Genus, Kultur och etnicitet Flashcards
Vad är skillnaden på biologiskt kön, sexuell läggning och genus?
Biologiskt kön - Klassifikation baserad på biologiska egenskaper.
Primärt kromosomer (genotyp)
Sekundärtreproduktionsorganochhormoner(fenotyp)
Genus -
Könsidentitet – hur man uppfattar/känner sig själv
Könsuttryck – hur man uttrycker sig själv (kläder, manér, etc.)
Könsroll – samhällets bild av vad det innebär att vara maskulin eller feminin * (karriär, egenskaper, etc.)
Sexuell läggning – attraktion till ett eller fler kön/genus
Vilka mekanismer finns bakom kön/genus?
Biopsykosociala processer -
Gener, könskromosomer, hormoner (nivåer av prenatal exponering för testosteron)
Strukturella och funktionella skillnader i hjärnan, ex hur hormoner interagerar med olika körtlar (mencykeln hos kvinnor)
Socialisering (barns erfarenhet skiljer sig beroende på kön och syskons
kön)
Epigenetiska effekter (blågyltan, om en hane försvinner byter den stlrsta honoan kön till att bli en man, och den byter färg till en blåtäckning) (Epigenetik = miljöns effekt på generna, hur den kan slå på/av dem)
Barn söker skälva efter information om kön/genus (vid ca 3 års ålder har de en ganska bra koll på vilket kön de tillhör och de kan ofta poängtera det dvs viktig del av deras identitet)
Vilka könsskillnader finns i psykopatologi hos barn?
Skillnader i prevalens återfinns i många DSM diagnoser
Anorexi, ångest, ADHD, bipolär, uppförandestörning, depression, autism etc. Inte bara i prevalens utan också i uttryck. Externaliserande problematik = pojkar, internaliserande = flickor om man ser på det rent generellt. Kan vara en förklaring till att det är enklare att diagnosticera pojkar med ex. autism.
Schizofreni är ett exempel på något som är svårt att förklara med en social förklaringsmodell, peaken för när man drabbas skiljer sig mellan män och kvinnor, män 20 års åldern kvinnor 30 års åldern
Symptombild kan skilja sig inom ett tillstånd
Ex. Depression – riktad in eller ut
Vi förstår fortfarande inte riktigt varför dessa skillnader finns
Biologiska faktorer? Socialisation? BIAS i diagnoser?
Skillnader möjligen mer associerade med könsroll än kön
Vad innebär det att ett barn har ett icke-normativt könsuttryck?
Matchar inte uttryck (beteende, utseende) typiska för deras könsidentitet. T.ex. en pojke som har klänning och identifierar sig som pojke
Icke konfirmerande pojkar döms ofta hårdare än flickor, större variation för hur man kan uttrycka sig som lvinna tjej, ex tjejer kan ha byxor men män kan inte ha kjol, annan förklaring är att kvinnliga attribut värderas sämre i samhället
Behöver inte nödvändigtvis handla om att man vill tillhöra det andra könet det är alltså inte detsamma som könsdysfori
Mår inte dåligt pga inre konflikt utan snarare pga att det bemöts negativt av omgivningen
Hur mår barn som inte följer könsnormen?
Tenderar att ha sämre relation till sina föräldrar, bli avvisade av jämnåriga och trakasserade
Mindre välbefinnande och mer psykiska problem
Större risk att bli utnyttjande och att få PTSD (värre för pojkar)
Vad innebär det att vara en transperson/ha könsdysfori och hur vanligt är det ?
Dessa barn upplever en dissonans mellan identitet och biologiskt kön
Prevalensen är ca 0.1 till 2% hos vuxna
Vi känner inte till prevalensen hos barn
En stadig ökning av antal som söker vård
Vad beror ökningen av könsdysfori på?
- Slopat steriliseringskrav i Sverige 2012?
Ingen ökning bland äldre talar mot detta, man tänker att om steriliseringskravet var andleningen borde äldre som valt att inte vara öppna med det pga sterliserngskravet komma ut vilket inte är fallet
Även jämförelser mot andra länder
Många väljer fortfarande att inte spara spermier/ägg vilket också är en indikation på att sterliseringskravet inte är andledningen
Behandling→sterilisering
Social acceptans eller social influens? Förklaringar relaterade till att det är kulturellt betingat och att tonåringar går med för att hitta sig själva kontr att tröskeln för att söka vård idag är längre då vi är mycket mindre dömande - Social influens? “Trendigt” att vara transexuelll?
- Social acceptans? Vi är mer öppna idag och då vågar fler komma ut
Vilka är kriterierna i DSM-V för könsdysfori, hur skiljer de sig åt mellan barn och vuxna?
DSM-5 – Könsdysfori hos barn (6 kriterier)
A strong desire to be of the other gender or an insistence that one is the other gender (or some alternative gender different from one’s assigned gender)
In boys (assigned gender), a strong preference for cross-dressing or simulating female attire; or in girls (assigned gender), a strong preference for wearing only typical masculine clothing and a strong resistance to the wearing of typical feminine clothing
A strong preference for cross-gender roles in make-believe play or fantasy play
A strong preference for the toys, games or activities stereotypically used or engaged in by the other gender
A strong preference for playmates of the other gender
In boys (assigned gender), a strong rejection of typically masculine toys, games, and activities and a strong avoidance of rough-and-tumble play; or in girls (assigned gender), a strong rejection of typically feminine toys, games, and activities
A strong dislike of one’s sexual anatomy
A strong desire for the physical sex characteristics that match one’s experienced gender
As with the diagnostic criteria for adolescents and adults, the condition must also be associated with clinically significant distress or impairment in social, occupational, or other important areas of functioning.
DSM-5 – Könsdysfori hos tonåringar och vuxna(2 kriterier)
A marked incongruence between one’s experienced/expressed gender and primary and/or secondary sex characteristics (or in young adolescents, the anticipated secondary sex characteristics)
A strong desire to be rid of one’s primary and/or secondary sex characteristics because of a marked incongruence with one’s experienced/expressed gender (or in young adolescents, a desire to prevent the development of the anticipated secondary sex characteristics)
A strong desire for the primary and/or secondary sex characteristics of the other gender
A strong desire to be of the other gender (or some alternative gender different from one’s
assigned gender)
A strong desire to be treated as the other gender (or some alternative gender different from one’s assigned gender)
A strong conviction that one has the typical feelings and reactions of the other gender (or some alternative gender different from one’s assigned gender)
In order to meet criteria for the diagnosis, the condition must also be associated with clinically significant distress or impairment in social, occupational, or other important areas of functioning.
Vilken debatt finns det kring patologisering av könsdysfori?
Sjukdom eller ej?
Frågan är integrerad i frågan om medicinsk intervention
Ansvar
Jämförs med hur sexualiteter patogoliserades förut och man menar att när det är tillräckligt normaliserat kommer det inte vara patologiskt
Möjligt att ”avpatologisera” men då svårt att motivera vård på samhällets bekostnad, dvs skulle det inte klassas som en sjukdom skulle man behöva betala för könskorrigering själv
Hur brukar diagnosen se ut långsiktigt? Behåller man den?
Könsdysfori innan pubertet tycks ofta vara övergående som indikerat av att inte längre söka vård
Prediktioner för att sluta söka vård
Intensitet: Att tro sig vara vs att önska sig vara av det andra könet
Socialmiljö
Förväntningar på kroppsförändring
Första romantiska/sexuella erfarenheten
Hur ser behandlingen ut?
Hos unga barn: Stöd barnets önskan att leva socialt som sitt självidentifierade kön
Hormonbehandling, finns två varianter
Pubertetsblockare, skjuter upp puberteten så man kan fatta beslutet vid ett senare tillfälle,
Könskonträra hormoner
Genital kirurgi (även bröst)
Vad händer efter behandling?
- Idag oklart, om det dåliga måendet individerna har upphör efter behandlingen
- Brist på longitudinella studier (ofta korta uppföljningstider)
- Oklart om det leder till bättre mående
- Oklart om det leder till minskad självmordsfrekvens
- Vi vet inte hur många som ångrar sig avbryter behandling
- Oklart hur tidigare studier generaliserar till dagens population
Vad är psykiatrins inställning och hur har rekommendationerna ändrats?
Något anekdotiskt: Likställer könsdysfori med ex. ADHD i frågor om specificitet
Men utan att beakta fundamentala skillnader i typ av intervention ( större risk att man potentiellt skadar vid behandling av könsdysfori, en ADHD behandling kan avbrytas utan större konsekvenser)
Ändrade rekommendationer
Vård ska baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet (Häpnadsväckande! Hur vågar de!?)
Generalisering av tidigare erfarenhet osäker
Brist på vetenskapligt stöd för behandlingens effektivitet
Socialstyrelsen ändrar riktlinjer efter SBU rapport i Februari
”Riskerna överväger nyttan i nuläget” Socialstyrelsen om hormonbehandling av unga
Experimentell behandling
Bara i fall då psykosocial situation är stabil och det råder frånvaro av annan psykisk ohälsa eller missbruk
Vad handlar Kenneth Zucker och wait and see om?
Förespråkar metod där man innan tonåren genom terapi uppmuntrar barn att acceptera sitt biologiska kön.
En minoritet av de som följer denna metod upplever fortsatt inkongruens
En något större del visar sig vara homosexuella
Studier har visat att när man gör detta till barn är det till stor del övergående, kritik är dock att många ser det som en konverterings terapi
Vilket samband finns det mellan sexuell läggning och psykisk ohälsa? Vilka orsaker finns det?
Minoriteter har större förekomst av självmord, självskadebeteenden, och missbruk
Varför?
Avvisande och trakasserier
Stigma (stereotyping, glåpord, statusförlust, diskriminering)
Strukturellt stigma (på samhällsnivå, sociala normer, resurser, möjligheter)
Hur?
Mekanismerna mellan stigma, trakasserier och mental ohälsa förstår vi inte helt idag
Internaliserad stigma?
Kronisk stress?
från boken:
HBTQ ungdomar som växer upp i kulturer som är dömande mot deras sexuella läggning får uppleva extra stress vilket kan påverka deras identitet och relationer. HBTQ ungdomar har oproportionerligt hög förekomst av självmord, självskadebeteende och missbruk vilket forskning har kopplat till upplevd rejection och trakasserier. Ett positivt skolklimat och att inte utsättas för homofobi är buffrande mot detta.
