Prematuritet Flashcards
när räknas man som prematurt född, och vilka olika grupper av prematura barn finns det och i vilka veckor föds de?
prematur: innan vecka 37
PT (preterm) vecka 33 - 36
VPT vecka 28 - 32
EPT innan vecka 28
i sverige har vi ett nationellt uppföljningsprogram för prematura barn. Vad är målet med uppföljningprogrammet och eventuella problem med det?
målet med programmet är att tidigt kunna identifiera olika typer av problematik och riskfaktorer hos barnen för att kunna sätta in tidiga åtgärder. exempelvis vill man identifiera
- misstänkt eller klar CP
- nedsatt hörsel eller syn
- barn med bristande tillväxt
problem: inget uppföljningsprogram efter att barnen har börjat i skolan, trots att problemen i många fall kvarstår.
vilka barn är de som har risk för utvecklingsstörningar?
- prematurt födda
- låg födelsevikt
vad har prematura barn för problemområden?
när ett barn är fött prematurt är alla system omogna, speciellt lugnorna kan vara underutvecklade och barnet kan behöva ligga i kuvös och ha svårt att andas själv. barnet kan få kvarstående problem med andningen, som exempelvis astma och problem vid förkyldningar. immunförsvaret är också omoget och barnet löper högre risk för att drabbas av olika infektioner.
Risk för utvecklingsstörningar ökar med en låg födelsevikt. För tidigt födda barn delas också in i tre grupper enligt deras
födelsevikt, vilka är dessa?
födelsevikt under 2500g, låg
LBW (low birth weight)
födelsevikt under 1500g
VLBW (very low birth weight)
födelsevikt under 1000g
ELBW (extremly low birth weight)
Vad är ROP (retinopathy of prematurity)
en ögonsjukdom som drabbar för tidigt föödda barn. Onormal utveckling av blodkärlen i näthinnan kan leda till synedsättning eller blindhet om det ej behandlas. tidig diagnos och behandling kan förhindra allvarlig synnedsättning. riskfatorer är födelsevikt och gestationsålder.
vad är PVL (periventricular leukomalacia) , vad är det för hjärnskada man har fått och vilka problem kan uppstå pågrund ut av den? hur har skadat uppstått?
vilken är den största riskgruppen?
PVL = skada av den vita substansen i hjärnan som finns runt hjärnans ventriklar. Denna vävnad, som kallas för periventriculär vävnad, är viktig för att överföra nervsignaler till olika delar av hjärnan.
orsakas oftast av bristande blodflöde och syretillförsel till hjärnan. lågt blodtryck (vanligare hos prematura barn) och syrebrist under förlossning
både fetuses och nyfödda kan få PVL, men prematura barn är den största riskgruppen. en tilläggsfaktor är också låg födelsevikt. NBW = 5%, ELBW = 20-25%
associerade problem;
- Cerebral pares
- Epilepsi
- motoriska problem (fin+grov)
- nedsatt syn och hörsel
- inlärningssvårigheter, adhd och beteendeproblem.
vad finns det för två olika typer av PVL
lokal och diffus pvl.
lokala skador på vit substans som ofta förekommer nära runt hjärnans ventriklar, skadorna är oftast små.
diffus pvl är skadorna mer spridda över den vita substansen i hjärnan och innebär att en större mängd järnvävnad har påverkats, och skadorna kan vara mer omfattande.
vilken typ av pvl är sämst och varför
om skadan är stor och diffus och utbredd i hela hjärnan blir det svårare för hjärnan att kompensera för skadorna, vilket man kanske hade kunnat göra ifall pvl var lokal.
skador i PVL verkar ligga mer mot en “ström” än en annan, vilken
PVL skador verkar ligga mer mot dorsal stream. “where pathway” = sämre spatial perception.
trots att fler och fler prematura barn idag överlever pga förbättrad lungvård så är……
antalet hjärnskador fortfarande samma.
vad finns det för etiskt dilemma när det gäller prematura barn
vi har fått bätte och bättre teknik och kan idag rädda fler barn än tidigare. etiska dilemman uppstår dock för vissa barn, speciellt extremt prematura barn.
resurser: intensivvård för prematura barn är extremt resurskrävande, och chansen för överlevnad är låg och risken för utvecklingsstörningar är stor. det kostar även samhället mycket att ta hand om människor med utvecklingsstörningar senare genom livet.
drägligt liv: finns det en skyldighet att ge alla barn en chans att överleva, eller bör man ta hänsyn till barnets livskvalité efter födseln. hur mycket värde ska vi tillskriva ett liv om barnet sannolikt kommer leva med allvarliga fysiska och eller intellektuella funktionsnedsättningar.
vad är det psykologer försöker studera när man jobbar med prematura barn?
undersöka vilka mekanismer som ligger bakom att en viss problematik utvecklas för att kunna predicera att en viss problematik ska utvecklas. vi vill finna prediktörer för framtida problematik. exempelvis har man sett att problem med motorik tidigt kan ge upphov till en kaskadeffekt som ger upphov till perceptuella problem senare i utvecklingen.
vi kan inte alltid predicera ett barns utveckling genom en enskild bedömning, varför
man har sett att vi kan upptäcka fler kognitiva problem vid 6.5 års ålder än vid 2.5 års ålder. hur barnet ligger till i utvecklingen vid 2.5 års ålder kan därmd inte predicera exakt hur det kommer gå - problematiken kan uppstå senare.
berätta om expresstudien
longitudinell studie som undersökte barn födda innan vecka 27.
såg att på WISC kommer prematura barn vid 6.5 års ålder i genomsnitt prestera en standardavvikelse under genomsnittet. slår man ihop att man ligger en standardavvikelse under genomsnittet i många områden kommer detta att påverka barnet mycket.
funktioner som var nedsatta: resonemang som byggs på visuell perceptionsförmåga.
generellt sätt hade barnen en suboptimal prestande
