Livets molekyler

Question 1

Vad är en jon?

Answer 1

En jon har inte samma mängd elektroner som protoner, ofta är atomer jämna, men om de tappar sin elektron blir det en jon(den blir ojämn +/-)

Question 2

Vad menas med oplär och polär?

Answer 2

Opolär = symettisk moleykl. (ex. metan)

Polär = osymetrisk molekyl. de finns en posetiv och en negativ sida. Dessa är ofta reaktiva. (ex. vatten)

Question 3

Nämn en egenskaper som vatten har?

Answer 3

Vattenmoelkyl består av två väte (positiva), En syre (negativ)

Löser lätt polära ämnen (t.ex. salter)
Vatten är polär, vilket betyder att vatten molekylen har en sida som är aningen mer negativ och andra anignen med posetiv.
Så o sidan är lite mer negativ, och h sidan är lite mer posetiv. Därför vill H sidan binda till en annan molekyls O sida.

Den positiva änden binder den negativa och på så sätt kan de bilda långa kedjor av vattenmolekylder.

Question 4

Vad är vattnets autoprotolys?

Answer 4

Detta kallas autoprotolys när vetten molekylerna byter protoner me varandra. Vattenatomer byter alltså protoner (vätejoner) med varndra och ändras mellan joner och “hela” vatten molekyler. Detta sker hela tider i vatten och är vattnets autoprotolys.

Question 5

Förklara pH.

Answer 5

Hur mycket H3O+ och OH- det finns i lösningen anges med pH.
PH är det mått man använder för att mäta hur många joner det finns.

Mängden negativa joner är lika många som mängden postiva joner i en neutal lösning.

• Surt PH (syra)= många protoner, många H+. (mer + än -) (extra vätejon (H+) läggs på en vatten molekyl, dvs bli H3O+.
• Basiskt PH= lite protoner, många OH-. (mer - än +)

Question 6

Kovalent bindning

Answer 6

Kovalent bindning är den starkaste bindnigen. Atomerna delar på elektroner (delar på elekton molnet)

Question 7

Jonbindningar

Answer 7

Jonbindning är en ”svagare” bindnig.

De sitter inte ihop på samma sätt, dras mer ihop. Två joner som sitter ihop med laddning, de delar inget elektonmoln.

Vätebindningar är en typ av jonbindning(ses i DNA). Vätebindningar är inte full laddade som jon bindningar är men har ände + ↔ - bindningar. Pol-dipol bindningaer.

Question 8

Hydrofob interaktion

Answer 8

Hydrofobinteraktion är ”svagare men fler atomer”. De är när fett binder till varandra och gör det därför inte möjligt för vatten att ta sig igenom. Vattenavstötande ytor binder till varandra för att
gömma sig från vatten. “Lika söker lika”

Question 9

Vilken bindning är starkas?

Answer 9

Kovalent bindning

Question 10

Förklara vad det innebär att enzym är katalysatorer

Answer 10

Enzym är en protein som är en katalysator. Får en reaktion att hända utan att själv förbrukas. Enzym är protein med katalytisk förmåga.

Question 11

Vad innebär modulärt byggande?

Answer 11

Modulärt byggande innebär att enstaka enheter kombineras enligt enkla regler med enorm variation.
samma slags byggsten repeteras många gånger.

Question 12

Vad är monomer?

Answer 12

Monomer= Den biten som upprepas för att bygga.

Question 13

• Monomer
• Oligomerer
• Polymerer

Answer 13

• Monomer = EN byggsten (bokstav)
• Oligomerer = NÅGRA byggstenar (ord)
• Polymerer = MASSOR med byggstenar (mening)

Question 14

Vad är makromolekyler?

Answer 14

Makromolekyler är stora molekyler, enorma strukturer uppbyggda av ett begränsat sorters byggstenar. Den byggsten som upprepas för att bygga upp en makromolekyl kallas monomer.
Makromolekyler är MODULÄRA=samma slags byggsten repeteras många gånger.

De fyra huvud grupperna av makromolekyler i cell är Lipider, Nukleotider, Kolhydrater och Peptider.

Question 15

Lipider

Answer 15

Lipider är fetter, och har monomeren fettsyra.

Lipider används främst för energilagring och reglering.
Cellens ytskikt och ytskikt av organeller består av lipider.

fetter är vattenavstötande(hydrofoba) och kan skapa små klumpar där vatten inte kommer åt

De fungerar även som långtids energireserver. Triglycerid är den lipid som främst används till energireserver, och skapas av tre fettsyror och en glycerol och bryts ner i mitokondrien till energi.

Till skillnad från de andra molekylerna bildar inte lipider jättemolekyler. Fettsyror har en kolsvans som kan vara olika lång, samt ha olika bindningar. Svansen påverkar fettsyrans egenskaper.
- Mättad fetter har enkelbindningar (inga dubbel- eller trippelbindningar),
- Omättad fetter har dubbel- eller trippelbindningar,
-Fleromättad fetter har att de förekommer flera dubbel- eller trippelbindningar. (Fleromättat fett gör cellmembranet mindre kompakt. Genom att ändra halten av olika mättningar i cellmembranet blir det mer eller mindre “lättgenomsläppligt”.)

Question 16

Olika lipider

Answer 16

• Lipider som används till reglering kallas Stereoider och är uppbyggt av fyra samanlänkade kolringar. Då de är hydrifoba kan de ta sig igenom plasmamembranet. De finns olika stereoider som har olika reglerande funktion, exempelvis hormon reglering och reglering i cellmembranet.
• Fosfoipider är en lipid med en fosfatgrupp. Den har alltså en hydrofob(vattenavstötande) och en hydrofil (vattenbindande)del. De skapar ogenomsläppliga gränser (selektiv genomsläpplig gräns). Huvudet är av fosfat (hydrofil), svansen av kol och väte (hydrofob).

Triglycerid= långtids energireserv och skapas av tre fettsyror och en glycerol, och bryts ner i mitokondrien till energi.

Question 17

Nukleinsyra

Answer 17

monomerna i nuklinsyra är nukleotider och finns i cellkärnan.

DNA och RNA är nukleinsyror och består av nukleotider.

Question 18

Nukleotider

Answer 18

Består av Socker+Fosfat(er)+Kvävebas.

• Socker binder kovalent till fosfat och bildar ryggraden på DNA. Kvävebaserna som sitter på ryggraden binds ihop med vätebindningar och på så sätt sätta de två stärngarna ihop. Eftersom vätebindningar inte är så stark kan strängen dela sig vid replikation och transkription.

Basparningar A+T (eller U istället för T i RNA), G+C.
Nukleotider används vid replikation(kopiering av DNA) och transkripering (byggandet av RNA). De skapar DNA eller RNA genom att baspara med den befinntliga strängen DNA.

Question 19

Kolhydrater

Answer 19

Monomer i kolhydrater är sockerarter (sakarieder)

Kolhydrater är socker, det finns flera olika sorters socker. Sockerarter strukturerar sig i ringar där kolatomerna binder till varandra. Sen sätts dom ihop och bildar mer eller mindre komplexa strukturer. Strukturerna är kolhydrater som består av sockerarter(sakarider)

Huvuduppgifter för kolhydrater är ämnesomsättning, struktur, cellsignalering, energimetabolism, energi, bindväv samt ID-tags. Kolhydrater är inte så lätta att bryta ner.

Kolhydrater är uppbyggda av sockerarter som består av syre, väte och kol.
- Små kolhydrater, monomer, är enkla sockermolekyler. Ex. glukos, fruktos, som endast har sex stycken kolatomer.
- Oligomer heter det när det är några sockermolekyler. Exempel är sukrose, som består av fruktos och glukos.
- Polymer är massor av sockermolekyler, de är kolhydrater. t.ex. cellulosa, stärkelse, glykogen(som består av grenade kedjor).

Glykogen är engrenad polysackarid(kolhydrat) som kan brytas ner från flera håll samtidigt, kan snabbt få loss glucos. Används till kortsiktigt energilager.
Glykogen är grenade kedjor. Celler börjar bryta ner glykolen när energin tar slut. Att de är grenat gör att de snabbt kan bryggas ner från olika platser samtidigt. Molekylen består av glukosmolekyler.

Question 20

Var finns kolhydrater?

Answer 20

• mellan celler som utfyllnad/bindväv. Kolhydraterna mellan celler som finns som bindväv binder vatten och hålls på plats av proteinfibrer.
• Utanpå cellen: signallering, fungerar som signelmolekyl. Den finns p åutsidan av cellmembranet. De modifierar protein och fungerar som ID-kontroller för celler (protein kan känna igen dom) t.ex. hur immunförsvaret hittar bakterier
• Inuti cellen: energi via glykolys. Inuti cellen utförs glykolys, nedbrytning av glukos, vilket skapar ATP (energi). Detta är starten på ämnesomsättningen

Question 21

Peptider/Protein

Answer 21

Monomer i protein är aminosyra. Det finns 20 olika aminosyror.

• Proteiner = polymeret. Lång sträng av aminosyror.
• Peptid= oveckat protein eller funktionella korta aminosyrasträngar

Proteins egenskaper strys av hur den är veckad(struktur) och vilka aminosyror som bygger upp den.

Proteinerna är mycket stora molekyler som finns överallt i cellen. Proteiner används bland annat till struktur, uppbyggnad, barriären utåt, informationshantering. Men även i princip allt cellen vill göra innefattar proteiner,
- Rörelse (motorprotein/flageller),
- Transportprotein (porer i cellmembranet),
- Kemisk katalys, tillverka alla andra molekyler (enzymer),
- Strukturelement (cytoskelett, fiber/bindväv),
- Omvärldsinteraktion (receptorer, hormoner).

Question 22

vad är Signalpeptider?

Answer 22

Signalpeptider är funktinella korta animosyrasträngar.
(Till exempel ett hormon)- någonting som tjänar som signal mellan celler eller inom cellen. En signalmolekyl är en nyckel som ska sitta i ett lås (receptor).

Question 23

Förklara proteinets struktur

Answer 23

Proteinet bildar olika strukturer, och det är strukturen som avgör dens egeneskaper. De finns frya nivåer av struktur, Primär – sekundär – tertiär - kvartärstruktur

• Proteinets primärstruktur = är aminosekvensen som animosyrorna sitter kopplade samman i raka “pärlhalsband”.
• sekundärstruktur= är när olika delar av peptidkedjan är veckad till olika strukturer (alfahelixar, betaflak, strängar). Vikningar och spiraler som uppstår av vätebindningar mellan olika kedjedelar. Hålls samman med vätebindningar.
  -tertiärastrukturen =övergripande formen hos en proteinmolekyl och förhållandet mellan de olika sekundärstrukturerna. dvs hur sekundärstrukturerna ligger i förhållande till varandra i protienet i 3D.
• kvartärstruktur = När fler peptidkedjorna samverkar för att skapa ett väldigt stark protein. detta finns dvs bara i protein med fler subeneheter(peptilkedjor)