

Självskattningar ex

A

Skatta ångest, tvång etc

45
Q

Vad är bra med dagböcker som mått?

A
  • man kan kombinera olika mätningar
  • Se olika länkar mellan olika aspekter av problem
  • Som relation mellan problem och specifika utlösare
45
Q

Vad är bra med enkäter och vad kan va sämre?

A
  • De kommer ge dig resultaten för relevanta grupper som ex normal-populationen
  • Dock kanske inte lika känslig mätning som andra skattningar
46
Q

Vad är viktigt för att ta vara på datan man samlar in?

A
  • UNdersök den noggrant för att se vad den säger om hypotesen
  • ex gör en graf över flera resultat för patienten
47
Q

Vad kan det innebära om mätningar uppvisar förhöjd eller statisk nivå ångest?

A

Det behöver inte nödvändigtvis vara dåligt. Tvärtom ofta! Det kan representera förbättring eftersom patienten faktiskt gör mer, tar mer risker, pushar sig själv trots att dessa situationer framkallar ångest!
Eftersom detta kan ses som negativt är det viktigt att det diskuteras och revideras, det är ett tecken på minskat undvikande.

48
Q

Vad kan det finnas för problem då vi samlar in data om våra patienter?

A
  • patienten uppskattar inte dess potentiella värde
  • Kan inte skriva eller läsa
  • ## En enkät kan ha dålig reliabilitet eller validitet
49
Q

Dubbelkolla summering på sida 130 tack

A
50
Q

Vilka är de saker som återkommer genomgående under behandlingen?

A
  • Agenda-setting
  • Self-monitoring
  • Hantera bakslag
  • Uppdatera formuleringen
51
Q

Agenda setting, vad är bra med det?

A
  • Tillåter dig och patienten att prioritera problemen som ska addresseras vid given session
  • främja den struktur som är typisk för KBT
  • Hjälpa båda er hålla fokus på relevanta problem
  • Hjälpa till att engagera patienten som aktiv deltagare i sin egen behandling
52
Q

Vilka saker inkluderas oftast i agendan?

A
  • Kort genomgång av saker som hänt senaste veckan
  • Genomgång av förra sessionen
  • Bedömning av nuvarande humör/mående
  • Genomgång av hemläxor
  • Sessionens huvudsakliga fokus
  • Läxor/uppgifter
  • Feedback
53
Q

Ofta finns bara ca 35-40 min av en session tillgängligt för att prata om dagens huvudfokus, detta innebär att man ofta måste förhålla sig till max 2 saker, hur bestämmer man vad som ska inkluderas?

A
  • riskaspekter gällande patienten eller andra, inkluderar barn
  • Akuta problem som jobbförlust, oundviklig tenta
  • Nivå av bekymmer/ångest
  • Centralitet till formuleringen
  • Potential för förändring
  • relevans för något som måste läras
  • Om problemet kan lösas med hjälp av nån annan utanför terapin
54
Q

Vad är vanliga svårigheter när man gör sin agenda-setting

A
  • Sätter en vag agenda
  • Ha med för mycket på agendan
  • Inte prioritera vilka saker som ska tas med
  • Hantera problem omoget/för tidigt
  • Inte få genuin input från klienten
  • Missförstå innebörden av ett problem för klienten
  • Gå på problem som inte finns på agendan utan att diskutera det först
  • Hoppa mellan ämnen från sessio. till session utan at få closure
    s.259
55
Q

Varför är det så viktigt att patienter får och gör läxor/uppgifter?

A
  • Evidensbaserat att det hjälper
  • Tiden mellan är så viktig, viktigt att den tiden spenderas till behandlingen och att förbereda för nästa session
  • Lära sig hantera på egen hand
56
Q

Ofta gör inte patienter sina läxor och det är viktigt att utforska vad det beror på. Vilka principer används för att öka sannolikheten för att läxor görs?

A
  • Läxorna bör följa logiskt ur vad som togs upp under sessionen, kan gärna göras under session om det passar
  • Läxorna bör va relevanta för problemet och anses vara relevanta av patienten själv
  • Viktigt att ha i åtanke att din patient har ett liv utanför terapin också, finns gränser för vad man kan förvänta sig att de klarar göra
  • Läxor ska vara planerade i detalj,vad ska göras, när,var, med vem etc
57
Q

Vad är ytterliggare 4 aspekter viktigt för när man gör läxor till patienter?

A
  • Läxor ska inte gå att missslyckas med, utan ska ses som hjälpsam information oavset resultat
  • Ge de relevanta resurser, som en dagbok är läsmaterial
  • De läxor man går med på bör skrivas ned
  • Läxgenomgång bör alltid inkluderas i agenden under den följande sessionen
58
Q

Vad är viktigt att tänka på vid genomgång då en patient genomfört läxorna?

A

Då bör materialet gås igenom väldigt noggrant

59
Q

I början av en behandling kan det verka som att patienten inte är så engagerad, vad är viktigt då?

A
  • Hjälper att förstå denna uppplevda motvilja istället för att attribuera till något som “låg motivation”
  • Man ska göra försök att analysera det utifrån, tankar, känslor, beteenden osv så att ideer kan följa
60
Q

Vilka möjligheter bör has i åtanke då det i början av en behandling verkar som en patient har någon form av motvilja för behandlingen?

A
  • Ambivalens kring förändring, vilket steg av förändring är din klient i?
  • inkorrekta förväntningar kring behandlingen, vanligt hos dem som haft andra psykologiska behandlingar elelr dåligt förtroende för KBT
  • bristande förståelse eller acceptans för formuleringen
  • Hopplöshet

SIDA 266

61
Q

Vad är en distinktion mellan BEs (beteende experiment)

A
  • BEs där patienten är en aktiv deltagare, går ut och aktivt gör något som genererar information - ofta något som skiljer sig från dess vanliga beteende
  • BEs där patienten observerar olika händelser eller samlar redan befintliga evidens snarare än att aktivt göra något annorlunda
62
Q

vad är ett exempel som observationella experiment kan vara/göra

A

Ex så kan patienten observera terapeuten göra något för att se att det inte är så farligt

62
Q

Hur fungerar det när man avslutar terapin inom KBT?

A
  • Väldigt lätt om det blivit goda resultat, målen var tydliga etc
  • Viktig att gå igenom hur man hanterar återfall
  • Kan vara bra att ta fram en blueprint för hur patienten ska hantera situationer i framtiden, baseras i det arbetet ni redan gjort
63
Q

När kan fysiska strategier som relaxering vara användbart?

A

När de fysiska symtomen för ångest förhindrar prestation eller sessionen osv.
Då den fysiska aktiviteten blir distraherande, obehaglig etc.

64
Q

Vad för problemen kan uppkomma då man arbetar med anxious/ängsliga klienter?

A
  • Self-fulfilling prophecies kognitiva, ofta kan de mentala effetkerna av ökad ångest komma i vägen för tänkande
  • Self-fulfilling prophecies fysiska, ex då ångest gör det svårt att prata, man skakar när man skriver in public etc sådant beskrivs av patienten
65
Q

Theory A versus Theory B startegy

A

Erbjuda möjligheten att testa två motsatta BEs, en “det är fara” och en “Jag oroar mig för mycket för fara”.
Viktigt att inte ta ställning och säga att patienten har fel, utan uttryck jag förstå, ja absolut det kan va rätt men kan det inte också finnas en annan möjlighet.

66
Q

Under en supervision session/överakande elelr handledande session

A
  • Agenda setting, vad dagens huvudsaker, hur ska vi dela upp den tillgängliga tiden
  • Bridging items, finns det något att ta med från förra sessionen? Uppföljande info? osv
67
Q
A
68
Q
A

Psykologprogrammet T4 (8 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions