Prematuritet Flashcards
Vilka grupper delas för tidigt födda barn in i?
Vecka det föddes i:
1. Barn födda förtidigt, PT (preterm) - barn födda mellan v.33-36
- Födda mycket förtidigt, VPT (very preterm) - födda mellan v.28-32
- Extremt mycket för tidigt född, EPT (extremely preterm) - födda innan v.28
Födelsevikt:
- Barn med födelsevikt under 2500 g, låg födelsevikt, LBW (low birth weight)
- Barn med födelsevikt under 1500 g, mycket låg födelsevikt, VLBW (very low birth weight)
- Barn med födelsevikt under 1000 g, extremt låg födelsevikt, ELBW (extremely low birth weight)
Varför behöver vi veta mer om för tidigt födda barn?
Förbättrad perinatal vård leder till att allt fler barn som är födda prematura överlever
I Sverige föds ca 5500 innan v.37, av de ca 500 mellan v.22-26
Nu ca 100 000 barn mellan 0-18 år
Jobbar vi som psykologer i kliniken, skolan, kopplat till barn kommer vi träffa dessa barn
Man vet att prematuritet innebär flera risker och man försökte därför utveckla nationella riktlinjer för kliniken “nationella riktlinjer för uppföljning av neonatala riskbarn” (2015) ← skapat av läkare vilket gör att det har en lärarsyn som inte psykologer inte alltid skulle dela. Barnen följs också upp bara till 5 år?
Vad är målet med det nationella uppföljningsprogrammet?
Målet är att tidigt identifiera:
Barn med misstänkt eller klar cerebral pares (större risk för prematura barn)
Med påtaglig utvecklingsavvikelse eller utvecklingsstörning
Med nedsatt hörsel och syn
Barn med komplex syn- och perceptionsstörningar innan skolstart (problem som inte ligger i ex ögon och öron utan i själva hjärnan) (om de inte identifieras kan det leda till skolproblem)
Barn med lindrig utvecklingsstörning (svårare att fånga upp), mindre påtaglig utvecklingsavvikelse eller påtaglig beteendeproblematig
Barn med bristande tillväxt i behov av vidare endokrinologisk utredning eller nutritionellt stöd (mer för läkare) (vanligare problem hos prematura barn)
Mål är sammanställa uppföljningsdata på ett sätt som möjliggör kvalitetsuppföljning och vetenskaplig utvärdering
Problemområden, stor risk
Visuella problem (retinopathy of prematurity, ROP) - mer om nedan
Lungor (bronchopulmonary dysplasia, BPD) - alveoler i lungorna bli skadade?
Hjärtat och blodcirkulation (patent ductus arteriosus, PDA) - det finns ett hål där det inte ska finnas, hålet ska stängas medan vi är i magen men hos vissa gör det inte det, om det inte gör det kommer en del av blodet inte pumpas ur hjärtat till kroppen och kroppen får mindre syre
Morfologisk hjärnskada (Cerebral visual imparment, CVI; Periventricular leukomalacia, PVL- mer om nedan; Intraventricular hemorrhage, IVH)
Neuropsykologiska nedsättningar och störningar (motoriska, perceptuella, kognitiva, EF (exekutiva förmågor) och beteendeproblem, cerebral pares och psykiatriska störningar) (ex förekomst av autism och adhd är större än normalpopulationen)
Föräldrar? PTSD? - när man följer upp glömmer man ofta bort föräldrarna, detta är en tuff start för hela familjen och om ett barn är född prematurt är risken större att ett annat barn också kommer att göra det, föräldrar kan utveckla depression och ptsd, men fokuset ligger inte så mycket på föräldrarna i uppföljningsprogrammet vilket det borde göra. Vid problem med kognitiv utveckling är stödet från föräldrarna exempelvis väldigt viktigt för hur bra barnet klarar sig)
Vad är ROP?
utveckling av ärr på näthinnan, näthinnans avlossning. Tros bero på oorganiserad uppväxt av blodkärl i ögon. Olika grader 1-5 (3 är tröskel). Den milda varianten kan försvinna med tiden, den svåra kan leda till blindhet på grund av näthinnans avlossning. Alla prematura barn är i riskgrupp för ROP utveckling men om barnet också har en låg födelsevikt är det en tilläggsfaktor.
Olgas tillägg: Eftersom kapillärnätet inte är fullt utvecklat då vi föds, det visuella systemet sätts igång när vi föds, kapillärnätet skulle fortsätta utvecklas om vi var i magen men eftersom vi föds blir det ostabilt och det utvecklas ärr på näthinnan som då inte kan funka som det ska. Barn som är extremt prematurt födda i början av 90-talet då man inte opererade för detta tillståndet ledde till att många blev blinda eller fick väldigt nedsatt syn, men senare började man operera och kunde delvis kompensera för problematiken.
Vad är PVL?
skador på den vita substansen i hjärnan, så det byggs på som ett ärr, en klump av den vita substansen som inte är funktionell (vita substansen = nätverk av axon) istället för att bli fina nät av axon byggs en klump av axon som inte kommer att skicka information på ett effektivt sätt (kistor), för att kompensera måste hjärnan mygga upp kompensatoriska nätverk.
kan ske överallt i hjärnan, då kallas det diffus PVL? om det bildas kistor kallas det fokalt PVL. Det är lättare att upptäcka fokal PVL än diffus PVL, det är en allmän nedsättning i hur den vita substansen är utvecklad
Man vet inte exakt vad som är orsaken men man tror att det är Hypoxia, ischemia och infektioner
Kan ske med både foster och nyfödda men prematura barn är den största riskgruppen
Associerade problem
cerebral pares
epilepsi
olika slags motoriska problem både fin- och grovmotoriska störningar
Försenad utveckling
Störningar i perception, nedsatt syn och hörsel
Inlärningssvårigheter, ADHD och beteendeproblem
Låga födelsevikten stor riskfaktor, VLBW utvecklar detta (inlärningssvårigheter, adhd?)mellan 50-70%
Hur ser överlevnadsgraden ut?
(Beror på hur tidigt född och vikt)
majoriteten av prematura barn födda efter v.32 och väger över 1500 g, de överlever i 99% av fallen
De barn som föds extremt mycket för tidigt, väger mellan 500-1000 g, de har en mycket lägre överlevnadsprocent. Men neonatalvården utvecklas.
Beskriv Express studien? Resultat?
Det var en nationell studie av barn födda levande mellan v.22-27, år 2004-2007
Om man kollar på just överlevnad, till 1 års ålder levde 69,9% till 6,5 års ålder överlevde något färre 68,7%
Barnen följdes upp vid 2,5, 6,5 och 12 års ålder och jämfördes med kontrollbarn födda vid beräknad tid.
Barn studeras under en längre period. Flera olika parter är involverade i undersökningar: barnläkare, oftalmologer, psykologer, sjukgymnaster
Resultat:
vid 6,5 års ålder kan man se hur många barn som har svåra problem eller dog, det finns lite spridning, ju senare barnet var fött desto större chans att överleva och inte utveckla svåra problem
mellan 2,5-6,5 års ålder, hos vissa barn kan vissa problem växa bort men när man tittar på statistiken verkar det som att de som inte hade problem
Fortfarande kanske dåliga på att predicera hur problemområden hos barn kommer att se ut senare
Om man tittar på dessa barn har de också mer beteendeproblem och får i större utsträckning autism diagnos. Om man tar det i stora drag - en del problem kommer de hantera saker ungefär som deras jämnåriga men på en lägre nivå, det blir suboptimalt, vilket kan leda till att när de samlas ihop bli det ett större problem eftersom det på många områden är suboptimalt.
Beskriv LOVIS projekt
studerar bakomliggande mekanismer för av långsiktiga utfall för mycket för tidig födsel
alla mycket för tidigt födda barn i Uppsala region mellan 2004 och 2007
Av 145 barn födda levande 113 ingick i studie av vilka 2 dog inna 1 år
Barn följs med tajta systematiska bedömningar vid 2, 4, 6, 10, 18 månader ålder och 2,5, 6,5 och 12 år
(när man testar barn ex vid 2,5 års ålder korrigerar man för prematuritet, man drar bort ex 3 månader om barnet är född 3 månader för tidigt, man fortsätter med den korrigeringen till 4 års ålder) - barnen brukar hamna 1 sd under den normala födda gruppen, man kanske har detta hängande mycket längre fram i åldrarna.
Problem:
MRI/ultraljud diagnostiserar ofta hjärnskador, men 10-15% av barnen utan synliga hjärnskador utvecklar senare olika slags funktionsnedsättningar
MRI/ultraljud/ögonkontroller identifierar hög-risk barn men inte perceptuella problem. Senare visas det att visuella perceptionsproblem är vanliga. Barn har svårt med spatial perception och ansiktsigenkänning. Vanligt att de utvecklar ADHD och dyslexi (som kan ha att göra med problem med perception och ansiktsigenkänning)
Barn med perceptuella problem behöver en annan hjälp än barn med emotionella, förståelse- eller uppmärksamhetsproblem
Målet: att hitta tidiga indikationer och potentiella mekanismer för neurologiska störningar som kan predicera senare problem i olika utvecklings domän
Långsiktigt mål: rätt kunskap om problem och dess utveckling mekanismer = grund för utveckling av kliniska interventioner och = mer effektiv hjälp till föräldrar och kliniken.
Hur ser visuella ögonrörelser ut hos barn födda för tidigt?
mellan 2 och 4 månader gamla börjar barn att följa rörliga objekt med mjuka ögonrörelser.
Denna förmåga är viljestyrd och beror starkt på flera förmågor som barn ska utveckla:
Tidiga exekutiva funktioner
Förmåga att använda visuell information för att guida sina ögonrörelser på bästa sätt
Utveckling av mjuka ögonrörelser (SP) - smooth pursuit of an object whose speed and or trajectory is changing requires prediction of the upcoming object motion
EOG användes för att mäta ögonrörelser och reflective markers (qualisys) för att mäta huvudrörelse. Gaze was obtained by adding eye and head movements
Jämförelse av mycket prematura och barn födda i beräknad tid: normal födda barn hamnar vid 4 månaders ålder vid nästan perfekt prediktion (de prematura kunde inte predicera och planera banan i förväg lika bra)
några år senare när man kollade på deras kognition och finmotorik och tal visade det sig att det är sammanhängande, visual tracking vid 2 och 4 månaders ålder predicerade hur väl man klarade kognitiva uppgifter flera år senare.
Också intressant med den tidiga motoriken sjukgymnastik kollat på. Vid 4 och 10 månaders ålder var det kopplat till hur det utvecklade språk och finmotorik? och var också kopplat till hur uppmärksamma de var senare och uppmärksamheten modererade hur tillbakadragna bettenden barnen uppvisade. Det tillbakadragande beteendet som prematura barn associeras med kunde kopplas till mellanvariabler i de tidiga motoriska utvecklingen för barnen
Motoriska problem i VPT var associerat med iq vid 6,5 år, kunde särskilt predicera visuella resonemang
när man tänker på hjärnan, visuella och motoriska banor hänger ihop i den bakre delen av hjärnan, banorna ligger bredvid varandra,
Intressant inblick:
Olgas uppdatering: de kollade på barnen vid 12 år med MR och kliniska mått bla test inriktade på social perception (man presenterar olika emotionella ansikten och det ska ex hitta 2 ansikten som visar samma emotion) → barnen som klarar social perception bättre är de som när de ska skanna av ansikten tittar mer på ögonområdet
Bakre ventriklar, desto större desto mindre grå och vit massa i detta område av hjärnan, de som tittade mer på ögonområde var bättre på social perception och hade mindre bakre ventriklar (kan potentiellt vara en mekanism till varför de har en del sociala problem, en del i problematiken skulle kunna ligga i att de är långsammare i att bearbeta visuella ledtrådar)
Vi är programerade från födseln att upptäcka biologisk rörelse - det tog kortare tid att upptäcka biologisk rörelse för barnen med bättre motorik
Sammanfattning:
prematuritet ger nedsättningar i utvecklingen, vilket kan observeras fram till 12 års ålder, fler domän → suboptimala
Sammanfatta det nationella uppföljningsprogrammet
I uppföljningsprogrammet definierar de en grupp neonatala högriskbarn som följs upp till skolstart. I den gruppen ingår barn födda före 28 veckor gestationsålder, barn med födelsevikt under 3 standardavvikelser (barn födda lätta för tiden), barn med morfologisk hjärnskada (ex PVL och Intraventrikulära blödningar IVH), betydande asfyxi (syrebrist före, under eller efter förlossningen) eller svår encefalopati av annan orsak, barn med cerebrala infektioner samt barn med annan mycket svår sjuklighet (ex svår sepsis eller allvarlig lungsjukdom med långdragen respiratorvård). Uppgifter om sjuklighet och funktionspåverkan inhämtas och standardiserade undersökningar av motorik, kognition, beteende och tillväxt görs vid 2 års korrigerad ålder samt vid 5,5 år. Programmet är i första hand en screeningverksamhet för att tidigt upptäcka misstänkta avvikelser och i det ingår inte de omfattande utredningar som krävs för att säkerställa diagnos och de hjälpinsatser som barn och familjer kan behöva. Allt fler överlevande barn inom högriskgruppen, med större behov av uppföljning, utredning och behandling utgör en utmaning för sjukvården och ställer krav på ökad kunskap och riktade stödinsatser inom förskola och skola. Syftet är att tidigt upptäcka för barnet och familjen betydande funktionspåverkan och med tidiga insatser förbättra barnets prognos/livskvalitet. Insamling av data möjliggör även kvalitetsuppföljning och vetenskaplig utvärdering.
Vad är psykologens roll ?
Psykologer ingår i de multidisciplinära team som följer barnen där flera yrkesgrupper behövs, detta möjliggör även teamkonferenser där olika yrkesgrupper samverkar runt barnet)
2 års kontroll:
Utför utvecklingsbedömning med Bayley-III
Beteendeobservation
Psykologen ansvarar för att föräldrarna får information om barnets utvecklingsprofil utgående från Bayley-III testning samt observation och föräldraskattning av beteende.
5,5 års kontroll
Utvecklingsbedömning med WPPSI-IV
Föräldraskattning avseende barnets psykiska hälsa
Psykologen som testat barnet ansvarar för scoring av test samt värdering och sammanställning av resultat. Efter detta ansvarar psykologen i samråd med läkaren för återkoppling och information till föräldrarna. Psykolog och läkare ansvarar gemensamt för att kontakta förskola/skola när det är befogat och för att barnet vid behov av vidare utredning eller stöd remitteras vidare.
