Depression och ångest

Question 1

Vad är skillnaden på rädsla och ångest?

Answer 1

Två överlappande, men distinkta begrepp
Ångest är ett framtidsorienterat (eller dåtids-) tillstånd
Rädsla är mer av en omedelbar reaktion
Ångest är mer relaterad till en fyseologisk stressrespons - HPA axeln
Alltså, olika (men liknande) fysiologiska och psykologiska responser, men rädsla kan orsaka ångest och vice versa

Question 2

Vad leder rädsla till?

Answer 2

Rädsla kan resultera i aktiveringen av autonoma nervsystemet
Dilaterade pupiller
Minskad salivering
Ökad hjärtfrekvens
Ökad frisättning av adrenalin och glukos

Question 3

Hur ser stress responsen ut?

Answer 3

Hypothalamus - kommunicerar till binjurebarken som utsöndrar kortisol (kortison blir som extra bränsle för kroppen)
Amygdala - reaktiviteten hos amygdala påverkar hur reaktiv hpa axeln är
Hippocampus - har en reglerande funktion, tar emot negativ feedback från nuvarande kortisolnivåer i kroppen (när kroppen har nog med kortisol signalerar hippocampus att sluta)
(liknande områden, amygdala och hippocampus men lite olika uppgifter)

Question 4

Vilka rädslor är vanliga under uppväxten?

Answer 4

Rädslor är vanliga under uppväxten, 75% av barn är rädda för något
Vad barn är rädda för varierar med ålder (hänger ihop med kognitiv utveckling: från konkret till abstrakt tänkande)
För de flesta barn försvinner eller minskar rädslan så att den inte längre påverkar vardagen
Men för vissa kvarstår rädslan, den är inte längre åldersadekvat och blir handikappande i vardagen (detta kan vara ett tecken på en ångeststörning/framtida ångestproblematik)

1-3 år:
Separationer, djur, främlingar

3-6 år separationer, främlingar, djur , mörker, fantasivarelser

6-10 år:
Mörker, skador, vara ensam, djur

10-12:
Skadoe, misslyckas i skolan, bli till åtlöje, åskoväder

12-18:
Socialt misslyckande, avvisande, krig, naturkatastrofer, framtiden

Question 5

Hur ser utvecklingen av separationsångest ut?

Answer 5

Utvecklas normalt vid 9-12 månader, som starkast vid 13-20 månader, avtar sedan
Separationsångest: fortsatt eller senare uppkommen stark rädsla vid separation eller framtida separation. Riskfaktor för senare ångeststörningar.

Separationsångest, boken- Den huvudsakliga delen i SAD (separation anxiety disorder) är överdriven oro över separation från anknytningspersoner, vanligtvis föräldrar. Manifesteras genom ex ångest vid eller vid förväntan om separation, oro över att förlora/komma bort frå föräldrarna.
krävs minst 3 symtom i minst 4 veckor för barn och tonåringar (6 månader för vuxna)
⅓ har också GAD och senare i utvecklingen diagnostiseras ⅓ med depression

Question 6

hur ser typisk kontra atypisk utveckling av rädslor ut?

Answer 6

Social rädsla vanligt och övergående hos barn/unga
Många barn blyga runt vuxna, se till kamratrelationer
Många tonåringar blyga runt jämnåriga, se till vuxna
Åldersadekvat social förmåga som hindras av ångest
(under normal utveckling brukar barn lära sig att komma över sina rädslor genom allt mer adaptiva försvarsmekanismer och bättre copingstrategier, ångesstörningr skiljer sig från normala rädslor i intensitet och varaktighet och är utöver viljestyrd kontroll)

Question 7

Beskriv ångest syndrom, vilka olika typer finns när debuterar man?

Answer 7

Ångestsyndrom (DSM-5) - bestående stark och maladaptiv rädsla som är oproportionerlig i relation till situationen och orsakar funktionsnedsättning eller lidande i vardagen, i skolan, i familjen, i relationer till andra
Generaliserat ångestsyndrom (GAD)
Paniksyndrom
Separationsångest
Social ångest (social fobi; social anxiety disorder)
Specifik fobi
Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) (nu i trauma- och stressrelaterade störningar)
Tvångssyndrom (OCD) (nu i ett eget kapitel)

debutålder varierar, social ångest och specifik fobi vanligare i yngre åldrar och ex GAD och paniksyndrom uppkommer i sena tonåren/unga vuxenlivet.
tyder på lite olika utvecklingstrender för de olika ångestsyndromen

Question 8

Hur uttrycks ångest hos barn?

Answer 8

Oro över prestationer, perfektionism (exempel på internaliserade tendenser)
Muskelspänningar, ont i magen, diaré, känner sig “sjuk” (vaga fysiska symtom)
Starka utåtagerande reaktioner, vredesutbrott (externaliserade tendenser)

Question 9

Vad är prevalensen

Answer 9

3,3-9,5% av barn
31,9% av unga vuxna
Ökning från 7,5% hos 11-åringar till 20% hos 21-åringar

Question 10

Hur utvecklas ångest syndrom över tid?

Answer 10

Heterotyp kontinuitet - ångestsyndrom predicerar annat ångestsyndrom (GAD → depression, social fobi → GAD?)
Homotyp kontinuitet - ångestsyndrom predicerar samma ångestsyndrom (seprationsångest, specifik fobi och social fobi)
(Finns stöd för båda typerna av kontinuitet hos barn med ångestsyndrom)

Question 11

Beskriv hur konceptualiseringen av ångest sker genom två faktorer

Answer 11

1.Primär faktor i form av dysreglering av ångestrespons och negativ affekt: (individerna har svårt att hantera sin stress och ångstrespont så den blir lätt övermäktig eller oproportionerlig till situationen) individerna har därför närmare till oro, undvikande, somatiska symtom.

2.Diagnosspecifika symtom
Den primära faktorn relativt stabil över tid
De diagnosspecifika symtomen relaterade till normativa utmaningar under utvecklingen (ex separation från vårdnadshavare i tidiga skolåldern och interpersonella relationer i ungdomen) och i kombination med den primära faktor kan ångestsyndrom utvecklas
(ex har primär faktor i form av dysreglering i koppling till diagnosspecifika symtom som händelser i livet som separation eller sociala motgångar utvecklar man ex separationsångest eller social fobi?)

Question 12

Vilka kriterier har DSM-V för egentlig depression

Answer 12

Minst 5 av följande symtom under samma 2-veckorsperiod. Detta har inneburit en förändring av personens tillstånd. Minst ett av symtomen (1) nedstämdhet eller (2) minskat intresse eller glädje måste föreligga
Nedstämdhet under större delen av dagen så gott som dagligen
Påtagligt minskat intresse för eller minskad glädje av alla eller nästan alla aktiviteter under större delen av dagen så gott som dagligen
Betydande viktnedgång eller viktuppgång, eller minskad alternativt ökad aptit
Sömnstörning
Psykomotorisk agitation eller hämning så gott som dagligen
Svaghetskänsla eller brist på energi så gott som dagligen
Känsla av värdelöshet eller överdrivna eller obefogade skuldkänslor så gott som dagligen
Minskad tanke- eller koncentrationsförmåga eller obeslutsamhet, så gott som dagligen
Återkommande tankar på döden, återkommande självmordstankar, gjort självmordsförsök eller har planerat för självmord
(Orsakar lidande och nedsättningar för den drabbade)

Question 13

Vad innebär en heterogen diagnos

Answer 13

Minst 5 av 9 symtom = 227 kombinationer/945 kombinationer om man tar hänsyn till motsatta symtom (tex viktnedgång vs viktuppgång)

Question 14

Hur ser depressiva symtom ut i olika åldrar?

Answer 14

Förskoleåldern:
Verbaliserar inte alltid sina tankar och känslor (för att de har svårt att formulera det och det visas istället på mer beteenderelaterade sätt)
Anhedoni i form av bristande glädje i lekar (eller ex inte känner sig stolta eller nöjda vid framgångar)
Irritabilitet, vaga kroppsliga symtom, sömnsvårigheter

Skolåldern: (de börjar uttrycka sina känslor lite mer och det blir lite lättare att upptäcka)
Sänkt stämningsläge
Låg självkänsla, självkritik, skuld
Låg motivation/njutning, utåtagerande och aggressivt beteende

Ungdomen: (börjar likna hur depression ser ut hos vuxna)
Verbaliserar ofta
Humörsvängningar, negativitet, hypersomni, ökad aptit
Anhedoni (börjar uttryckligen säga att inget känns kul eller motiverande längre)

Question 15

Hur ser kontinuiteten ut för depression

Answer 15

Depression i barndomen associerad med ångestsyndrom och/eller depression i ungdomen (ganska stor risk att drabbas av en till depressiv episod eller annan problematik inom 5 år)
40-70% utvecklar en annan form av problematik
Alltså, även här stöd för både hetero- och homotyp kontinuitet
Depression i barndomen också associerad med depression i vuxenlivet - men inte lika starkt (vilket man dels tror kan bero på en allmän utveckling)(kan finnas en medierande effekt av tonåren, om man får adekvat hjälp under tonåren→ bättre rustad för vuxenlivet, har med sig copingstrategier, men kan också vara åt andra hållet om man drabbas i tonåren men inte får adekvat hjälp)

Question 16

Vad är komorbiteten mellan depression och ångest

Answer 16

Ångest vanligt hos barn/ungdomar med depression
Ca 25-50% av deprimerade lider av någon form av ångest
Inte lika vanligt med depression hos barn/ungdomar med ångest, men det förekommer
Ångestsyndrom en riskfaktor för depression?

Question 17

Beskriv Tripartite model of emotion

Answer 17

(likheter/skillnader) (försöker förklara komorbiditeten?)

Negativ affektivitet: (lätt till negativa känslor och tankar, en benägenhet att hamna i dessa typer av känslor) gemensamt för ångest och depression

Fysiologisk hyperarousal: (finns forskning som visar på att i framförallt ångest, är hpa axeln mer reaktiv, reagerar lättare, starkare och tar längre tid att återhämta sig för stress) specifikt för ångest

Låg positiv affekt: (innebär att individen har svårt att se saker ur ett positivt perspektiv, skillnaden från negativ affekt - låg positiv affekt har inte det positiva perspektivet att kompensera med) specifikt för depression
(modellen lägger fokus på hur emotioner upplevs)

Två klasser av syndrom:
GAD och depression (mer låg positiv affekt)
Rädslorelaterade ångestsyndrom (paniksyndrom, social ångest, specifik fobi, separationsångest) (mer fysiologisk hyperarousal)
(modellen har fått ganska bra empiriskt stöd men de här förändringarnas har inte skett i DSM)

Question 18

Hur ser utvecklingen av depression och ångest ut

Answer 18

Risken är probabilistisk, olika ärftliga faktorer och miljöfaktorer ökar/minskar sannolikheten att individen ska utveckla ångest/depression
Komplext samspel som är ofullständigt klarlagt:
1. Biologi: temperament, genetik (ex skillnader i serotoninsystemet), hjärnan
2. Föräldrar: sensitivitet, anknytning, vanvård
3. Kognitioner:
4. Emotionsreglering:
Utlösande faktorer: respondent inlärning (ex om man upplever en traumatisk separation kan et utlösa en separationsångest) (ångest), stressorer (starka och/eller återkommande) (ångest/depression)

Question 19

Beskriv rothbarts modell för temperament

Answer 19

lägger fokus på emotionell respons, innehåller 2 koncept (affektiv reaktivitet och reglering)

1.Affektiv reaktivitet; engagement till miljön (dimentioner av att man antingen kan engagera sig i form af en negativ eller positiv affektivitet) (vilken emotionell respons man är benägen till)
Negativ affektivitet: ledsen, ilska, rädsla, undvikande
Positiv affektivitet (surgency): glädje, aktivitet, närmande
2. Reglering (effort control) (förmåga att reglera emotioner för att nå långsiktiga mål)
Reglera affektivt uttryck för att nå långsiktiga mål
Skifta uppmärksamhet och inhibitorisk kontroll

Inhiberat beteende (behavioral inhibition) ← en form av temperament (biological precursors of anxity disorders)
Ett temperament som kännetecknas av rädsla, oro och undvikande till nya personer, objekt och platser
Beteendemässigt: beskrivs ofta som blyga, rädda och försiktiga
Fysiologiskt: uppvisar ökad arousal vid vila (högre hjärtfrekvens, ökad pupilldilatering, högre kortisolnivåer)
Hjärnan: ökad aktivitet i amygdala, mer lättaktiverad HPA-axel

Question 20

Samband mellan temperament ångest och depression

Answer 20

Ångestsyndrom associerat med:
Hög negativ affektivitet
Låg effortful control
Inhiberat beteende (behavioral inhibition) - dock också en riskfaktor för depression
Depression associerat med:
Hög negativ affektivitet
Låg positiv affektivitet
Låg effortful control
(ganska stor överlapp, delar hög negativ affektivitet och låg effortful control; lätt till negativa emotioner och svårt att hantera dem)

Question 21

Beskriv sambandet mellan inhiberat beteende och social fobi

Answer 21

hälften av barn med temperamentet inhiberat beteende (BI) utvecklar social fobi, riskfaktor även för depression och andra ångeststörningar
Riskfaktorer: stark rädsla för osäkra (ambiguous) hot i tidiga tonåren (ex socialt utvärdering som kan vara både positivt och negativ tolkas ofta som hotande)
Skyddsfaktorer: uppmuntrande föräldrar och möjlighet för barnet att ta del av nya situationer

Question 22

Vad är genetiken bakom depression och ångest

Answer 22

Ärftlig komponent ca 30-50%
Polygenetiska tillstånd = en egenskap eller personlighetsdrag kontrolleras av flera olika gener (ex vår längd) (därför svårt att veta exakt vilka gener som är involverade i vad)

Generella saker som man hittat som verkar vara viktiga
1. Reglering av stressrespons (nedsatt funktion av HPA axeln)
2. Serotoninrelaterade gener (5-HTTLPR kort (risk) vs lång (skydd))
3. Neurotrofin - relaterat till en nedsatt plasticitet (som man tror kommer av epigenetiska förändringar som sker i samband med ångest och depression)

Question 23

Vilken roll spelar HPA axeln i ångest och depression

Answer 23

Amygdala och hippocampus är viktiga områden i HPA
Abnorm aktivering av amygdala och hippocampus i samband med ångest (av amygdala och hippocampus) (större reaktivitet → individer reagerar starkare på stressorer, HPA axeln blir mer reaktiv)
Höga nivåer av kortisol skadar hippocampus (minskar i volym → nedsatt förmåga att reglera stressresponsen)
Sammanfattning: Ökad stress/ångest (svårt att reglera tillbaka till ett lugn)= fler somatiska symtom (somatiska symtom blir i sig en stressor) , minskad upplevd kontroll över fysiologiska och psykologiska tillstånd (känner att en inte kan styra över sina känslor utan att kroppen tar över → i sin tur en riskfaktor för depression)

Question 24

Vilken roll spelar serotonin systemet vis depression och ångest?

Answer 24

Minskad serotoninsignalering kan öka risken för depression och ångest
5HTTLPR-allel; kort (risk) vs lång (skydd) (5Hitler)
Gen som kontrollerar serotonin transporter - hur synapser absorberar utsöndrat serotonin
Kombinationen lång x lång = skydd mot stress (bra på att absorbera serotonin)
Kombinationen kort x kort = sårbar mot stress (mindre bra på att absorbera serotonin)
En minskad förmåga att absorbera serotonin verkar hänga ihop med starkare intensitet av emotioner, både positiva och negativa, men…
Ökar risk för depression

Question 25

Är kemisk obalans boven?

Answer 25

En föreslagen förklaring för att låga nivåer av ex serotonin är orsaken till depression/ångest
Inte så enkelt! Dessa individer har ofta normala nivåer av signalsubstanser
Att höja/sänka ex serotonin har inte omedelbar effekt på humör (tar flera veckor)
Men förmåga att “ta upp” ex serotonin (5HTTLPR) kan vara en delvis förklaring

Neurotrofin kanske kan vara förklaringen
Neurotrofin är ett viktigt protein som är involverad i tillväxt, differentiering och underhåll av neuroner. Alltså, en viktig komponent för hjärnans plasticitet!
Ökad stress = lägre nivåer av neurotrofin (tros var en effekt av höga kortisolnivåer)
Vid depression/ångest ser man också lägre nivåer, samt sämre förmåga till inlärning (som man kan observera vid ångest och depression) (vissa tror att det kan vara en del av förklaringen till att hippocampus minskar i storlek)
Försämring (av inlärning kopplat till neurotrofin) leder till negativ effekt på humör
Nivåerna ökar av behandling (både medicin och terapi) (indikerar att det finns en koppling)
Dock: korrelation är inte alltid kausalitet

Question 26

Hur påverkar föräldrarna vid depression?

Answer 26

Sensitiva föräldrar (känslighet för barnets signaler, utgår ifrån barnets behov och följer barnets signaler) Minskar risken för utveckling av ångest och depression
Konflikter mellan föräldrar, överinvolverade föräldrar (tränger sig på även när barnet inte signalerar att hen behöver tröst), aversiva föräldrar och förlust av en förälder ökar risken för ångest och depression.
Transaktionellt förhållande mellan föräldrar och barn

Triad - komponenter som påverkar varandra
Föräldrasensitivitet, anknytning, (barnets) emotionsreglering

Föräldrars buffrande effekt under sensitiva perioder påverkar utvecklingen av hjärnan och emotionell reglering
BILD (CORT = kortisol) (effekten som störst under barndomen, avtar under tonåren och vuxenlivet)
när föräldrar är mer icke sensitiva uppvisar barn högre nivåer av kortisol vid stressorer samt högre aktivitet i amygdala, hör ihop med att barnen rapporterar mer subjektiva upplevelser hos rädsla
hos barn med sensitiva föräldrar, bättre koppling mellan amygdala och PFC, och lägre nivåer av kortisol och subjektiv rädsla

Question 27

Föräldrar med depression

Answer 27

Moder med depression ökar risken för depression
Fäder med depression inte studerade lika ofta, men de studier som finns visar på liknande förhöjd risk
40% av barn till mödrar med depression får en depressionsdiagnos
Förklaras delvis av ökade konflikter i hemmet
Nedsatt sensitivitet och andra brister i omsorg av barnet
Still face paradigmet/experimentet (Icke-deprimerade mödrar leker med sina barn och vid en given signal visa ett “stenansikte” → barnet reagerade med ökad stress, drog sig undan och trotsade) (Vad det visar: när barn inte får en adekvat emotionell respons blir det väldigt jobbigt för dem, kan vara fallet när föräldrar lider av depression)

Question 28

Vanvård och depression

Answer 28

Vanvård i barndomen hos:
45% av barn med psykiatrisk problematik
30% av vuxna patienter med psykiatrisk problematik
Vissa studier attribuerar 50% av alla fallen med depression och ångestsyndrom till vanvård i barndomen

Question 29

Fysiska, psykiska, sexuella övergrepp; försummelse (neglect) hos möss

Answer 29

Det man gjorde var att manipulera så att en grupp av musungar fick ha en närvarande mamma och en grupp fick ha en frånvarande mamma. Övergripande kunde man se att mössen med en försummande modor uppvisade förändringar på hippocampus som i sin tur hängde ihop med en försämrad emotionell reglering (reagerade starkare på stressorer och hade svårt att reglera tillbaka till ett lugn) (av etiska skäl går det ju inte att göra hos människor men när man tittat på försummade individer postmortem har man hittat liknande förändringar vid försummelse)

Question 30

Vanvård och riskmekanismer

Answer 30

Epigenetiska förändringar i stressresponsgener
Förändringar i kopplingen amygdala-PFC
Sämre förmåga till emotionell reglering - negativt transaktionellt förhållande, risk för låg självkänsla, hög självkritik, låg tillit, osv
Ökad känslighet för negativ stress senare i livet, ökad risk för depression och ångestsyndrom

Question 31

Hur utvecklas vi kognitivt under tonåren och hur hänger det ihop med depression

Answer 31

Puberteten (sensitiv period under utvecklingen)
Stora förändringar i hormonnivåer, sociala krav, emotionalitet, kognitiva förmågor (abstraktioner och generaliseringar)
Före puberteten:
Ångestsyndrom vanligare än depression
Separationsångest, specifik fobi vanligast
I och med puberteten:
Ångestsyndrom och depression lika vanliga
Social ångest, generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom ökar
Börjar se könsskillnader: depression och paniksyndrom vanligare hos kvinnor

Question 32

Hjärnans utveckling under tonåren

Answer 32

Sensitiv period med stark utveckling av PFC och ökade nivåer av könshormon
Negativa livshändelser kan störa normal utveckling och leda till bestående ångest och depression (eftersom hjärnan är under stor förändring och väldigt plastisk?, den negativa livshändelser stör normal utveckling)
Fokus flyttas från relationer inom familjen till relationer med jämnåriga utanför familjen
Kan förklara att många utvecklar ångest (särskilt social ångest) och depression under den perioden

Question 33

Könsskillnader och depression och ångest

Answer 33

Kvinnor ökad risk för ångestsyndrom och depression
Små skillnader i barndomen som blir större med ålder
Föreslagna förklaringar:
Kvinnor upplever mer negativ affekt; fler trauma, fler negativa interpersonella händelser
Kvinnor upplever färre valmöjligheter, “silencing the self” - handlar om att många flickor och kvinnor tror att de kommer bli mindre omtyckta eller accepterade om de går emot könsstereotyper och kan därför framställa sig själva som mindre kompetenta än de är (associerat med depression) (färre valmöjligheter = mindre upplevelse av kontroll, vilket är en riskfaktor)
Större stigma för män
Skillnader i könshormon (finns visst stöd för att östrogen påverkar kvinnors humör i större utsträckning än testosteron gör för män)

Question 34

Informationsprocessande och kognitioner

Answer 34

Uppmärksamhetsbias, skiftar mot hotfulla eller skrämmande stimuli
Tolkningsbias, tolkar tvetydiga stimuli som skrämmande (ex neutrala ansikten)
(Samma förändringar hos barn med inhiberat beteende)
Den kognitiva triaden i depression (Beck) - Värdelös, hjälplös och hopplös (“jag är dålig och det finns inget jag kan göra åt det och det kommer att vara så för evigt” ← prediktor eller association?) (den negativa synen på sig själv verkar leda till en tolkning av situationen som bekräftar att de är otillräckliga och validerar den negativa synen på sig själv)
Styrkan med modellen är att den är endast associerad med depression och ångest och inte med psykopatologi i allmänhet

Question 35

Andra riskfaktorer för depression och ångest

Answer 35

Låg SES (ökar risken speciellt om man bor i ett utsatt område med mycket kriminalitet och/eller extrem fattigdom) (tolkar också saker negativt, likt tankemönster som vid depression och ångest ← kan vara för det är adaptivt att vara uppmärksamma på sådanna stimulin i en otrgg miljö men ökar risk för ångest och depression senare)
Låg utbildning hos föräldrar
Boende i våldsamt område
Utsatt för kriminalitet
Livsstress (oberoende av SES)
Diskriminering och rasism (tänker man hänger ihop med att individen upplever att hen inte kan påverka sin situation och känner maktlöshet, vilket är riskfaktorer)

Question 36

GAD

Answer 36

Generaliserat ångestsyndrom (GAD) - Karaktäriseras av oro, till skillnad från andra ångeststörningar är oron inte relaterad till en specifik situation (ex separation) eller objekt (ex ormar) utan karaktäriseras av a global and diffuse state of anxiety
Oron hos barn med fokuserar ofta på deras kompetens och prestation i ex skolan/sporter och oron förekommer även när de inte utvärderas av andra - de är själva sina värsta kritiker. De tenderar att vara perfektionistiska och dömande av ig själva och kan också oroa sig överdrivet för katastrofer som naturkatastrofer eller krig och söker upprepat reassurance utan att det hjälper.
Små barn kan ha svårt att göra kopplingen mellan de fysiologiska symtomen och det emotionella tillståndet och kan sakna ord för att uttrycka känslor som ångest eller oro utan kan ex klaga på att hen “känner sig sjuk”.
hög komorbiditet med andra ångeststörningar och depression

Kriterier:
A: Överdriven ängslan och oro (apprehensive expectation) som uppkommer fler dagar än inte de senaste 6 månaderna över flertalet event/aktiviteter (exempelvis jobb eller skolprestation)
B: Individen har svårt att kontrollera sin oro
C: Ångesten och oron är associerad med, för vuxna 3 eller fler av följande symtom (med minst några symtom närvarande fler dagar än inte de senaste 6 månaderna. BARA 1 SYMTOM KRÄVS FÖR BARN.
rastlöshet eller feeling keyed up on edge
blir lätt uttröttad (fatigued)
svårigheter med koncentration or mind going blank
irritabilitet
muskelspänning
sömnstörning (svårigheter med att somna, staying asleep eller restless unsatisfying sleep
D, E och F kriterier: orsakar kliniskt signifikant distress eller impairment, inte orsakad av fysiologiska effekter av mediciner/droger eller fysisk sjukdom, förklaras inte bättre av annan diagnos.
(ingen förändring i kriterier från DSM-4 till 5)

Question 37

Social fobi

Answer 37

en ihållande rädsla som är överdriven eller orimlig orsakad av närvaron av eller förväntan av ett specifikt objekt eller situation (minst 6 månader). Kan hos barn ta sig till uttryck genom ex gråt, utbrott, freezing eller clinging.

Social anxiety disorder/ social fobi - barn med social fobi är smärtsamt självmedvetna och undvikande av sociala situationer och är rädda att de ska göra något som kommer att göra att de skäms eller förnedras och bara tanken på att deras ångest kommer att synas (ex att deras händer kommer skaka eller ansiktet bli rött) är en källa till significant distress. Måste hos barn förekomma med jämnåriga och inte bara med vuxna Barn med social fobi upplever obehagliga fysiska symtom i sociala situationer (ex ökad puls, skakningar, svettningar, magproblem) som ytterligare bidrar till deras rädslor (ex “tänk om jag måste gå på toa plötsligt och kommer försent”). Kan uttryckas genom gråt, utbrott, freezing, clinging eller misslyckande med att prata i sociala situationer. Ångestsymtomen nå en panik-nivå där barnet känner att hen är påväg att svimma/bajsa på sig/”dö”.
I tidig barndom tar social fobi generellt sig i utryck genom överdriven blyghet, i middle childhood blir ofta skolan ett fokus för ångesten
Det kan bli en ond spiral där de undviker sociala situationer vilket gör att de inte utvecklar de färdigheterna vilket späder på rädslan
komorbiditet med andra ångeststörningar och depression men också med adhd och inlärningssvårigheter