Cellens processer Flashcards

1
Q

Vad är skillnaden på intern och extern informations hantering?

A

Intern informations hantering är det som händer inne i cellen, dvs replikationen av DNA, transkriptionen till RNA, translationen till protein.

Den externa informations hanteringen är informationen som kommer in i cellen utifrån, exepelvis hormoner, nervesignaler och kemiska signaler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur ser DNA ut?

A

DNA består av nuklidsyra, monomerena i DNA är nukleotider. En nukleotid är en socken, en fosfat och en kvävebas. Socken och fosfatet binder kovalent till varandra och skapar ryggradan.

Kväve baserna sitter på ryggraden och binder samman med vätebindningar. De basparar med varandra A↔T, C↔G.

DNA blir är en dubbelsträngig helix(den vrider sig).

En lång DNA-molekyl och proteinet som håller i de kallas för kromosom(kromatin)

DNA-molekylen viras runt protein som heter histoner, sedan packas den ännu tättare med olika struktur proteiner. Den vrids mer och mer om sig själv för att tillslut bilda delningskromosomen(Xét) (sker bara vid celldelning). den ena sidan av Delningskromosomen kallas kromatid)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

kromatid och kromotin

A
  • Halva kormosomen som skapas vid celldelning (Xet), kallas kromatid, dvs halva delningskoromosomen
  • Kromotin är DNA och de protein som ordnar dna´t. Det är dock bara under celldelningen de blir tydliga strukturer.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är gen?

A
  • en följd av kvävebaser, en följd i DNA´t. En viss del.
  • En gen har en start och stop kodon.
  • En gen kodar för en protein (dvs en gen innehåller informationen för behövs för att göra protein)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Förklara replikationen

A

replikation är kopieringar av DNA. - stora bubblor som expanderar (öppnar upp). Den fortsätter öppnas tills den stötter på nästa bubbla, då går de ihop.

Proteinet Helikas öppnar upp DNA strängen och bildar en bubbla. Stabilserade proteiner håller isär bubblan så att en primer (startplats) av RNA kan läggas av primas. Detta behöver göras då DNApolymerasen som kopierar DNAt är enkelsträngight men måste börja vid dubbelstängigt. DNApolymeraset kommer och börjar kopiera DNA´t från primern. Eftersom DNApolymerasen är enkelriktat och jobbar enkelriktat kan den ena sidan bli en lång sammanhåller sträng som följer efter helikaset medans andra sidan måste börja om och lägga en ny primer och skapar då okazaki fragment. Sedan kommer ett speciellt DNApolymeras och ersätter primersarna som består av RNA med DNA. Sedan klistras DNA fragmenten ihop med hjälp av proteinet ligas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

vad är DNA- polymeras?

A

Enzym som kopierar DNA.
DNA polymeraset är enkelriktat.
DNA polymeraset är enkelsträngar men måste börja vid dubbelstängat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är helikas?

A

DNA strängen öpnas av enzymet helikas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är primas?

A

RNA-primer sätts dit av enzymet primas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Förklara transkriptionen

A

Informationen i DNA skrivs om till RNA. skapar mRNA.
Bara en liten del av DNAt översätts, en gen= Innehåller information för att bilda ETT protein
Var RNA ska byggas strys transkripsionsfaktorer, bla av sekvensen i DNA.
Vid transkription kommer ett stort proteinkomplex (RNA-polymeras) till DNA-molekylen och öppnar upp DNA-molekylen och skapar då en transkriptsionsbubbla. Detta gör att DNA molekylen blir enkelsträngad(i bubblan).
Nukleotider som finns i cellkärnan kopplas samman till en lång RNA molekyl genom att de basparar med kvävebaserna som nu är tillgängliga i transkriptions bubblan. (Skillnaden är att U basparar med A i RNA(iställer för T som i DNA). RNA-polymerasen rör sig framåt längst DNA-molekylen och öppnar upp och gör det möjligt för nya nukleotider att baspara med DNA strängen inne i transkriptions bubblan och läggs på den växande strängen RNA. detta blir mRNA.

Strängen av RNA kommer sedan genomgå splicing (tar bort introner) och kvar är bara extroner.

Ungefär samtidigt som splising sker sätts det på en 5´cap (enda jobb att visa enzymet att vi har ett färdigt RNA som ska ut från cellkärnan) och en poly-A-svans på mRNA´t.

När mRNA´t är “moget”, dvs, det bara innehållet extroner kan den lämna cellkärnan och ta sig ut i cytocolen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad gör RNA-polymerasen?

A

RNA-polymerasen är det som tillverkar RNA och öppnar upp DNA strängen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur ofta sker transkriptionen?

A

RNA skapas är varje gång en ny protein behövs. (ex om man ätit socker och behöver protein för att bryta ner sockeret)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är splicing?

A

Splicing är när introner tas bort.
Introner= icke kodande, dvs kodar inte för protein och är “onödiga”.
Extroner= kodar för protein
Både introner och extronen kopieras till mRNA sedan skärs introner bort, detta kallas splising.
Intronerna som klipps bort bryts ner så nukliotiderna kan återanvändas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är alternativ splicing?

A

Alternativ splicing är när mRNA strängen skärs på olika sätt, dvs exonerna har olika ordning eller att vissa tagits bort. Det blir samma protein med lite olika egenskaper, ex destination, om den sitter fast och i vad.
en transkripsionfaktor - påverkar vilket protein som bildas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Förklara translationen

A

RNA -> Protein

när mRNA kommit ut ur cellkärnan tar det sig till ribosomen där translationen sker. Där används tRNA för att översätta mRNA till protein.
mRNA har med sig “receptet” till de som ska byggas (proteiner= en sträng av aminosyror). Det är aminosyra-sekvensen som avgör form och egenskap hos proteinet.

  • Translationen är översättning av kvävebasspråket(basparar språket) till animosyaspråket. Översättningen sker med tRNA som läser av nukliotider i trippletter(kodon) (3 nukleotider=1 aminosyra).
  • En sida av tRNA´t basparar till mRNA´t och den andra har en amino syra.

Translationen sker i ribosomen som har en liten subenhet och en storsubenhet. Den lilla subenheten tar in mRNA,t och den stora subenheten sitter ovanpå och har tre fickor som passar för tRNA´t. tRNA´ts antikodon matchar med mRNAts kodon i första fickan och har då med sig rätt aminosyra. sedan flyttas allt en stag och ett nytt tRNA och aminosyra passas in i ficka 1. Aminosyrorna binds och mellan tRNAt släpper aminosyran och allt går ‘ännu ett steg. Detta fortsätter och en aminosträng (protein) bildas av från mellan fickan och sista fickan släpper ut tRNAt. När ribosomen når ett stopkodon i mRNAt binds ett protein till mRNA´t istället för ett tRNA och gör att allt släpper. Proteinet åker dit det ska, mRNA´t antingen återanvänds eller bryts ner, och tRNA´t åker och hämtar nya animosyror.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

hur bestämms vida protein som ska användas i cellen?

A

Cellerna har olika egenskapar beroende på vilka protein de använder. Proteinerna som används styrs av sekvenserna i dnat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är transkripstionsfaktorer och ge exemepl på sådana.

A

-Transkripstionsfaktorer = reglerar om transkriptionen får äga rum, kan hjälpa eller hindra RNA-polymerasets jobb.
1. sekvensker i DNA. Protein bilder till olika sekvenser i DNA och påverkar transkriptionen (RNA-polymeras).
2. Alternativ splicing. Alternativ splicing väljer olika extoner och då blir olika varianter av protein.
3. Vilket protein som aktiveras - görs av ett protein som sätter på eller tar bort fosfat grupper.

17
Q

Förklara Signalmolekyl och Receptor

A

Signalmolekyl är en molekyl som skickar signalen (t.ex. hormon)

Receptor är protein i cellen som ska ta emot signalen (en signal är en molekyl)

signalmolekylen är som en nyckel som når många celler, men bara rätt receptor kan ta emot den, dvs Bara celler med rätt receptor påverkas av signalen.

Signal molekyler kan vara fettlösliga eller vattenlösliga. Vattenlösliga behöver receptorer utanför cellen(på/i membranet) då de inte kan korsa plasma-membranet. exempel: peptidhormon(ex. insulin).
Fettlösliga(hydrofob) sinalmolekyler kan ha receptorer inne i cellen då de kan korsa plasma-membranet. exempel: steroid-hormon (ex. kortisol).

18
Q

Vad kan signalmolekyler påverka?

A

Signalmolekyler kan:
1. Binda receptorer (Vattenlöslig/ fettlöslig signal),
2. Vara Signalkaskad (Sekundär-budbärare, sätta igång “Domino- kedja”),
3. Ha direkt effekt genom att aktivera/inaktivera protein,
4. Ha biologisk respons (T.ex. ändrat genuttryck/ cellaktivitet)

19
Q

Var kan signalerna komma ifrån?

A

Signalerna kan komma från:
1. Endokrin (annan plats i kroppen, t.ex. körtel, och färdas ofta med blod/ lymfa),
2. Parakrin (lokalt/ samma vävnad, färdas ofta med diffusion men kan även flyttas direkt mellan cellen via rör-kanaler),
3. Synaptisk (detta är speciellt för nervceller och är Elektrokemisk signal→ kemisk signal),
4. Kontaktberoende signal (direkt mellan celler, signalmolekylen är cellbunden, detta är T.ex. vissa signaler från vita blodkroppar)