Ångest & Depression

Question 1

skillnad mellan rädsla och ångest, psykologiskt

Answer 1

rädsla = omedelbar reaktion
ångest = dåtids/framtids-orienterat tillstånd.

Question 2

rädsla kan resultera i en ökad aktivering av sympatiska nervsystemet, vad händer då? vilka viktiga hjärnområden är involverade i rädsla?

Answer 2

viktiga hjärnområden vid rädsla: amygdala & hippocampus.

vid ökad sympatikusaktivering får vi

• dilaterade pupiller
• ökad hjärtfrekvens
• minskad salivproduktion
• ökad frisättning av adrenalin och glukos

Question 3

vilken fysiologisk stressrespons är ångest kopplad till? vilka viktiga hjärnområden är involerade vid ångest?

Answer 3

HPA = kortisolutsöndring vilket är ett stresshormon som ökar vakenhet, uppmärksamhet och ger energi.

amygdala hippocampus

binjurebarken

Question 4

rädslor är vanligt under uppväxten, när är de abnormala?

Answer 4

rädslor är vanliga under uppväxten, 75% av barn är rädda för något. Men det som barn är rädda för varierar med ålder. Ett barn på 1-3 är rädda för separationer och djur, medan man vid 12-18 är rädd för socialt misslyckande och krig. Detta hänger ihop med barnets kognitiva utveckling där vi med åldern går från ett abstrakt till konkret tänkande, och detta speglar sig i vad vi är rädda för.

Rädsla ej normalt om den är ovanligt för åldern. Ex 18 åring med separationsångest. Eller om den är extremt stark osv.

Question 5

när börjar barn utveckla separationsångest? när är den som starkast och vid vilken ålder avtar den? vad är separationsångest i barndomen en riskfaktor för?

Answer 5

börjar utvecklas vid 9-12 månader, som starkast vid 13-20 månader och avtar sedan.

separationsångest i barndomen är riskfaktor för fortsatt eller senare uppkommen stark rädsla vid separation eller framtida separation. Det är också en riskfaktor för framtida ångeststörningar.

Question 6

hur defineras ångestsyndrom enligt dsm

Answer 6

• stark och maladaptiv rädsla
• som är oproportionelig till situationen
  och orsakar funktionsnedsättning

Question 7

när debuterar de flesta ångeststörningarna, vilka är är undantaget för normen?

Answer 7

de flesta ångeststörningar utvecklas i tonåren eller tidiga vuxenåldern eller senare än så. med undantag för social fobi och specifik fobi som utvecklas tidigare.

Question 8

mindre barn kan oftast inte verbalisera sin ångest och förstår inte heller vad de är som dem upplever. hur kan man se ångest hos så här små barn?

Answer 8

1. oro över prestationer, perfektionism
2. muskelspänningar, ont i magen, känner sig sjuk
3. starka utåtagerande reaktioner: vredesutbrott

Question 9

vilken typ av kontinuitet ser vi hos barn med ångestsyndrom? alltså hur utvecklas ångestsyndrom vidare genom barnets liv om man har det i tidig ålder.

Answer 9

det finns stöd för två olika typer av kontinuitet hos barn med ångestsyndrom.

Heterotyp utveckling:
Ångestsyndrom predicerar annant ångestsyndrom
(Gad, social fobi)

Homotyp utveckling:
Ångestsyndrom predicerar samma ångestsyndrom
(Separationsångest, specifik fobi).

Question 10

vad finns det för teori som förklarar varför kontinuuiteten hos barn med ångestsyndrom både kan vara heterotyp och homotyp?

Answer 10

Man förklarar att kontinuuiteten ser ut som den gör genom att ge att kontinuuteten beror på två faktorer.

Primär faktor:
dysreglering av ångestrespons och negativ affekt vilket ger oro, undvikande och somatiska symptom (alltså barn med ångest får en ökad sårbarhet för ångest och stress och svårare att reglera sin ångest, och lättare att känna av somatiska symptom)

Sekundär faktor:
Normativa utmaningar
Alla människor stöter på utmaningar när vi växer upp, exempelvis är puberteten en tid med mkt utmaning

Question 11

hur interagerar primära och sekundära faktorn?

Answer 11

primära faktorn är relativt stabil över tid (kan tänka sig den som en slags genetisk sårbarhet). Normativa utmaningar skiftar i intensitet under utvecklingen och interaerar med den primära faktorn.

Question 12

hur defineras depression enligt dsm?

Answer 12

9 olika symptom. man ska ha haft minst 5 av symptomen under en 2-veckors period. Minst ett av symptomen ska vara

1. Nedstämdhet
2. Minskat intresse eller glädje

som orsakar lidande och nedsättningar för den drabbade.

Question 13

beskriv hur depression kan se så olika ut mellan individer?

Answer 13

som sagt, man behöver endast ha 5 av 9 symptom vilket ger 227 olika kombinationer av symptom. Och hela 945 kombinationer om man tar hänsyn till motsatta symptom (tex. viktnedgång vs viktuppgång).

Question 14

hur brukar depressiva symtom uttrycka sig hos barn och unga från
1. förskoleåldern
2. skolåldern
3. ungdomen

Answer 14

1. Förskoleåldern:
   - Verbaliserar inte alltid sina tankar och känslor
   - Anhedoni: bristande glädje i lekar
   -Irritabilitet, sömnsvårigheter
2. Skolålder:
   -sänkt stämningsläga
   - låg självkänslöa, självkritik och skuld
   - låg motivation/njutning, utåtagerande och aggressivt beteenden
3. Ungdomen:
   -Verbaliserar ofta
   - Humörsvängningar, negativitet, hypersomni, ökad aptit
   -Anhedoni

Question 15

vad finns det för medierande faktor i depression

Answer 15

det finns en medierande effekt av tonåren. rätt behandling och stöd till tonåring kan minska risken för att drabbas som vuxen. ju tidigare man kan identifiera problematik med ångest och depression desto bättre - generellt sätt.

Question 16

vad finns det för kontinuuitet när det kommer till depression?

Answer 16

depression i barndomen är associerad med

1. ångestsyndrom i ungdomen
2. depression i ungdomen
3. 40/70% utvecklar annan form av problematik

även här finns det stöd för hetero och homotyp kontonuiitet.

depression i barndomen är också associared med depression i vuxenlivet, men det kan finnas en mediarnade effekt av tonråen.

Question 17

hur många procent av deprimerade lider också av någon form av ångest?

Answer 17

ca 25-50%

Question 18

vilka modeller kan förklara varför det finns så stora likheter mellan ångest och depression och alltså förklara varför det finns en så stor komorbiditet mellan de två olika sjukdomarna?

Answer 18

Tripartite model of emotion (Clark & Watson 1991)

Rothbarts temperamentsmodell

Question 19

Beskriv tripartite model of emotion. vilka nya kategorier för psykiska sjukdomar föreslår den?

Answer 19

det finns

en gemensam dimension Å & D= negativ effektivitet. (lätt att känna negativa känslor)

specifikt för Å = fysiologisk hyperarousal

specfikt för D = låg positiv affekt

enligt denna modellen menar man att man instället för ångest och depression kan klassa in symptomen i nya kategorier utifrån deras resultat på de olika dimensionerna

1. gad och depression (negativ affekt, låg positiv affekt)
2. rädslorelaterade ångestsyndrom (panik, social ångest, specifik fobi, separationsångest)

Question 20

rothbarts temperamentsmpodell är en annan modell som försäker förklara den höga komorbiditeten mellan ångest och depression. Fötklara denna modell och används begreppen affektiv reaktivitet och relgering i din förklaring.

Answer 20

modellen fokuserar på hur individuella skillnader i temperament påverkar beteende och känslomässiga reaktioner.

delar upp temperament i olika koncept:

1. affektiv reaktivtet (positiv eller negativ)
   handlar om individens tendens att reagera på emotionella etimuli, personer med positiv affektivitet har en tendens åt glödje, aktivitet och närmande. medan individer med negativ affektivitet har tendens åt ledsamhet, ilska, rädsla och undvikande.
2. effortful control (hög eller låg)
   handlar om att kontrollera impulser och modulera känslomässiga reaktioner. skifta uppmärksamheten
3. inhiberat beteende:
   rädsla oro och undvikanden. beteendemässiga blyga, rädda och försiktiga. Fysiologiskt ökad arousal vid vila, högre hjärtfrekvens osv. ökad aktivitet i amygdala

ångest =
hög negativ affektivitet
låg effortful control
inhiberat beteende
depression =
hög negativ affektivitet
låg effortful control
låg positiv affektivitet

Question 21

inhiberat beteende är en riskfaktor för ångest och depression men också specifikt…

Answer 21

social fobi

hälften av barn med temperamentet inhiberat beteende (BI) utvecklar social fobi.

Question 22

säg 1 riskfaktor och 2 skyddsfaktorer för social fobi

Answer 22

riskfaktor: stark rädsla för osäkra hot i tidiga tonåren

skyddsfaktorer: uppmuntrande föräldrar, möjligheter för barnet att ta del av nya situationer

Question 23

ungefär hur många procent av uppkomsten till ångest och depression tros bero på genetiska förutsättningar? varför är det komplext att ge en sådan siffra?

Answer 23

30-50%

det är svårt att uppskatta exakt eftersom att det sk. polygenetiska tillståndet pekar på att alla våra egenskaper påverkas av en rad olika gener och signalsubstanser. vi kan inte ta ut en depressionsgen.

Question 24

vilka tydliga fysiologiska grejer är kopplade till uppkomsten av ångest och depression?

Answer 24

1. nedsatt funktion av hpa-axeln
2. serotoninrelaterade gener
3. mindre neurotrofin = nedsatt plasticitet.

Question 25

seratonin är inblandad i många olika system och påverkar bland annat…

Answer 25

matlust
humör
sexlust
sömn

Question 26

minskar serotonin signalering kan öka risken för depression och ångest. hur har man sätt detta?

Answer 26

man har sett att om man har en kort 5HTTLPR-allel vs om man har en lång allel så har man högre risk för dep och ångest. detta är för att detta är en gen som kontrollerar serotonin transporter, alltså hur synapser absorberar utsöndrat serotonin. är denna allel kort leder det till en minskat serotonin signalering och därför kan man alltså koppla ihop en minskad serotonin signalering till en ökad risk för ångest och depression.

Question 27

varför kan man inte helt enkelt säga att ångest och depression kan förklaras av kemisk obalans?

Answer 27

1. patienter har ofta normala nivåer av signalsubstanser
2. att höja/sänka ex. serotonin har inte en omedelbar effekt på humör (trots att srri börjar verka i receptorn efter några dagar) så tar det flera veckor innan patienten kan se skillnad.

men, nedsatt absorbering av serotonin kan vara en delvis förklaring.

Question 28

vad är neurotrofin?

Answer 28

ett viktigt protein som är involverad i tillväxt, differentiering och underhåll av neuroner. Alltså, en viktig komponent för att bevara hjärnans plasticitet

Question 29

vad finns det för samband mellan neurotrofinnivåer i hjärnan och ångest/depression?

Answer 29

vid ökad stress får vi en ökad kortisolutsöndring som kan leda till lägre nivåer av neurotrofin. Vid depression/ångest ser man också lägre nivåer samt sämre förmåga till inlärning.

Question 30

hur beteer sig sensistiva vs icke-sensisitva föräldrar. och vad är viktigt att komma ihåg när det kommer till parenting styles?

Answer 30

sensitiva föräldrar (=skyddsfaktor): lyhörda för barnets behov utgår från barnets signaler

icke-sensitiva föräldrar:
inte lyhörda: har svårt att utgå från barnets signaler (tex. överinvolverad eller aversiv förälder.
- konflikter i hemmet och föräldrars bortgång är också riskfaktorer

dock viktig att komma ihåg är att det är ett transaktionellt förhållande där förälder påverkar barnet och barnet påverkar föräldern.

Question 31

föräldrasensitivitet och hur det påverkar barnet kan sättas in i en triangulär modell där alla delar påverkar varandra och påverkas av varandra. vilka är de tre komponenterna?

Answer 31

1. föräldrasensitivitet
2. emotionsreglering
3. anknytning

Question 32

vanvård i barndomen kan få aversiva effekter, beskriv dessa?

Answer 32

vanvård har varit förekommande i barndomen hos flera olika patientgrupper bla.

1. 45% av barn med psykiatrisk problematik
2. 30% av vuxna med psykiatrisk problematik
3. vissa studier attribuerar 50% av alla fall med depression och ångestsyndrom till vanvård i barndomen.

Question 35

beskriv hur ångest och depression ser ut före puberteten vs i och med puberteten

Answer 35

före puberteten:
- ångestsyndrom vanligare än depression där separationsångest och specifik fobi är vanligast

i och med puberteten:
- ångestsyndrom och depression är lika vanliga och social ångest, GAD och paniksyndrom ökat. depression och paniksyndrom blir vanligare hos kvinnor.

Question 35

i puberteten sker stora förändringar, inom vilka 4 områden?

Answer 35

1. hormonnivåer
2. sociala krav
3. emotionalitet
4. kognitiva förmågor (abstraktioner och generaliseringar)

Question 35

att bli utsatt för vanvård i barndomen är kopplat till…(3 grejer)

Answer 35

1. avvikande kognitiva förmågor (sen språk, inlärning)
2. avvikande emotionell utveckling (låg självkänsla, ilska)
3. avvikande relationer (beroende till personer alt inga kamrater)

denna avvikande utveckling är starkt kopplad till depression, ångest och PTSD.

Question 36

vad är något som kan förklara till att många utvecklar ångest (särskilt socialt ångest i puberteten)?

Answer 36

((((sensitiv period med stark utveckling av pfc och ökade nivåer av könshormon.))))

fokus flyttas från relationer inom familjen till relationer med jämnåriga utanför familjen.

Question 37

kvinnor löper en större livstidsrisk för att utveckla både depression och ångest under livsloppet. detta uppstår som små skillnader i barndomen som sedan blir större med åldern. nämn 3 föreslagna förklaringar till detta.

Answer 37

1. fler negativa händelser: kommentar om utseende, övergrepp eller annat trauma
2. kvinnor upplever färre valmöjligheter, relaterat till “silencing the self”
3. större stigma för män

Question 38

människor med ångestsyndrom upplever två typer av bias vilka?

Answer 38

uppmärksamhetsbias: skiftar uppmärksamheten lätt till hotfulla eller skrämmande stimuli

tolkningsbias: tolkar tvetydiga stimuli som skrämmande (ex. neutrala ansikten)

Question 39

vad innebär den kognitiva traiden i depression?

Answer 39

ett tankemönster som människor med depression fastnar i där man tänker att man är

1. värdelös
2. hjälplös
3. hopplös.

Question 40

nämn 5 riskfaktorer för depression och ångest, som inte är att man har haft det i barndomen

Answer 40

1. låg socioekonomisk status
2. låg utbildning hos föräldrar
3. boende i våldsamt område = ökad utsatthet för kriminalitet
4. livstress
   5 diskriminering och rasism.