Organeller – ”Cellens organ” Flashcards
Cellkärna
Membranomsluten organell
Funktion: Informationsöverföring
Innehåller genetisk information. Har funktionen genreglering, RNA-syntes och transport.
Cellkärnan är ett membranomslutet rum i cellen där regulerat inflöde och utflöde sker via porer. Det är den störts organellen och omsluts av plasmamembran som kallas kärnmembranet, dvs insidan av membranet är hydrofob och utsidan hydrofil, på så sätt kontrollerar den var som kommer in och ut.
Det är i cellkärnan det mesta av cellens DNA förvaras (dock finns en del dna i mitokondrien som bedriver ett eget typ av DNA-system). Det är i cellkärnan replikation och transkriptionen sker.
Endoplasmatiska retiklet.
Membranomsluten organell
Funktion: Proteinsortering
Det finns två sorters ER i det Endoplasmatiska retiklet, strävt ER och slätt ER.
På det sträva ER sitter ribosomerna som översätter RNA till protein (proteinsyntes), Dvs det korniga i ER(sträva ER) är ribosomer. I det sträva er skapar också lipider som kan användas till membran.
Det släta ER har olika funktioner i olika celler, bla avgiftning av organiska molekyler i levern. Släta ER lagrar exempelvis kalcium, och det är här många enzymer sitter och “jobbar”. Från släta ER lämnar vesiklar med ämnen, (membranblåsor ex.lysosomer) och skickas vidare till goliapparaten. Det är en ständig transport från ER till golgiapparaten.
Den endoplasmatiska retiklet sitter fast i utsidan av cellkärnan. Insidan av ER är som ett hålrum (lumen).
Proteiner som bildas på ribosomerna som är bundna till ER, hamnar i hålrummet i ER. De proteiner som ska vara kvar där stannar där, de andra skickas via membranblåsor, s.k. vesiklar, vidare till golgiappareten.
Proteinet tas in i ER och vecklas, ER formar protein på rätt sätt - Sedan skickas det till golgi.
Ribosom
Membranfri “organell”
Funktion: translation
Ribosomen skötter proteinsyntes (protein tillverkningen) (translationen). Här översätts mRNA till protein med hjälp av tRNA som översätter kvävebasspråket(nukleoidspråket) till animosyraspråket.
Ribosomerkan vara fria eller bundna till endoplasmatiskt reticulum och består av två subenheter som består av proteiner och RNA-molekyler. De två delarna är en stor subenhet som har tre fickor där tRNA basparar med mRNAt, och en liten där mRNA fäster.
Golgiapparat
Membranomsluten organell
Funktion: Vesikelsortering
Golgiapparaten modifierar lipider och protein. Golgi är som cellens postkontor, de tar emot komponenter från ER via vesiklar för att sedan taggas, sorteras och packas dom i nya membranblåsor och skickas vidare antingen till någonstans i cellen eller ut ur cellen.
Vesiklar är små blobbar som knoppas av ett membran, dvs små membranblåsor som klipps och åker iväg från membranet för att sedan smälta samman med annat membran. I vesicklarna skickas protein, lipider och liknande. Varje vesickel är sitt eget lilla kemilabb som bildar egna grejer.
Golgiapparaten kan delas in i tre nätverk, cis-input som är närmast cellkärnan, Trans-output som är närmare cellmembranet och Cisterna som är smala membranblåsor.
Mitokondrier
Membranomsluten organell
funktion: skapa energi, ATP syntesen
Mitokondrien är som cellens krafverk och det är här ATP-syntesen sker här, dvs poduktionen av ATP som behövs när cellen ska göra något som krävs energi.
Mitokondrier har två mebran, ett vanligt och ett veckat innuti för att ge det mer yta. Mitokodrier har även lite eget DNA.
I mitokondrien sker både citronsyracykeln och cellandningen. Mitokondiren förbrukar syret vi andas in för att bilda ATP.
Det finns mycket mitokondrier där vi behöver mycket energi, exemeplvis, celler i hjärtat, muscelceller, leverceller, fettceller, näthinnan i ögat, celler i tarmen(aktiv transport av ämnen) och bruna fettceller(värme)
Lysosomer
Membranomsluten organell
Funktion: nedbrytning (degradering)
Lysosomers funktion är intracellulär degradering, dvs är som cellens magsäck, och kallas också cellens reningsverk. Lysosomen smälter saker cellen äter, samt bryter ner ickefungerande organeller eller organelldelar. När något ska förstöras görs det av lysosomer. De skickar även återbruk av material till cytosolen, och de är ett sätt för cellen att återanvända saker.
Endosomen är vesikel som kommer från goliapparaten och som har nedbrytande enzymer och lågt PH. Den smälter ihop med en vesikel (Endocytos, Fagocytos, eller autofagocytos) och då blir de tillsammans en lysosom.
En vesikel (Endocytos, Fagocytos eller Autofagocytos) smälter samman med en endosomen och blir till en blåsa (lysosom), innehållet i vesikeln bryts då ner.
Ämnen som cellen kan använda skickas ut i cytosolen genom transportörer, och oönskade ämnen skickas ur ur cellen genom blåsan som smälter samman med membranet och släpper ut ämnena på andra sidan(exocytos).
- Endocytos är upptag av små partiklar utifrån, Fagocytos är upptag av stora partiklar utifrån, detta sker via vesiklar som skapas av membranet.
- Autofagocytos är nedbrytning av interna partiklar, transportvesiklar frångolgiapparaten
Peroxisomer
Membranomsluten organell
Funktion: nedbrytning och avgiftning
Har som funktion att bryta ner långa fettsyror, animosyror och alkohol och neutralisera ämnen som är giftiga för cellen. Peroxisomer är som cellens säkerhetslabb. Peroxisomer finns främst i lever och njurar, men finns i nästan alla celler.
Väteperoxid(H2O2) som bildas vid reaktioner är giftigt för cellen men det ombildas till H2O och O2 i peroxisomen med hjälp av enzymer.
Peroxisomer innehåller oxiderandeenzymer. När peroxisomen bryter ner vissa ämnen skapas väteproxid som används för att bryta ner andra ämnen. På detta sätt förbrukas väteperoxiden i peroxisomen.
Cytosklettet
membranfri organell.
Funktion: Stöd, stadga, transport
Cytosklettet består av långa proteintrådar(filament) som sitter i ett nätverk runt cellen. De hjälper cellens form, fäster organeller, och hjälper med cellrörelse. Det finns tre olika beståndsdelar, Intermediära filament, Mikrotubuli, Aktinfilament/mikrofilament.
- form och struktur: hålls av Aktin-filament och Intermediär-filament, den är stabil och är utsprid över cellen.
- cellrörelse: med hjälp av flageller(protein) och flimmerhår(mikrotubuli).
- Transport: transport av ämnen och organeller görs via miktotubuli.
Aktin-filament = Minsta proteintråddarna i cellskelettet. Uppbyggda av protiner. Håller cellens form och hjälpr cellens rörelseförmåga.
Mikrotubuli (motovägar) = Långa ihåliga rör ubbyggda av mikrotubulin enheter. Tjockast och hårdast av cytoskelettets delar. Fungerar som en räls/järnväg då det går att “promenera” på mikrotubulin. Motorprotein går längs rälsen bärandes på ex. en vesikel. Mikrotubuli är involverad i transport av organeller, vesiklar och molekyler längs celler.
Flimmerhår och flageller består av mikrotubuli. Dom används för rörelse.
Intermediär-filament= (styrka). Tvinnande fiberproteiner, hjälper celler att hålla dess struktur. Består av proteiner från en stor grupp, ex. keratin. Nätverk i cellen, stärker kärnmembranet. Är starka och hållbara, finns mycket av dessa i de celler som utsätt för mycket tryck, ex. hudceller.
Cellmembran
Membranomslutet
Funktion: Cellhölje, kontroll av in och utsläpp
Cellmembranets funktion är transport, signalering, cellkomunikation och samordning. Proteiner och lipider flyttar runt membranet (om de inte finns något som håller fast dom/håller dom på plats).
Cellmembran är en typ av plasmamebran. Alla organellernas organ är plasmamembran.
Plasmamembran
Plasmamembran är någonting som omsluter cellen eller dess organeller
Plasmamembran är ett membran som består av fosfolipider som har en hydrofil top och en hydrofob svans. Eftersom topen “står utåt” och svansarna möts, bildas det en hydrofob mellanskikt i membranet. I och med att det bildas också de ett lager utåt och de kan kontrollerna vad som kommer igenom.
Receptorer (ofta protein) som sitter i membranet, fungerar som transportmedel in och ut, och skickar ut och tar emot signaler. De finns är kanalproteiner som kan släppa in saker samt ankardomän som håller fast enzymen i organellen och gör att reaktionen bara sker i organellen.
Från plasmamembranets utsida sitter proteiner som har kolhydrater (”ID-receptorer”) på sig.Dessa fungerar som id-tagg så organellen ska kännas igen.
Cholesterol är också en slags lipid som sitter i membranet, dessa påverkar hur cellen rör sig, hur tät den är osv. kolestrolet hjälper membranet att hålla ihop.
Cytosol och Cytoplasma
Membranfritt
Funktion: Cytoplasma=Cellhölje. Viskös Vätska/gel som möjliggör kemiska reaktioner=Cytosol.
Cytosolen är endast vätskan.
Cytoplasman är cytosol+ organeller
Hur sitter cellen i kroppen?
Celler sitter ordnade i vävnad, och de flesta celler sitter fast i varandra med hjälp av cytoskelett-element, eller i collagen eller liknande. I blodet flytter som celler fritt.
- collagen= Kollagen är ett fiberprotein. Kollagen finns framför allt i stödjevävnad som ben, hud, senor och blodkärlsväggar
Det centrala dogmat
Det centrala dogmat är hur protein skrivs från DNA.
DNA( Lagringsmedia) → RNA (Tillfälligt informationsmedium)→Protein (Hur informationen används)
Innehåller alla celler alla gener?
Celler innehåller generellt all information de ska använda.
Alla celler innehåller alla gener, det är hur de används som skiljer cellerna egenskaper
Var sker replikation?
replikation (DNA→DNA) sker i cellkärnan
